Säkerheten i byggbranschen kan granskas i förväg med hjälp av VDC. Då branschen allt mer går över till digitala hjälpmedel kan säkerheten öka och leda till att man förebygger olyckor.
Riskfyllda arbetsmoment kan planeras och risker kan granskas via olika 3D-modeller tack vare arbetssättet VDC.
Exempel på hur granskning av risker sker med digitala verktyg är hur BIM verktyg kan utnyttjas för att redogöra incidenter. Verktygen kan förbrukas för att utmärka varje störning som en röd punkt i projektets digitala modell. I varje punk lagras viktig information om incidenten som sedan kan granskas i 3D-modellen för att hitta mönster som visar orsaker till risker. Detta kan leda till förebyggande av olyckor både under och efter projekt (Habbe,
2016).
I samverkan med arbetsledningen kan VDC-koordinatorn erhålla en mall som innehåller tillbud som inrapporterats för att sedan uppvisa dessa på arbetsmöten. Detta ger en konkret bild av arbetsmiljön och gör den enklare att utveckla samt att den ger en trovärdig överblick på vad som har inträffat.
VDC genomför även användning av 3D-filmer som uppvisar diverse arbetsmoment, vilket gör att samtliga i projektgrupper kan granska filmerna innan ett kritiskt och specifikt
arbetsmoment utförs. Detta gör det enklare för arbetslaget att uppfatta med synen hur arbetet går till. Vidare blir det lättare för arbetare att föreslå ändringar och förbättringar.
VDC presenterar alltså många fördelar inom arbetsmiljö (Hagge, 2016).
3.3.2 ICE
I samband med projektering finns det ett arbetssätt inom VDC som kallas ICE - Integrated Concurrent Engineering. I samverkan med ICE kan aktörer inom ett projekt samlokalisera vilket gör att man kan spara tid på ineffektiva möten under veckans gång. Aktörerna kan följaktligen arbeta på samma sida genom att visualisera problem med hjälp av BIM, vilket leder till kortare tider mellan fråga och svar samt gör det lättare att begripa aktörers respektive utmaningar. Utöver den förbättrade kommunikationen och informationsinsamlingen som kommer med ICE kan den besparande tiden då utnyttjas för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. (Veidekke,2020)
3.3.3 Buildsafe
Buildsafe har lett till tidsbesparingar samt ökad systematik vid såväl genomförande av skyddsronder som hantering av avikelser och uppföljning av genomförda åtgärder.
Samarbete, kommunikation och administration både internt inom byggprojektet och externt med externa underentreprenörer underlättats av användningen av BuildSafe, och även ledtiderna förkortas. (Eklund, 2016)
Det digitala verktyget BuildSafe är en fördel för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet, därmed att uppgifterna återfinns tillgängliga på vilken fysisk plats som helst, där pappersbaserat underlag normalt sett endast finns tillgängligt på en eller några enstaka fysiska platser.
Resursen att ta bilder med mobilkameran och överlämna vidare till systemet effektiviserar kommunikationen om åtgärder och brister. Det förekommer möjligheter för arbetstagare att anonymt skicka in rapporter och bilder på risker och problem. Det statistiska underlag som erhålls efter en tids användning av systement möjliggör att arbets- och säkerhetsarbetet kan utvecklas ytterligare så att det blir ännu effektivare. (Eklund, 2016)
Det finns möjligheter med att utnyttja systemet även för att få fram och följa statistik med avseende på avvikelsehantering, identifiering av såväl problemområden som möjligheter att lyfta upp styrkor inom arbetsmiljöarbetet inom projektet. (Eklund, 2016)
3.3.4 BIM
Uppsäkring av arbetsmiljön på arbetsplatsen kan förbättras genom att utnyttja digitala verktyg i ett projekt (BIM Alliance, 2016). Det är ett lämpligt arbetsredskap som kan skapa lösningar för att överkomma gamla svårigheter exempelvis vad gäller kollisionskontroll, informationssamling och kommunikation (Sulankivi & Kiviniemi, 2010).
I dagsläget betraktas BIM inom bygg- och anläggningssektorn som ett hjälpmedel under byggprojekt. Digitala verktyg kan bidra till att förbättra arbetssäkerhet, genom att använda exempelvis BIM-baserad 3D-, 4D-, 5D-modeller som metod och kommunikationsverktyg under byggprocessen. BIM kan även användas i arbetsberedning, riskanalys och olycksundersökning.
Forskningsrapport “Utilization of BIM-based Automated Safety Checking in Construction Planning” visar hur man kan upptäcka fallolyckor tidigt med hjälp av BIM-modeller.
Fallstudien som har presenterat i rapporten är att implementera en mjukvara för regelkontroll avseende fallskydd i BIM. Att man kan upptäcka oskyddad platt skiva på arbetsplatsen och installerade skyddsräcken både automatiskt och framgångsrikt med digitala verktyg. Studiens resultat har visat nyttan av att upptäcka och visualisera potentiella fallrisker med BIM, särskilt under säkerhets planeringsprocesser (Sulankivi & Zhang, 2012).
Dock finns det ett par aspekter som måste beaktas för att detta ska kunna implementeras under byggprocessen enligt Sulankivi. Ritningar och modeller förändras ofta i en dynamisk värld, därför är det viktigt med att frekvent säkerställa där säkerhetsutrustning i modellen är aktuell. Vidare så erbjuder inte alla modeller all nödvändig information som behövs för säkerhetsplanering och kontroll av arbetsmiljön. Undersökning och formalisering måste utföras för att kunna kravställa vad som ska ingå i en BIM-modell, men Sulankivi framhävs även att utnyttja den fulla potentialen av BIM behövs ett framtida system som är enkel och smidig för att användas ute i fält.
Författare förklarade även att arbeta med digitala verktyg (t ex. 3D- och 4D-modellen) har öppnat helt nya möjligheter för att granska och utvärdera arbetsmiljörisker. Det digitala verktyget ska kunna vara ett hjälpmedel för riskeliminering i projekteringsskedet och se till att säkerhetsutrustningen är anskaffad innan byggstart. Men det är särskilt viktigt att regelbundet kontrollera arbetet genom modeller, för att kunna upptäcka eventuella säkerhetsrisker i tid (Sulankivi, 2012).
3.3.4.1 APD-plan med BIM
Idag kan man stötta APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan) i BIM för att rapportera tillbud och olyckor samt förenkla riskhanteringsprocessen, enligt Liberg.K från NCC, där man får en fryst bild på byggarbetsplatsen som kan visas vid en särskild tidpunkt under byggskedet.
Genom att använda BIM vid visualisering av kranens räckvidd på arbetsplatsen kan man praktisera och undersöka vad som skulle hända vid belastningsfall. Man kan även visualisera över vart kollisionen kommer uppstå ifall kranen skulle välta (Fahlén &
Håkansson, 2018)
En forskningsrapport kallad ”Application of BIM in Construction Safety” presenterade de viktigaste nyttorna med användning av BIM för att förbättra arbetsmiljö på byggarbetsplatsen utifrån några fältstudier. Fältstudierna angående att visualisera en kollaps av en kran, rivning av väggar, modellering av skyddsräcket och montering av bjälklagen på arbetsplatsen via BIM. Rapporten påstår att med BIM kan en tydlig helhetsbild av säkerhetsplanering som omfattar APD-plan visas där bodar, containrar, kran, väg mm ritas ut för att placeras samt för planen för förebyggande fallolyckor före bygget (Khoshnava, 2009).
Användande av BIM i APD-plan ger möjligheter vad gäller analysera risker och utvärdera säkerhetsrelaterade planer effektivare samt planering av arbetsuppgifter som innebär anmärkningsvärda risker. Det kan även förbättra säkerhetsrelaterad kommunikation mellan olika aktörer och arbetspersonal under byggfasen av projekt. T ex: när arbetsledare/projektledare ska redovisa projekt-planeringar och -ritningar med hjälp av digitala verktyg för de anställda på byggarbetsplatsen eller projektdeltagare, där man kan visa upp säkerhetsanordningar och byggprocessen som är relaterade till visst arbetsmoment eller arbetssäkerhetskrav samt varning om aktuella faror på arbetsplatsen. På så sätt kan sannolikheten av att olyckor inträffar och missförstås mellan olika aktörer minimeras. En annan användning av BIM-baserad APD-plan är att man får en gemensam förståelse för att se detaljerade-, produkt- och kvantitetinformation med hjälp av BIM-visualisering under produktionsskedet (Khoshnava, 2009). Nedanstående figur visar de genomförda sju olika fältstudierna med hjälp av BIM under forskningsrapporten.
Figur 3:4. Ovanstående figur visar de genomförda fältstudierna.