Arbetsdelning ​Strukturen avser att reglera arbetsdelningen i organisationen Den fastställer vem som utför vilka arbetsuppgifter och hur rutinerna för arbetet ser ut

(Repstad 2016). Intervjuerna visar att kuratorn, till skillnad från sköterskor och

läkare, sällan tillhör intensivvårdsavdelningen rent organisatoriskt. Ytterligare en skillnad gentemot sköterskor och läkare är att kuratorerna huvudsakligen tjänstgör på vardagar under kontorstid. Sköterskor och läkare tjänstgör under dygnets alla timmar. Detta i kombination med att många kuratorer arbetar som konsult innebär att

kuratorns kontaktyta med patienter och anhöriga är mindre än för annan personal. Resultaten visar att detta är en faktor som får betydelse i arbetet, vilket även lyfts i tidigare forskning (jmf Black 2005; Delva m.fl._{​ ​2008; Robillard m.fl. 2005). Delva} m.fl. menar att socialarbetarnas begränsade tillgänglighet påverkar deras möjligheter att utföra det psykosociala arbetet på ett konsekvent och samordnat vis (2008). I följande citat beskriver en kurator betydelsen av att sköterskorna har större kontaktyta med patienter och anhöriga:

/.../dels så är de ju väldigt nära patienten, både kvällstid och när inte vi är där, så är de ju väldigt nära anhöriga. Och de hör saker, de ser saker och de får berättat saker. Och då /.../ kan de bemöta dem i detta och ge lite råd och tips, eller så kallar de efter kuratorn,/.../eller så berättar de sen i efterhand att /.../, “det här och det här har hänt, så du vet om det” /.../ _​(Q8)​.

Den stora kontaktytan, och kuratorns begränsade tillgänglighet, gör att sköterskorna ibland tar hand om de psykosociala arbetsuppgifterna själva, vilket skildras i citatet. Kuratorns beroende av sköterskans information blir också tydligt (jmf Black 2005). De flesta kuratorerna menar att det finns ett visst överlapp i sköterskans och kuratorns yrkesroll, särskilt gällande den stödjande funktionen. De framhåller att kuratorer har

ett annat djup i sin kompetens på området men att sköterskorna också utgör ett gott 18 och viktigt psykosocialt stöd på avdelningen. Såhär säger en kurator:

/.../ Om de har en kurator som inte är där, inte är tillgänglig, som man inte litar på, då gör man nog mycket själv tror jag. För sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor de är otroligt måna om sina patienter. Riktigt, riktigt engagerad och duktig personal och då tar de den biten också. Men när de vet att de har en kurator som de kan lämna över till, då gör de gärna det /.../ _​(Q2)​.

Den citerade kuratorn menar att sköterskorna värnar om patienten och de

psykosociala frågorna i en sådan utsträckning att om kuratorn ej är tillgänglig eller det saknas tillit till dennes kompetens, är de beredda att utföra uppgifterna själva. Enligt Svensson m.fl. är det vanligt att sociala interventioner engagerar både

socialarbetare och andra aktörer i olika sammanhang (2008). Som vi ser här påverkar både den organisatoriska strukturen om det är sjuksköterskan eller kuratorn som bistår med stödet och sjuksköterskans värdering av kuratorns och den egna

kompetensen. Repstad lyfter också fram två förklaringar till överlappande anspråk på arbetsuppgifter. Å ena sidan menar han att det kan förstås som långtgående

specialisering där personal har kunskap på flera av de områden som täcks av verksamheten (2016). Att det förekommer ett överlapp i sjuksköterskans och

kuratorns roller kan förstås som en sådan specialisering. Å andra sidan menar Repstad att överlappande anspråk kan det ses som ett uttryck för konflikt där personal strävar efter eget monopol på olika arbetsuppgifter (2016). När sjuksköterskan tar över de psykosociala arbetsuppgifterna för att hen saknar tillit till kuratorns kompetens signalerar handlingen att sjuksköterskan är lika bra eller bättre lämpad för uppgiften. Detta är ett uttryck för konflikt. Specialiserings- och konfliktperspektiven

framkommer i flera av intervjuerna med intensivvårdskuratorerna. I följande citat ges uttryck för ett konfliktperspektiv. Här upplever kuratorn att annan personal gör intrång på psykosociala arbetet:

"sen fanns där ju viss personal som tyckte att “det kunde de likaväl göra själv", främst stödsamtal med anhöriga och patienten samt praktiska saker med blanketter eller samhällsinformation” _​(Q1).

Följande citat kan förstås både utifrån ett specialiserings och ett konfliktperspektiv. Sjuksköterskans större kontaktyta och position på insidan antyds och det är denna och tidsutrymmet som visar vägen i sammanhanget, inte kompetensen. Här antyds också att sjuksköterskans andra uppgifter har högre prioritet:

"när det blir de här ärendena när det tar tid /.../ från deras yrkesroll eller deras jobb. Då tror jag att de är mer benägna att ta kontakt med en kurator

18 _{Flera kuratorer menar också att sjuksköterskan är bättre lämpad att bemöta patientens psykosociala} problematik under den period som patienten är vaken men ej talbar.

som då har mer tid, som de säger, eller kan uttrycka ibland. Det har jag stött på flera gånger att “ja, men du har ju mer tid till det här än vi har” /.../._{​ (Q7)}

Intervjuerna ger flera exempel på att kuratorn upplever att hen ibland konsulteras när de psykosociala arbetsuppgifterna upplevs oattraktiva eller otydliga av annan

personal. Fler ger dock uttryck för ett specialiserings-perspektiv (jmf Repstad 2016). De ser överlappet samt en ändamålsenlig konsekvens av den organisatoriska

strukturens inverkan. Flera menar att överlappet gör vården bättre för patienterna och deras anhöriga och upplever att man kompletterar varandra, snarare än konkurrerar med varandra. Både organisationsforskning (jmf Repstad 2016) och forskning om tvärprofessionellt arbete på intensivvårdsavdelningen har visat att ett kunskaps- och kompetensöverlapp är praktiskt och ändamålsenligt eftersom det leder till bättre samarbete och kvalitet (jmf Donovan m.fl._{​ ​2018; San Martín- Rodríguez m.fl. 2005).} Donovan m.fl._{​ ​skriver exempelvis att det finns stark evidens för att tvärprofessionellt} arbete där teammedlemmarna har överlappande expertis ger bättre utfall i

intensivvården (2018). San Martín-Rodríguez m.fl. resultat visar att det är av vikt att samarbetspartner accepterar att de olika professionernas bidrag överlappar (2005). En rimlig slutsats är dock att det finns en risk för att kuratorns möjlighet att göra

professionellt anspråk på de psykosociala arbetsuppgifterna i

intensivvårdsverksamheten minskar när hen står i beroende till avdelningspersonalen, befinner sig på verksamhetens utsida och är mindre tillgänglig. Den organisatoriska strukturen är en betydelsefull faktor att ta hänsyn till som inverkar både på

konfliktrelaterade anspråk på de psykosociala arbetsuppgifterna och de anspråk som följer av specialisering.

6.3.1.4 Kontakt leder till kunskap. _{​Den organisatoriska strukturen påverkar således}