12. Avslutande diskussion
12.2 Arbetsmiljöarbete vid Norrköpings brandförsvar
Syftet med examensarbetet var att kartlägga nuläget beträffande det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Norrköpings brandförsvar med målet att ta utgångspunkt i dess behov och förutsättningar för att vidare utarbeta förslag på åtgärder för utvecklin
Jag valde att se till några mer grundläggande förutsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetets genomförande och fokuserade särskilt på:
• Arbetsmiljöpolicy • Uppgiftsfördelning
• Samverkan och deltagande • Rutiner
• Handlingsplaner • Kunskap och utbil
Ett dokument för det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar som brandförsvarets lokala arbetsmiljö- policy. Ett problem av stor betydelse är att dokumentet saknar den praktiska förankring som är nöd- vändig ifråga om ett policydokument. Flertalet av de intervjuade hade bara vagt eller inte alls känne- dom om dess existens och därmed ännu mindre vetskap dokumentets innehåll. Det är viktigt att alla inom en organisation är medvetna om arbetsmiljöpolicyn och den egna rollen i arbetet med att nå upp till dess innehåll (Lange, 2002). En ny arbetsmiljöpolicy bör utarbetas vid brandförsvaret där ”drömläget” beskrivs. För att skapa den praktiska förankringen är det viktigt att policyn utarbetas i samverkan där dess innehåll blir en produkt av medarbetarnas sy
försvaret ska vara.
En tydlig och känd uppgiftsfördelning är viktig för att få det systematiska arbetsmiljöarbetet att fun- gera och där har Norrköpings brandförsvar en hel del att förbättra. Inte minst genom att varje anställd måste bli medveten om sin egen roll i arbetsmiljöarbetet. Intervjuerna visade att ytterst få i nuläget känner till de uppgifter som finns fastställda. Uppgifterna bör i större utsträckning tilldelas namngivna personer eller specifika befattningar. Delegeringen kan med fördel genomföras skriftligt och rikta sig
till varje enskild anställd. Det medverkar till att tydliggöra vilka uppgifter som ligger på var och en och säkerställer också att uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet verkligen utförs.
Beträffande samverkan kan varje enskild medarbetare delta i arbetsmiljöarbetet genom att lämna sina
n faktor som försvårar formerna för samverkan är att det finns en omedvetenhet beträffande vad ar-
finns det många som skulle behöva upprättas och samtidigt göras kända land alla verksamma vid brandförsvaret. Arbetsmiljöarbetet ingår inte som en naturlig del av verk- samheten om dess tillvägagångssätt och rutiner inte finns tydliggjorda för alla inom organisationen.
am när något redan inträffat.
mmer att vara färdigt.
är och vad arbetsmiljöarbetet innebär men även med fokus pel krishantering. Utbildningsinsatser har genomförts vid ran ö ntervjuade saknade något regelbundet återkommande. All utbildning bör genomf h följas upp för att uppdatera och gradvis förbättra medarbetarnas kunska- per m igt att innehållet anpassas på ett sätt som underlättar för deltagarna att si . Utbildningsinsatser bör således inte enbart handla om vad arbets- miljölagen och föreskrifter säger. Det mest väsentliga är att förmedla hur den praktiska tillämpningen ska e verksamhet och vad det innebär för varje enskild medarbetare.
t att klargöra vad i denna som riskerar att ge upphov till psykisk ohälsa. Ett före- m till exempel stress, mobbning och alkoholproblem är motiverat utan att det synpunkter vid möten, till närmaste chef, sitt skyddsombud eller till den ansvariga i frågan. Det upp- gavs inte finnas någon speciell väg att gå utan deltagandet kan ske på många olika sätt. Några chefer ansåg att den enskildes engagemang skulle kunna vara större och menade att det finns en förväntning om att någon annan ska ta tag i saker och ting. Samverkan i arbetsmiljöarbetet vid brandförsvaret bör förbättras genom att se över formerna och skapa tillfällen där de anställda kan delta i arbetsmiljö- arbetet utöver att bara lämna synpunkter. Givna forum för diskussion och problemlösning är exempel på tillvägagångssätt för att öka den enskilde individens deltagande.
E
betsmiljö är och vad arbetsmiljöarbete innebär. De intervjuade anställda kunde till exempel relatera den egna rollen till att påtala eller åtgärda brister i den fysiska arbetsmiljön, hålla ordning och sortera sopor men den psykosociala arbetsmiljön och dess uppgifter föreföll inte alls lika självklara. För att tydliggöra vad arbetsmiljöarbetet handlar om och innefattar bör en definition upprättas som förklarar vad arbetsmiljö är vid Norrköpings brandförsvar. Definitionen bidrar till att tydliggöra vad arbets- miljön innefattar vilket minskar risken för att viktiga delar ska hamna i skymundan.
Rutiner och handlingsplaner är av stor vikt för att säkerställa och underlätta för systematiken i arbets- miljöarbetet. Ifråga om rutiner
b
Dyrbar tid och kraft kan också gå till spillo om rutiner ska arbetas fr
Tydliga handlingsplaner underlättar för uppföljning och vidare utveckling. Handlingsplanerna blir också ett bevis på att saker och ting händer inom organisationen och väl utarbetade sådana skapar kontroll över vad som är i görningen och när det ko
Kunskaperna gällande arbetsmiljö uppgavs av flera chefer som bristande. Utbildningsinsatser behövs vid brandförsvaret, dels i vad arbetsmiljö
å specifika arbetsmiljöfrågor som till exem p
b df rsvaret men flera i öras kontinuerligt oc
ino området. Det är också vikt ll i sammanhanget se n egen ro
sk vid brandförsvarets egen
Ett av målen i examensarbetet var att beakta brandförsvarets arbete med frågor av psykosocial karak- tär. Den operativa delen av arbetsmiljön ligger långt framme i utvecklingen och kunskaperna inom det området uppfattades som mycket goda. Ifråga om den inre arbetsmiljön och särskilt den psykosociala delen av denna har inte lika mycket genomförts. Intervjuerna beskrev tillsammans en reagerande orga- nisation där problem i regel uppmärksammas först när en person mår påtagligt dåligt.
Studien har visat att arbetsformerna för de psykosociala arbetsmiljöfrågorna kan utvecklas. Först och främst bör arbetet inte enbart riktas mot att identifiera problem hos individer. Organisationen behöver granskas med syfte
yggande arbete ifråga o b
finns uppenbara problem. Johnsson et al. (2003) menar att det är bättre att göra rätt från början. Det finns goda förutsättningar för brandförsvaret att utveckla sin psykosociala arbetsmiljö genom åtgärder som syftar till att motverka att problem överhuvudtaget uppstår. Medarbetare kan därmed undgå att drabbas av ohälsa och det ger vinster för både organisationen och varje enskild individ.
När det gäller den psykosociala arbetsmiljön är varje enskild medarbetare en stor resurs (Menckel & Österblom i Johansson et al., 2004). I intervjuerna uppgav flera av de anställda att de inte reflekterat så ycket kring frågorna av psykosocial karaktär. För att skapa medvetenhet och förståelse inför hur
ghet ifråga om vad arbetsmiljö är ch vilka uppgifter varje medarbetare har i dess arbete. Likaså handlar tydlighet om rutiner som säker-
ndenhet framgick ven i intervjuerna. ”Frågorna måste upp på agendan mycket oftare för att de ska sitta i ryggmärgen på
lem ehöver inte nödvändigtvis existera för att åtgärder ska vara motiverade. Ju tidigare insatser sker,
ings brandförsvar och dess rbetsmiljöarbete. I intervjuerna såg både chefer och anställda ljust på framtiden. Det händer mycket
rganisationen. I mångt och mycket är det en fråga om attityder kring vad arbetsmiljö är och vad m
varje medarbetare påverkar och påverkas av arbetsmiljön är diskussioner ett utmärkt tillvägagångssätt. Jag uppfattade under intervjuerna att mycket kunskap och viktiga synpunkter existerar innanför brand- försvarets väggar. Det som krävs är givna forum där medarbetarna får möjlighet till att bidra med sina resurser. Ledning och chefer bör också aktivt arbeta med att ta tillvara på dessa tillgångar för en vidare utveckling av arbetsmiljöarbetet och förbättring av arbetsmiljön.
Tydlighet, delaktighet och systematik får stå som ledord i det här examensarbetet och sammanfattar vad Norrköpings brandförsvar behöver jobba med framöver. Tydli
o
ställer att arbetsmiljöarbetet genomförs och i enlighet med arbetsmiljöpolicyns innehåll. I policy- dokument, rutiner och handlingsplaner läggs grunden till ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete men det kräver också ett engagemang från såväl chefer som anställda. Ett engagemang som uppnås genom delaktighet och samverkan. Policydokument och liknande hjälper inte arbetsmiljöarbetet framåt om de inte är kända och tillämpas av alla inom organisationen. Delaktighet i arbetet med att utforma doku- menten medverkar till att skapa den nödvändiga vetskapen. Slutligen, systematik. Det är inte för inte som det heter just systematiskt arbetsmiljöarbete. Vikten av uppföljning och regelbu
ä folk.”
Det systematiska arbetsmiljöarbetet bör ses som en process i syfte att nå ständig utveckling. Åtgärder, insatser och metoder i syfte att förbättra arbetsmiljön måste kontinuerligt följas upp och med en för- ståelse inför arbetets långsiktighet. Det gäller inte minst vikten av att handla förebyggande. Prob b
desto mindre ansträngning krävs och desto färre personer riskerar att fara illa. Jag tycker att det känns fel att prata om brister när det gäller Norrköp a
inom organisationen för tillfället och i många sammanhang var uppfattningen att ”det är på väg att bli bättre”. Det finns visioner, inte bara när det gäller det yttre arbetet där Norrköpings brandförsvar ska bli Sveriges minst olycksdrabbade kommun, utan också i fråga om arbetet på ”insidan” och de männi- skor som verkar där inne.
Studien har visat att en hel del behöver förbättras och att arbetsmiljöarbetet på flera sätt kan bli mer effektivt och ändamålsenligt. Samtidigt finns det en medvetenhet bland många om att saker och ting bör åtgärdas. Det finns ambitioner, idéer, kunskap och intresse. På Norrköpings brandförsvar ser jag det viktigaste i nuläget vara att hitta metoder för att ta tillvara på de resurser som redan finns inom o
arbetsmiljöarbete innebär. Fokus måste flyttas från uppfattningen om arbetsmiljö som en byråkratiskt betingad ledningsfråga, lagparagrafer och föreskrifter till en förståelse för den betydelse arbetsmiljö- arbetet har för verksamheten som helhet. Ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är beroende av delaktig- het och ett engagemang från högsta ledning ända ner till ”verkstadsgolvet” och det är där arbetet måste börja.
Referenser
AFS 1993:17. Kränkande särbehandling i arbetslivet, Arbetsmiljöverket, Solna AFS 1994:1. Arbetsanpassning och rehabilitering, Arbetsmiljöverket, Solna AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverket, Solna
Andersson, A., Tedfeldt, E-L. & Larsson, G. (2000) Avlastningssamtal och debriefing. Handbok för
samtalsledare, Studentlitteratur, Lund
Antonsson, A-B. (2004) Systematiskt arbete med Hälsa – Miljö – Säkerhet, Prevent, Stockholm Arbetsmiljöverket (2003) Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbetet – en
vägledning (2:a uppl.), Arbetsmiljöverket, Solna
Arbetsmiljöverket (2005) Arbetsmiljölagen med kommentarer, Arbetsmiljöverket, Solna Dyregrov, A. (2002) Katastrofpsykologi, Studentlitteratur, Lund
Einarsen, S., Raknes, B. I., Matthiesen, S. B. & Hellesøy, O. H. (1998) Mobbning och svåra
personkonflikter, Kommentus Förlag, Stockholm
Ekman, G. (2004) Från prat till resultat – Om vardagens ledarskap, Liber AB, Malmö
Frostberg, C., Johnson, T., Baneryd, K. & Wigforss, A. (2001) Systematiskt arbetsmiljöarbete – en
vägledning (4:e uppl.), Arbetsmiljöverket, Solna
Frostberg, C. (2004) Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, Arbetsmiljöverket, Solna
Gard, G. I Holmström, E., Eklundh, M. & Ohlsson, K. (1999) Människan i arbetslivet. Teori och
praktik, Studentlitteratur, Lund
Hermansson, U. (2006) Alkoholförebyggande insatser i arbetslivet, Statens folkhälsoinstituts metod- skrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika, 10, Stockholm
Håkansson, K. I Zanderin, L. (2005) Arbetsmiljö, Studentlitteratur, Lund
Iseskog, T. (2001a) Internkontroll, systematiskt arbetsmiljöarbete (4:e uppl.), Norstedts juridik AB, Stockholm
Iseskog, T. (2001b) Arbetsmiljö för alla, Fakta info direkt AB, Stockholm Iseskog, T. (2002) Liv och arbete, Norstedts juridik AB, Stockholm
Iseskog, T. (2005) Arbetsmiljölagen – En översikt, Norstedts juridik AB, Stockholm
Johansson, B., Frick, K. & Johansson, J (2004) Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete, Student- litteratur, Lund
Johnsson, J., Lugn, A. & Rexed, B. (2003) Långtidsfrisk. Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet, Ekerlids Förlag, Stockholm
Jönsson, G. (2004) AB, Stockholm.
Utvecklingssamtal och andra samtal som ledningsinstrument, Norstedts Juridik
ommentus Förlag,
(4:e utg.), Natur och kultur,
& Johansson, J. (2004) Framtidens arbetsmiljö- och
–
004) Framtidens
arbetsmiljön, Bilda Förlag,
gs kommuns intranät
s kommun (2006b) SAM-pärmen, Hämtades från Norrköpings kommuns intranät 061109
115
onspsykologi och ledarskap, Studentlitteratur, Lund
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund Lange, M. M. (2002) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Från ord till handling, K
tockholm S
ennéer Axelsson, B. & Thylefors, I. (2005) Arbetsgruppens psykologi L
Stockholm
ennerlöf, L. I Johansson, B., Frick, K. L
tillsynsarbete, Studentlitteratur, Lund
Levi, L. I Ekman. R. & Arnetz. B. (2005) Stress. Individen – samhället – organisationen –
molekylerna, Liber AB, Stockholm
Lundberg, U. I Ekman. R. & Arnetz. B. (2005) Stress. Individen – samhället – organisationen
olekylerna, Liber AB, Stockholm m
enckel, E. & Österblom, L. I Johansson, B., Frick, K. & Johansson, J. (2 M
arbetsmiljö- och tillsynsarbete, Studentlitteratur, Lund
enzén, B. (2002). Hur är läget? Om psykosociala förhållanden i N
Stockholm
Nordh, S. I Johansson, B., Frick, K. & Johansson, J. (2004) Framtidens arbetsmiljö- och
tillsynsarbete, Studentlitteratur, Lund
Norrköpings brandförsvar (2005a) Årsberättelse 2005,
http://www.norrkoping.se/trygg/brandforsvaret/uppdrag/arsberattelse/arsberattelse_2005.pdf ämtades 061109
H
Norrköpings brandförsvar (2005b) Drogpolicy
Norrköpings brandförsvar (2006a) Partsammansatta och konferensgrupper orrköpings brandförsvar (2006b) Systematiskt arbetsmiljöarbete
N
orrköpings kommun (2006a) Arbetsmiljöpolicy, Hämtades från Norrköpin N
061109 orrköping N
orrköpings kommun (2006c). Strömvirveln – Tidning för anställda och förtroendevalda i Norr- N
köpings kommun, Nr 4.
Norrköpings kommun (2007a) Flytta hit, www.norrkoping.se/flyttahit. Hämtades 070
Norrköpings kommun (2007b) Norrköpings kommunala organisation, Broschyr från Informations- kontoret Rådhuset, 601 81 Norrköping
Olofsson, K. (2002) Aktiv arbetsplatsträff, Bokförlaget Kommunlitteratur AB, Höganäs ubenowitz, S. (2004) Organisati
Simonsson, C. (2006) Nå fram till medarbetarna, Liber AB, Malmö
, , Lund
värd, E., Aringer, L., Baneryd, K., Frostberg, C. & Kemmlert, K. (2002) Systematiskt arbetsmiljö-
edfeldt, E-L. & Larsson, G. (2003) Kamratstöd och avlastningssamtal. Metoder att hantera och
hylefors, I. (1999) Syndabockar. Om mobbning och kränkande särbehandling i arbetslivet (2:a
rost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer (3:e uppl.), Studentlitteratur, Lund
atiskt arbetsmiljöarbete – steg för steg, Bilda
örlag, Stockholm
(2005) Arbetsmiljö, Studentlitteratur, Lund
. B. (2005)
ationen – molekylerna, Liber AB, Stockholm
kation:
08-31
Sivertsson, T. (2003) Debriefing – Krisstöd, Arbetsmiljöverket, Solna
Svensson Dalgren, A. (2004) Handbok för friskare organisationer. Proactive Health Management Dovetail AB
Svensson, P-G., & Starrin, B. (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund S
arbete mot stress, Arbetsmiljöverket, Solna
T
bearbeta stress och starkt stressfyllda händelser, FoU-rapport. Räddningsverket, Karlstad
T
uppl.), Natur och kultur, Stockholm T
Utvecklingsrådet för den statliga sektorn. (2002) System F
Zanderin, L.
Åsberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G. & Rydmark, I. I Ekman. R. & Arnetz
Stress. Individen – samhället – organis
Personlig kommuni
Bo Johansson, Luleå tekniska universitet, 2006-
Bilaga 1
Intervjuguide chefer
Beskriv dina arbetsuppgifter
• Vad är arbetsmiljö vid Norrköpings brandförsvar?
• Finns det någon fastställd definition för just den här arbetsplatsen? • Vilket ansvar/vilka uppgifter har du i arbetsmiljöarbetet?
• Vem har gett dig de uppgifterna?
• Är det fastställt vilka uppgifter alla inom Norrköpings brandförsvar har gällande arbetsmiljö- arbetet?
• Är de anställda informerade om vilka uppgifter de har? • Finns uppgiftsfördelningen dokumenterad?
• Var behandlas och diskuteras arbetsmiljö?
• Hur sker samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljöarbetet? • Hur sker de anställdas deltagande? Uppmuntras de till deltagande?
• Är det klargjort var synpunkter och åsikter ska lämnas? • Hur tar ni tillvara på medarbetarnas synpunkter?
• I vilket sammanhang får de anställda möjlighet att diskutera arbetsmiljö och arbetsmiljö- arbete?
• Är det något som bör utvecklas/förbättras gällande samverkan?
• Samverkar Norrköpings brandförsvar med andra brandförsvar, organisationer osv. I vilka sammanhang? Hur?
• Finns det någon extern samverkan angående arbetsmiljöarbete (med t.ex. kommunen, andra brandförsvar inom länet, landet etc.)
• Har alla inom verksamheten tillräckliga resurser (t ex. tid, kunskap) för att kunna delta i arbetsmiljöarbetet?
• Hur undersöks vilka kunskaper arbetstagarna besitter gällande arbetsmiljöfrågor? • Har medarbetarna utbildats i arbetsmiljöfrågor? Vad har ingått i utbildningen? • Vem ser över vilka lagar, föreskrifter och avtal som gäller för arbetsmiljön?
• Finns det någon skriftlig förteckning över det regelverk som gäller för verksamheten? • Översätts/anpassas lagar, regler och föreskrifter till verksamhetens konkreta arbetsmiljö? • Känner alla inom verksamheten till det regelverk som gäller och var det finns tillgängligt? • Är det dokument ni har för det systematiska arbetsmiljöarbetet uppdaterat och relevant för er
verksamhet?
• Finns dokumentet tillgängligt för alla inom verksamheten? • Tillämpas dess innehåll i praktiken?
• Undersöks arbetsmiljön regelbundet?
• Vilka undersökningsmetoder använder ni i fråga om arbetsmiljö?
• Undersöks både den fysiska och psykosociala miljön? Skiljer sig tillvägagångssättet? • Vem har till uppgift att se till att åtgärder blir genomförda? Vem följer upp åtgärderna? • Finns det möjlighet för de anställda att komma med synpunkter och idéer på åtgärder och dess
Bilaga 1
• Vad i arbetsmiljöarbetet dokum • Var samlas dokumenten?
enteras?
• Finns de tillgängliga för alla inom verksamheten? ykosociala arbetsmiljön?
-
-
er verksamhet?
iljöarbetet? • Hur arbetar ni med den ps
• Vilka rutiner har ni för: - Krishantering
Stress
- Nyanställning
g - Kränkande särbehandlin
Alkohol och drogbruk
• Vilka styrkor finns gällande det systematiska Vad är svårt?
arbetsmiljöarbetet inom •
• Vad saknas?
Vilka planer har ni för det fortsatta arbetsm •
• Vad behöver utvecklas/förbättras?
n arbetsmiljö ni vill • Finns det någon vision för det framtida arbetsmiljöarbetet och vilke
Bilaga 2
Intervjuguide anställda
Bes v Norrköpings brandförsvar? • Vilka up rbetsmiljöarbetet? • Av vem• Ingår du i upp eller partsammansatt grupp?
Vad arbetar ni med i den gruppen? Arbetar ni med arbetsmiljöfrågor?
resultat/diskussioner/åtgärdsförslag osv. samt det som kommer fram på möten kommer med informationen?
• öjlighet att komma med synpunkter och förslag i samband med att åtgärder och för- ändringar genomförs? Var lämnar du dina synpunkter?
• Har du tillgång till verksamhetens arbetsmiljöpolicy?
• Finns det andra dokument tillgängliga som berör arbetsmiljön?
• Har du fått någon utbildning i arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöarbete? • Beskriv hur man på den här arbetsplatsen arbetar med frågor rörande:
- Stress
- Alkohol- och drogbruk
- Kränkande särbehandling och konflikter - Nyanställning
- Krishantering
• Hur märks arbetsmiljöarbetet i organisationen?
• Kan arbetsmiljöarbetet vid Norrköpings brandförsvar förbättras? kri dina arbetsuppgifter
• Vad är arbetsmiljö här vid pgifter har du i a
har du fått dessa uppgifter? någon särskild arbetsgr •
• Var får du möjlighet att diskutera arbetsmiljöfrågor? Med vem? av
• Får du ta del
i bland annat arbetsmiljögruppen/samverkansrådet? Vem
• Har du möjlighet att delta i/påverka det arbete som berör din egen arbetssituation? Har du m
Bilaga 3
Uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Norrköpings
brandförsvar
Förvaltningschefen ska
- definiera målen för arbetsmiljöarbetet,
- ha nödvändig kunskap om de lagar, avtal, författningar och föreskrifter som rör arbets- miljöområdet samt interna skyddsorganisationen,
- organisera arbetsmiljöarbetet avseende planering, ledning och kontroll inom förvaltningen,
- löpande se till att personalen är informerad om arbetsmiljöfrågor samt se till att bestämmelser inom arbetsmiljöområdet finns tillgängliga och är kända av berörda befattningshavare,
- genom delegationsordning ange vem/vilka i organisationen som har arbetsuppgifter för olika frågor inom arbetsmiljöområdet,
- se till att alla beslutsmässiga och ekonomiska befogenheter preciseras och anpassas i förhållande till tilldelad arbetsuppgift.
- se till att handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas och revideras, - tillsammans med samverkansrådet ta fram rutiner för utredning av
olyckor, tillbud och ohälsa, samt rutiner för vilka åtgärder som ska ske vid en olycka för att optimalt kunna hjälpa någon som skadats och dennes anhöriga,
- insamla och bearbeta tillbuds-/arbetsskaderapporter och ansvara för att dessa vidare- rapporteras till tillsynsmyndighet i förekommande fall och vid samverkansrådet.
Räddningschefen ska
- ha nödvändig kunskap om de lagar, avtal, författningar och föreskrifter som rör arbets- miljöområdet samt interna skyddsorganisationen,
- vara förvaltningschefens ersättare i arbetsmiljöfrågor.
Personalsekreteraren / Personalhandläggaren ska
- administrera skriftlig anmälan om arbetsskada och i den omfattning som krävs, bevaka och eventuellt komplettera, även rapportera in arbetssjukdom/-skada som innebär mer än 7 sjukdagar,
Bilaga 3
- se till att sammanställning görs under året över sjukfrånvaro, olyckor
och skador i tjänsten. Sammanställningarna avrapporteras vid samverkansrådets möten, - ansvara för att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsplan upprättas i
ehabilitering följs, i samråd med
Driftingenjö
aktuella fall,
- se till att riktlinjer och anvisningar för r berörda parter,
- se till att namn på skyddsombud och företrädare i samverkansrådet anslås och tillkännages.
ren ska
- ansvara för att besiktningar utförs på besiktningspliktiga maskiner, verktyg, portar, hissar etc. och att aktuell förteckning förs,
-
Arbetsledare
ansvara för att förteckna kemikalier som används av brandförsvaret.