- Intervju med Peter Simonsson Brospecialist Trafikverket

Vi kan börja med att en presentation, vem är du och vad har du bakgrund?

Jag är brospecialist på norrbotniabanan hos Trafikverket, Vi Bygger ny järnväg mellan Luleå och Umeå Ca 27 mil. Har jobbat på trafikverket i 8 år, var tidigare doktorand på Luleå universitetet, höll på med industriellt brobyggande med fokus på betong och produktivitet samt arbetsmiljö. Innan dess har jag jobbat på Peab anläggning i Stockholm i 5 år byggde lite olika tunnla osv.

Vad har ni för målet med arbetsmiljöarbete?

Trafikverket har ansvar för arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Därför måste vi se till att våra entreprenörer bygger på rätt sätt och projektörerna projekterar så att det blir rätt arbetsmiljö.

Det är det som vi har som uppdrag när det gäller arbetsmiljö och se till att det blir rätt arbetsmiljö och ingen ska behöva skada sig i onödan.

Vad gör ni för att nå målet?

Vi har inte så mycket digitala verktyg utan det är konsulter som projekterar åt oss, som tar fram handlingar åt oss och sen åt entreprenören. Sen har vi vårt regelverk som är ganska omfattande och komplex så det har vi som stöd för att vi ska få rätt arbetsmiljö, vi använder inte digitala verktyg inom arbetsmiljöområdet, däremot så jobbar vi mycket med BIM i projekt men vi tar inte fram våra BIM-modeller utan det gör våra konsulter åt oss. Sen granskar vi i BIM-modellerna och ser till så att vi får det som vi har beställt.

Vad finns det för problem gällande den fysiska arbetsmiljön på byggarbetsplatsen?

Man bär tungt, står fel, lyfter och vrider sig, arbetar i obekväm eller inte så lämpliga arbetsställningar. Det är mycket sånt när det gäller betong, armering och formbyggning.

Vad tror ni att de bakomliggande orsakerna är till dessa olyckor?

Dålig kommunikation dels mellan hantverkare och arbetsledare och sen mellan arbetsledare och projektörer, kan vara många olika saker, kanske man inte förstår varandra.

Hur bra är er verksamhet på att arbete med arbetsmiljöfrågor i dag? 1–10 Jag skulle ge en 3: a. vi har inte egentligen jättebra möjligheter att styra utan vi kravställer att det ska se ut på ett visst sätt eller ska utföras på ett säkert arbetsmiljövänligt sätt osv. sen kan vi inte gå in och styra entreprenören, om entreprenören säger att vi tror på det här för det här är mycket bättre.

Det beror på vilken typ av kontrakt man har men det är entreprenören som bestämmer en del, vi har fortfarande arbetsmiljöansvaret men entreprenören är inte helt friskriven, så det är entreprenören som styr den mesta när det gäller arbetsmiljön på den fysiska byggarbetsplatsen.

Tycker du att om det är ett problem för idag?

Nej, det ska jag inte säga men däremot så det är väl att vi kravställer kanske inte på rätt sätt för att få rätt arbetsmiljö, det är kanske ett problem att vi tar lite för lätt där. Men framför allt så är vi duktiga på att förebygga fallolyckor, det får absolut inte hända och det har man koll på, men det är inte många som bryr sig om förslitningsskador och det är ännu dyrare än vad olyckorna är. Det är väldigt få som tänker på det och det kostar nästan samma som för fallolyckor eller man snubblar eller inte rätt arbetsmiljö. För de skadorna kommer inte i bygge nr 1 eller bygge nr 2 utan de kommer när hantverkare varit ute kanske 10–15 år, då först börjar förslitningsskadorna komma, när man stått och vibrerat betong eller burit armeringsjärn på fel sätt. Problemet är att man inte ser det på ett enskilt projekt, därför att hantverkarna jobbar med de här sakerna varje dag och förslitningsskadorna kommer långt senare. Det är en viktig sak som man faktisk måste ta tag i.

Hur förbereder ni arbetet?

Det är entreprenören som gör arbetsberedning för arbetsmomenten, de har skyldighet att visa det för oss. Vi hinner aldrig läsa igenom det för att det är jättemånga på varje projekt.

Vi kan inte sitta och läsa igenom alla moment utan vi måste lita på de att de utför saker och ting på rätt sätt. Arbetsberedning är viktigt att göra för entreprenören, det är för att ska kunna gå på ett smidigt och snabbt sätt. För det handlar om produktiviteten om inte hantverkarna vet vad de ska göra, då är det svårt att göra någonting snabbt. I A-handlingar skrev jag att man kan göra arbetsbredningarna virtuellt som 3D modeller, sen kan man göra det som en instruktionsfilm om hur man ska armera eller hur man ska bygga en form i vilken ordning osv. Men det är upp till entreprenören och konsulten.

Hur identifierar/arbetar ni med risker ute på arbetsplatser?

Det gör vi genom inspektioner oftast, när vi bygger en bro så går vi skyddsronder eller entreprenören gör ju det och vi är ju med på de skyddsronderna oftast. Om vi inte med så tar vi del av protokollet som förs. På det sättet så är vi med på arbetsplatserna, eftersom vi även har ett arbetsmiljöansvar ute på arbetsplatsen. Det är så man identifierar risker genom att inspektera.

Brukar det fungera bra?

För jag har inte varit ute på byggarbetsplatser på ganska länge men jag tror knappast att reglerna har blivit lättare

Nu har jag inte varit ute ordentligt och då var det att man skulle hålla skyddsronder en gång i månaden eller en gång i varannan månad på större arbetsplatser. jag vet inte hur reglerna är nu men de har säkert inte blivit mindre skyddsronder och mindre uppföljning av arbetsmiljön. Det är så vi gör genom framför allt inom skyddsronder och man kan identifiera risker i tidigt skede via BIM-modeller under projekteringen. Det är det som kan vara bra med att jobba med BIM modeller om man använder det på rätt sätt.

Hur kontrollerar ni säkerheten ute i produktion på byggarbetsplatserna?

Det gör vi genom att den som vi kallar byggplatsuppföljare, det är en person som oftare konsult som följer bygget på plats, inte heltid. Om det är lång bort så är man där en gång i veckan, det är lite olika beroende på var arbetsplatsen ligger. Vi har byggarbetsplatsuppföljning regelbunden på alla våra projekt och de ska naturligtvis göra inspektion på arbetsplatsen och se över så att man har tänkt på arbetsmiljön och har gjort sina arbetsmiljö skyddsronder osv.

Arbetsledaren gör det tillsammans med hantverkare som är arbetsmiljöansvarig sen kan byggplatsuppföljaren också vara med gå runt ibland. Hantverkarna vill att man gör dessa skyddsronder. För det är för deras skull att de görs, så att det inte skall hända några olyckor.

Det som t.ex. kontrolleras är att byggställningar är rätt byggda, eller att formen är rätt dimensionerade.

Hur kontrollerar ni arbetet ute på arbetsplatsen?

När vi går ute på en järnvägssträckning, så kan man på en IPAD klicka och visa upp hur bron ska se ut eller hur vägen kommer att dras. Men vi projekterar inte fram modellerna utan det gör konsulterna och vi använder dem.

Vilket speciellt program/verktyg använder ni för att hitta olika möjliga arbetsmiljörisker?

Vi har Riskhanteringsprogram, men om det är specifikt för arbetsmiljö vet jag inte. som vi använder. Men jag är inte så insatt i arbetsmiljöområdet, jag är mera på den övergripande nivå, och då kravställning. T.ex. om jag hittar i kravställningen att man inte får använda kompakterande betong.

Då tar jag upp att det skall vi använda det, för det är för att förbättra arbetsmiljön som vi använder kompakterande betong.

Skulle ni välja att integrera digitala verktyg lite mer i ert arbete för att säkra arbetsmiljön?

Ja, för oss är det då lättare att inspektera så att allting ser bra ut innan man börjar bygga nånting. Det är lätt i en virtuell miljö, en BIM-modell. Det är lättare för oss att förstå, vända och vrida saker för att se det på olika håll, inte bara läsa på ett papper rakt av vad man skall göra.

Hur tycker du att vi borde samarbeta kring detta i branschen?

utveckling, forskning, det är jätteviktigt på den här sidan, vi har en bra bit på väg innan vi ens kan fundera på att införa något sådant här.