annan personals arbete. Att det sociala arbetet koordineras med andra insatser på avdelningen stöds också av tidigare forskning (jmf Delva m.fl. 2002; Donovan m.fl. 2018; Robillard m.fl. 2005). Vidare visar studien att kuratorerna tar stort ansvar för samarbetet med intensivvårdsavdelningens personal. Flera barriärer för ökat
samarbete finns också. Dessa är små kontaktytor, särskilt med läkare, avsaknad av tid samt avsaknad av ett aktivt ledarskap och styrning av samarbetsprocessen.
Organisationsforskningen har även identifierat dessa faktorer som barriärer till samarbete (jmf Danermark 2000; Dyschawy Rosner 2010; Thylefors 2013).
En slutsats är att relationerna och samarbetet med avdelningspersonalen är viktigt för kuratorns arbete och att chefen och ledningen behöver inta en aktivare roll gällande samarbetet.
7 AVSLUTANDE DISKUSSION
Syftet med studien var att undersöka hur intensivvårdskuratorns yrkesroll och arbete ser ut och påverkas av organisatoriska faktorer. Som en del av detta ville jag belysa samarbetet mellan kuratorn och intensivvårdsavdelningens personal. Tio kuratorer från olika intensivvårdsavdelningar i landet delade generöst med sig av sina perspektiv och erfarenheter. Deras berättelser bekräftade studiens teoretiska
utgångspunkt - det organisatoriska sammanhanget är viktigt och påverkar kuratorns arbete. Precis som Svensson m.fl (2008) skriver visar studiens resultat att det organisatoriska sammanhanget formar både yrkesrollen och det professionella handlingsutrymmet.
Studiens resultat visar att kuratorns arbete på intensivvårdsavdelningen till största del sker på individnivå samt med anhöriga, vilket stämmer överens med tidigare
forskning på området (jmf Hartman Shea m.fl. 2011). Vidare visar resultaten att intensivvårdskuratorns främsta arbetsuppgifter består av stödjande samtal, praktisk information och rådgivning. Även i detta hänseende överensstämmer resultaten med tidigare forskning (jmf Hartman Shea m.fl. 2011). Studien visar vidare att
kuratorsverksamheten på intensivvårdsavdelningen ofta baseras på informella mål, som Christensen och Ivarsson Westerberg skriver vanligtvis har sitt upphov i
historiska och kulturella traditioner (2005). Det är därför inte förvånande att kuratorns arbete i stort liknar annat kuratorsarbete inom hälso- och sjukvården.
Utmärkande för kuratorns arbete på intensivvårdsavdelningen är dock att det till största del riktas mot patientens anhöriga. Kuratorerna menar att patientens svåra sjukdomstillstånd är den främsta barriären i patientarbetet, vilket även lyfts i tidigare forskning av McCormick m.fl. (2007). Studiens resultat visar dock att kuratorns patientarbete också begränsas av organisatoriska faktorer. Flera kuratorer arbetar som konsulter och står i ett beroendeförhållande till avdelningens personal. De har endast tillgång till de uppdrag personalen på avdelningen formulerar. Resultaten tydliggör vidare att kuratorns arbete med patienter är underordnat det medicinska arbetet och att
det inte alltid ses som en självklarhet, varken av avdelningens personal eller av kuratorerna själva. Arbetet med patienterna ställer också stora krav på flexibilitet och följsamhet vilket troligtvis utgör ytterligare ett hinder. Några kuratorer menar att barriärer i arbetet med patienterna kan överbryggas genom att kuratorn koordinerar sin insats och har ett nära samarbete med avdelningens personal. Resultaten visar att kraven på följsamhet och flexibilitet, koordination och samarbete är inte lika stora avseende arbetet med anhöriga. Här förekommer inte heller kommunikationsbarriärer. Anhörigarbetet kan också utföras på en mer ändamålsenlig plats än det
medicinsk-tekniska och personaltäta patientrummet. Arbetet med anhöriga förefaller på många sätt tillgängligare. Så här säger en kurator:
"sen är de (personalen) ju där för patienten och anhöriga är ju inte riktigt prio, som
vi då kan ägna oss åt” (Q3).
Gåfvels (2014) ger två förklaringar till varför kuratorn inom hälso- och sjukvården tenderar att arbeta på individnivå snarare än grupp- eller organisationsnivå. Den ena anledningen är att kuratorn inte ser sig själv som hälso- och sjukvårdens psykosociala expert och ej gör anspråk på inflytande över frågor som gäller verksamheten som helhet. Den andra anledningen är att kuratorn inte heller erhåller mandat att verka som hälso- och sjukvårdens psykosociala expert av personer med slutsbefogenhet i verksamhetsfrågor (2014). Utifrån intensivvårdssammanhanget bekräftas Gåfvels första påstående till viss del gällande patientarbetet. Det är också tydligt att
kuratorerna, trots att de ofta upplever att sköterskor i olika positioner på avdelningen hyser tillit till deras kompetens, inte erhåller mandat att verka som psykosocial expert på verksamhetsnivå. Även om utvecklingen går mot ett allt större inkluderande av det psykosociala perspektivet (jmf Åkerman 2012) visar mina resultat att kuratorerna ofta upplever att den medicinska styrningslogikens dominans är särskilt påtaglig inom intensivvårdsverksamheten och att kuratorns arbete är underordnat. Flera menar att läkarna inte visar något större intresse för kuratorn eller dennes kompetens samt att samarbetet med läkarna är litet.
Dessa resultat leder diskussionen till en av studiens slutsatser; kuratorns arbete
legitimeras i relationen. Studien visar att kontaktytor och relationer med
intensivvårdspersonalen skapar större kunskap om kuratorns yrkesroll och arbete, något som även konstaterats i forskning om samarbete (jmf San Martín-Rodríguez 2011). Vidare visar studien att nära relationer och samarbete med personalen ger kuratorn inflytande, allteftersom personalen samlar erfarenheter av kuratorns arbete och tillit till dennes kompetens (jmf Svensson m.fl. 2008). Genom relationer och samarbete med personalen ökar således kuratorns legitimitet och kuratorn får större handlingsutrymme i det medicinska rummet. Relationerna är således en väg framåt
för det sociala arbetet inom intensivårdsverksamheten. Kuratorernas arbete skulle
troligtvis vinna större legitimitet vid en satsning på relationer och samarbete mellan dem och personalen på avdelningen. Här bör givetvis läkarna, som har huvudansvar för vårdens utformning, utgöra en del.
Betydelsefullt i detta sammanhang är också resultatet att målformuleringar och
ansvar för samarbetet med intensivvårdsavdelningen idag huvudsakligen ligger på kuratorerna. Som en konsekvens ingår sällan kuratorns arbete som en del av
intensivvårdsavdelningens generella vårdprogram eller koordineras med övriga insatser på avdelningen. Endast hälften av kuratorerna medverkar i avdelningens Post IVA-verksamhet. Arbetet riskerar vidare bli personbundet och värdefull kunskap gå förlorad. En slutsats är således att en väg framåt för det sociala arbetet inom
intensivvårdsverksamheten är att chefen och ledningen intar en aktivare roll och tillsammans med kuratorerna driver frågor kring kuratorns roll och samarbete med intensivvårdsavdelningen. Målsättningar för verksamheten bör tydliggöras. Detta är
särskilt viktigt eftersom kuratorn utgör en ensamprofession. Vidare studier på området skulle kunna avse samarbetsprojekt på
intensivvårdsavdelningen där kuratorns psykosociala insatser ingår och vilken roll organisatoriska faktorer har i sammanhanget. Studier skulle också vidare kunna utforska faktorer som påverkar kuratorns arbete med kritiskt sjuka patienter. Exempelvis skulle det vara intressant att undersöka om det generellt är så att patientarbetet är av stor omfattning på brännskade-intensivvårdsavdelningar, och isåfall, hur organisatoriska faktorer bidrar till detta. Vidare skulle forskning kunna bidra till ett tillvaratagande av kuratorns kunskaper och erfarenheter och att dessa nyttjas på bästa sätt för att möta kritiskt sjuka patienters och deras anhörigas behov. Det skulle också vara intressanta att studera de organisatoriska faktorernas betydelse i andra sammanhang inom hälso- och sjukvården.
REFERENSER
Andershed, B, (1999) I livets slutskede: de anhörigas roll. Stockholm, Socialstyrelsen.
Axelsson, R & Bihari Axelsson, S, (Red.) (2013) Om samverkan : för utveckling av
Bakka J, Fivelsdal E, Lindkvist L, (2006) Organisationsteori : Struktur, kultur,
processer. Malmö, Liber.
Berlin, J & Kastberg, G, (2011) Styrning av hälso- och sjukvård. Malmö, Liber. Black, K, (2005) Life and Death in the ICU. The New Social Worker, 12(1), 10-12. Blom, B, Lalos, A, Morén, S, & Olsson, M, (2014) Hälso- och sjukvården - en
central arena för socialt arbete. I: Lalos, A, Blom, B, Morén, S, & Olsson, M (Red.)
(2014) Socialt arbete i hälso- och sjukvård: Villkor, innehåll och utmaningar (första utgåvan). Stockholm, Natur och Kultur.
Boettcher, M & Schiller, W, (1990) The use of a multidisciplinary group meeting for families of critically ill trauma patients. Intensive Care Nursing, 6(3), 129-137. Brante, T, (2009) Vad är en profession? - Teoretiska ansatser och definitioner I: Högskolan i Borås (2009) Profession och vetenskap: idéer och strategier för ett
professionslärosäte. Vetenskap för profession. http://hb.diva-portal.org< PDF
(2019-05-11).
Bryman, A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber.
Christensen, T & Ivarsson Westerberg, A, (2005) Organisationsteori för offentlig
sektor. Liber.
Danermark, B, (2000) Samverkan - himmel eller helvete? - en bok om den svåra
konsten att samverka. Stockholm, Gothia.
Davidson, J, Powers, K, Hedayat, K, Tieszen, M, Kon, A, Shepard, E, Spuhler, V, Todres, I, Levy, M, Barr, J, Ghandi, R, Hirsch, G & Armstrong, D, (2007) Clinical practice guidelines for support of the family in the patient-centered intensive care unit: American college of critical care medicine task force 2004-2005. Critical Care
Medicine, 35(2), 605-622.
Delva, D, Vanoost, S, Bijttebier, P, Lauwers, P & Wilmers, A, (2002) Needs and feelings of anxiety of relatives of patients hospitalized in intensive care units: implications for social work. Social Work in Health Care, 35(4), 21-40.
Doherty, W, (1996) The why's and levels of collaborative family health care. Family
Systems Medicine, 13(3-4), 275-281.
Donovan, A, Aldrich, J, Gross, A, Barchas, D, Thornton, K, Schell- Chaple, H, Gropper, M, & Lipshutz, A, (2018) Interprofessional care and teamwork in the ICU.
Dowling, J, Vender, J, Guillianelli, S & Wang, B, (2005) A model of family-centered care and satisfaction predictors: the Critical Care Family Assistance Program. Chest 128(3), 81-92.
Dychawy-Rosner, I, (Red.) (2010) Samarbete för hälsa. Lund, Studentlitteratur. Eikeland, A, Kristensson Ekwall, A, Söjbjerg, I L, Stubberud, D-G, (2015)
Psykosociala behov vid akut och kritisk sjukdom. Stockholm, Natur och kultur. Epperson, M, (1977) Families in sudden crisis: process and intervention in a critical care center. Social Work in Health Care, 2(3), 265-273.
Fakulteten för hälsa och samhälle, (2019) Etikprövning för etiskt känsliga studentarbeten. >http://mah.se< HTML (2019-05-05).
Flink, M, Öjehagen, A, Olsson, M, (2008) Psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård - en översikt över avhandlingar inom området. Socionomens forskningssupplement: tema socialt arbete inom hälso- och sjukvård 2008, 24(6).
Forinder, U, & Olsson, M, (2014) Teorier och metoder i kuratorsarbetet. I: Lalos, A, Blom, B, Morén, S, & Olsson, M (Red.) (2014) Socialt arbete i hälso- och sjukvård:
Villkor, innehåll och utmaningar. (Första utgåvan). Stockholm, Natur och Kultur.
Fredriksen, S, & Ringsberg, K, (2006). Living the situation: stress-experiences among intensive care patients. Intensive and Critical Care Nursing, 23(3), 124–131.
Gåfvels, C, (2014) Socialt arbete i en medicinsk kontext. I: Lalos, A, Blom, B, Morén, S, & Olsson, M (Red.) (2014) Socialt arbete i hälso- och sjukvård: Villkor, innehåll
och utmaningar. (Första utgåvan). Stockholm, Natur och Kultur.
Hartman-Shea, K, Hahn, A, Kraus, J, Cordts, G, & Sevransky, J, (2011) The role of the social worker in the adult critical care unit: a systematic review of the literature.
Social Work In Health Care, 50(2), 143–157.
Hatch, R, McKechnie, S, & Griffiths, J, (2011) Psychological intervention to prevent ICU-related PTSD: who, when and for how long? Critical Care 2011, 15(141). ICU steps, (2015) Intensivvård: information till patienter och närstående. Sollentuna, Orion Pharma
Jackson, J, & Jutte, J, (2016) Rehabilitating a missed opportunity: integration of rehabilitation psychology into the care of critically ill patients, survivors, and caregivers. Rehabilitation Psychology, 61(2), 115-119.
Jackson, J, Santoro, M, Ely, T, Boehm, L, Kiehl, A, Anderson, L & Ely, W, (2014) Improving patient care through the prism of psychology: application of Maslow’s hierarchy to sedation, delirium, and early mobility in the intensive care unit. Journal
of Critical Care, 29(2014), 438-444.
Jacobsen, D, & Thorsvik, J, (2014) Hur moderna organisationer fungerar. Lund, Studentlitteratur.
Johansson, S, (2013) Organisatorisk samverkan kring människor med sammansatta
behov. I: Axelsson, R & Bihari Axelsson, S (Red.). (2013) Om samverkan: för utveckling av hälsa och välfärd. Lund, Studentlitteratur.
Judd, R & Sheffield, S, (2010) Hospital social work: contemporary roles and professional activities. Social Work in Health Care, 49(9), 856-871.
Kliniska studier, (2019). Det svenska sjukvårdssystemet. >https://www.kliniskastudier.se< HTML (2019-04-09).
Kommunal, (2019) Undersköterska. >https://www.kommunal.se< HTML (2019-05-11).
Kvale S & Brinkmann S, (2014) Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Lalos, A, Blom, B, Morén, S & Olsson, M, (Red.) (2014). Socialt arbete i hälso- och
sjukvård: villkor, innehåll och utmaningar. (Första utgåvan). Stockholm, Natur &
Kultur.
Lundin, A, Benkel, I, de Neergaars, G, Johansson, B-M, & Öhrling, C, (2009).
Kurator inom hälso- och sjukvård. Lund, Studentlitteratur.
Löfgren, I, (2007) Landstingens och regionernas roll. >http://www.skl.se< HTML (2018-05-20).
McCormick, A, Engelberg, R & Curtis, J, (2007) Social workers in palliative care: assessing activities and barriers in the intensive care unit. Journal of Palliative
Medicine, 10(4), 929-937.
McCormick, A, Curtis, J, Stowell-Weiss, P, Toms, C & Engelberg, R, (2010) Improving social work in intensive care unit palliative care: results of a quality improvement intervention. Journal of Palliative Medicine, 13(3), 297-304. Medical dictionary, (2019) >https://medical-dictionary.thefreedictionary.com< HTML (2019-05-11)
Medicinsk ordbok, (2019) >http://medicinskordbok.se< (2019-05-08).
Moren, S, Blom, B, Lalos, A & Olsson, M, (2014) Socialt arbete i hälso- och
sjukvård: villkor och utmaningar. I: Lalos, A, Blom, B, Morén, S & Olsson, M,
(Red.) (2014) Socialt arbete i hälso- och sjukvård: villkor, innehåll och utmaningar. (Första utgåvan). Stockholm, Natur och Kultur.
National association of social workers (2019) Practice: Health. >https://www.socialworkers.org< HTML (2019-05-11).
Nationalencyklopedin, (2019). >https://www.ne.se< HTML (2019-05-11).
Nordhels, (2019) Sjukvårdens organisation i Sverige. >http://www.nordhels.org< HTML (2019-04-09).
Novoa, M & Ballesteros de Valderrama, B.P, (2006) The Role of the Psychologist in an Intensive Care Unit.University of Psychology, vol.5(3), 599-612.
Olausson, S, (2014) Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande:
patienters, närståendes och vårdpersonalens erfarenheter. Linnaeus University Press
(Linnaeus University dissertations: 176).
Olsson, Siv, (1999) Kuratorn förr och nu: sjukhuskuratorns arbete i ett historiskt
perspektiv. Avhandling. Göteborgs universitet.
Papathanassoglou, E, (2010) Psychological support and outcomes for ICU patients.
Nursing in critical care, 15(3), 118-128.
Parker, A, Sricharoenchai, T & Needham, D, (2013) Early rehabilitation in the intensive care unit: preventing physical and mental health impairments. Current
Physical Medicine Rehabilitation Reports, 1(4), 307-314.
Peris, A, Bonizzoli, M, Iozzeli, D, Migliaccio, M. L, Zagli, G, Bacchereti, A,
Debolini, M, Vannini, E, Solaro, M, Balzi, I, Bendoni, E, Bacchi, I, Giovannini, V & Belloni, L, (2011) Early intra-intensive care unit psychological intervention promotes recovery from post traumatic stress disorders, anxiety and depression symptoms in critically ill patients. Critical Care, 15(2), 418-425.
Peter, E & Liaschenko, J, (2004) Perils of proximity: a spatiotemporal analysis of moral distress and moral ambiguity. Nursing Inquiry, 11(4), 218-225.
Rattray, J, Johnston, M & Wildsmith, J, (2005) Predictors of emotional outcomes of intensive care. Anaesthesia, 60(2005), 1085-1092.
Repstad, P, (2016) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Studentlitteratur.
Robillard, D, Shim, S, Irwin, R, Katonah, J, Wren, R, Creig, J, Carter, S & Shaller, J, (2005) Support services perspective: the critical care family assistance program.
Chest, 128(3), 124-127.
Rose, S & Shelton, W, (2006) The role of social work in the ICU. Journal of social
work in end-of-life & palliative care, 2(2), 3-23.
Rubin, A & Babbie, E, (2005) Research Methods for Social Work. Belmont, CA, Thomson/Brooks/Cole.
San Martín-Rodríguez, L, Beaulieu, M-D, D’Amour, D & Ferrada-Videla, M, (2005) The determinants of successful collaboration: a review of theoretical and empirical studies. Journal of interprofessional care, 19(1), 132-147.
Sjöström, M, (2013) To blend in or stand out? Hospital social workers' jurisdictional
work in Sweden and Germany. Avhandling. Göteborgs universitet.
Socialstyrelsen, (2014). Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. >https://www.socialstyrelsen.se> HTML (2019-04-09).
Socialstyrelsen, (2019) Stöd till anhöriga, anhörigstöd.
>https://www.socialstyrelsen.se< HTML (2019-04-08)
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård och Svenska Intensivvårdssällskapet, (2015) Riktlinjer för svensk intensivvård. >https://sfai.se< PDF (2019-04-09).
Svensk kuratorsförening, (2019) Kuratorsyrket. >http://www.kurator.se< HTML (2019-05-11).
Svensk sjuksköterskeförening, (2009) Sjuksköterskans profession. >https://www.swenurse.se< PDF (2019-05-11).
Svenska intensivvårdsregistret, (2018a) För dig som närstående. >https://www.icuregswe.org< HTML (2019-04-10).
Svenska intensivvårdsregistret, (2018b). Patient och närstående. >https://www.icuregswe.org< HTML (2019-05-11).
Svenska intensivvårdsregistret, (2018c) Vad är intensivvård. >https://www.icuregswe.org< HTML (2019-04-09).
Svensson. K, Johnsson, E & Laanemets, L, (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i
socialt arbete. Stockholm, Natur & kultur.
Svensson, L, (2011) Profession, organisation, kollegialitet och ansvar.
Socialvetenskaplig Tidskrift, (4), 301-319.
The National Institute for Health and Care Excellence, (2009). Rehabilitation after
critical illness in adults. CG83. >https://www.nice.org.uk< HTML (2017-02-20).
Thylefors, I, (2013) Babels torn: om tvärprofessionellt teamsamarbete. Stockholm, Natur & Kultur.
Vårdhandboken, (2019)Trakeostomi. >https://www.vardhandboken.se< HTML (2019-05-11).
Wesson, J, (1997) Meeting the informational, psychosocial and emotional needs of each ICU patient and family. Intensive and critical care nursing, 13(1997), 111-118. Williams, C & Rice, D, (1977) The intensive care unit: social work interventions with the families of critically ill patients. Social Work in Health Care, 2(4), 391-398. Young, L & Iverson, R, (1984) Intensive care: the social worker’s role. Critical care medicine. Indiana Medicine, 77(3), 178-179.
Åkerman, E, (2012) Assessment and tools for follow-up of patients’ recovery after
intensive care. Avhandling. Jönköpings universitet.
BILAGA 1
Till Dig som är intresserad av att delta i en intervjustudie om kuratorsarbete med patienter på intensivvårdsavdelningen
Detta är information om en studie inom ramen för den examinerande uppsatsen på masterprogrammet i socialt arbete vid Malmö Universitet. Jag heter Erika Bergcrantz och kommer under våren och hösten 2018 genomföra en intervjustudie med fokus på kuratorsarbete med kritiskt sjuka patienter under och efter intensivvårdsbehandling.
Bakgrunden till min studie är att de biopsykosociala problem som många
iva-patienter upplever under och efter intensivvårdbehandlingen uppmärksammats allt mer i forskning de senaste decennierna. De internationella studier som finns om kuratorsarbete på intensivvårdsavdelningar berör dock inte arbete med patienter utan handlar om kuratorsarbetet med patientens anhöriga, som är intensivvårdskuratorns främsta målgrupp. Anmärkningsvärt är att det helt saknas studier om kuratorsarbete på svenska intensivvårdsavdelningar.
Jag kommer använda mig av organisationsteori och litteratur om det psykosociala arbetets verktyg och metoder för att analysera min empiri. Mina arbetshypoteser är 1) att kritiskt sjuka patienter är en utmaning för kuratorn, och 2) att hur kuratorn är organiserad i verksamheten påverkar omfattningen av kuratorsarbetet på
intensivvårdsavdelningen, kuratorns roll, mandat och samarbete med andra professioner på intensivvårdsavdelningen.
Medverkande är frivilligt. Studien baseras på en telefonintervju med kuratorer som beräknas ta 60-90 minuter. När uppsatsen är färdigställd kommer alla intervjuer avidentifieras och resultatet ska inte kunna kopplas till enskilda individer.
Datainsamlingen kommer att pågå under våren 2018. Kuratorer som inom det senaste året har tjänstgjort på intensivvårdsavdelningar på region- och universitetssjukhus i Sverige kan medverka. Jag är intresserad av alla erfarenheter, även då det ytterst sällan förekommer arbete med patienter eller Du som kurator sällan konsulteras av intensivvårdsavdelningen!
Handledare är Ingrid Runesson på Institutionen för Socialt Arbete, Malmö Universitet.
Har du frågor eller funderingar kring studien är Du välkommen att höra av Dig!
Med vänlig hälsning, Erika Bergcrantz
BILAGA 2
Intervjufrågor till kuratorn på intensivvårdsavdelningen Allmänt
1. Vilken intensivvårds-verksamhet arbetar du i och i vilken omfattning? 2. Hur länge har du arbetat i intensivvårds-verksamheten?
3. Vad har du för utbildning?
4. Hur lång erfarenhet har du av kuratorsarbete inom hälso- och sjukvård och inom socialt arbete?
1. Var i organisationen på ditt sjukhus är du anställd? Vilken profession har din/a chef/er?
2. Hur är övriga professioner på intensivvårdsverksamheten organiserade, vilken profession har deras chef?
3. Vad är den totala kuratorsbemanningen för intensivvårdsverksamheten i procent? Är du ensam kurator i intensivvårds-verksamheten?
4. Vilka tankar har du kring hur just din plats i organisationen påverkar arbetet på intensivvårdsavdelningen?
Kuratorns roll/integration och samarbete i arbetet på intensivvårdavdelningen 1. Vilken är kuratorns roll i intensivvårdsverksamheten?
2. Vem definierar rollen (ger mandat)? (tex egen chef, chef på intensiven, kuratorn själv)
3. Finns det utrymme för dig att justera rollen (tidsmässigt, mandatmässigt)? 4. Hur upplever du ditt samarbete med andra professioner på
intensivvårdsavdelningen? Hur viktigt upplever du att samarbetet är för dina arbetsuppgifter? Vilka samarbetsformer finns? Ingår du i team?
5. Hur upplever du att annan personal på intensivvårdsavdelningen arbetar med psykosociala problem? Vilken/a målgrupp arbetar de med?
6. Konkurrerar kuratorn med andra professioner i verksamheten på något vis? Finns det överlappande roller?
7. Upplever du att kuratorsarbetet är en integrerad del av verksamheten? 8. Hur fördelar du tiden på ditt arbete? (På intensivvårdsavdelningen, kontor, i
andra verksamheter osv) Arbetsuppgifter/patientarbete
1. Vad är dina främsta arbetsuppgifter i verksamheten? 2. Hur uppkommer kuratorsuppgifter i din verksamhet?
3. I vilken omfattning arbetar kuratorn med patientens psykosociala behov under vårdtiden?
Om det förekommer direkt patientarbete
1. Hur ser du på kuratorns roll i arbetet med patienter som vårdas på avdelningen?
2. vilka psykosociala problem arbetar du med under intensivvårdsvistelsen? 3. Vilken typ av insats gör du (t ex krissamtal, informerande samtal, praktiska
insatser etc)
4. Finns det gemensamma egenskaper hos de patienter som kuratorn arbetar med på intensivvårdsavdelningen? (ex. Ångestproblematik, patienter som ej är intuberade, du har träffat dem före intensivvårdsvistelsen)
5. Vad är timingen för kuratorns insatser med patient? (finns rutiner, efter extubering, mot slutet av vårdtiden)
6. Hur kommunicerar kuratorn med patienter? Används kommunikationshjälpmedel?
7. Vilka verktyg och professionsspecifika kunskaper använder kuratorn arbetet med patienter?
8. Finns det verktyg eller kunskap som du behöver för att utveckla patientarbetet?
9. Hur tycker du att intensivvårdsmiljön och utformning påverkar eller formar kuratorsarbetet med patienter?
Om du aldrig eller mycket sällan arbetar med patienter under intensivvårdvistelsen
1. Vad tror du det beror på?
Post-IVA mottagningen
1. Om din verksamhet har en post-IVA mottagning, vilka syften finns med mottagningen?
2. Vilka professioner bemannar mottagningen?
3. Vilken är kuratorns roll på post-IVA mottagningen?
4. Om du är involverad i post-IVA mottagningen, vilka problemområden arbetar du med?
5. Vilken typ av insatser förekommer?