En arena för utanförskap och jämförelse

Uppsatsens andra tema är att sociala medier blir som ”en arena för utanförskap och jämförelse”. Tillhörande subteman till temat är ”bekräftelsesökande”, ”fasaden på nätet”,

”exkludering och kränkningar”, samt att ”information sprids snabbt”.

23 7.2.1 Bekräftelsesökande

Flera informanter uppgav att många elever söker bekräftelse via sociala medier. De uppgav att sociala medier gör det möjligt att få snabb bekräftelse på ett enkelt sätt, då bekräftelsen finns lättillgänglig på sociala medier i telefonen. Lättillgängligheten av bekräftelse kunde enligt flera informanter lätt leda till överkonsumtion av elevers sociala medieanvändande.

”…i grund och botten tror jag att det handlar om liksom om att få snabb bekräftelse och det är ju det många elever, det är ju det man vill ha och då är ju sociala medier och spel väldigt effektivt för man får snabba belöningar liksom, gång efter gång efter gång och man behöver inte göra större effort själv liksom, det enda man behöver liksom det är ju mobil och att kunna logga in sen är du ju hemma, så det är ju väldigt lättillgängligt och då är det ju lätt att man

överkonsumerar det också…” (I, 2)

Bekräftelsen som informanten beskrev ovan kommer i form av antalet gilla-markeringar på till exempel bilder på sig själv som eleven publicerat på sociala medier. Detta kunde enligt informanterna leda till att ungdomen lägger ut mer vågade bilder på sig själv och inlägg i jakten på fler gilla-markeringar, bilder och inlägg som eleven kanske senare ångrar.

Informanterna menade också att det dock är svårt att ångra sig och radera en bild som

publicerats på sociala medier då bilden snabbt kan spridas av andra användare vilket kan leda till ökad psykisk ohälsa.

”…man vill ju ha snabb bekräftelse och där är ju sociala medier väldigt bra på det eller vad man ska säga, ett effektivt sätt att man lägger ut bilder på sig själv för att få mycket likes vilket gör att man kanske tänjer och så på gränserna när man liksom kanske lägger ut mer och mer vågade bilder på sig själv och man får mycket likes och sedan så ångrar man sig och så finns ju de där bilderna kvar som sprids och så mår man dåligt av det, det är ju tyvärr väldigt vanligt…” (I, 2)

Flera informanter berättade att det händer att elever delar med sig av djupa känslor på sociala medier när de mår dåligt, som kan vara svårt att säga till någon ansikte mot ansikte. Sådana inlägg kan skapa många och starka reaktioner från andra användare och det kan vara svårt att få ogjort. En informant lyfte vikten av att eleverna vet vart de ska vända sig när de mår dåligt och behöver stöd, istället för att publicera det på sociala medier.

24 7.2.2 Fasaden på nätet

I intervjuerna berättade flera av informanterna att det finns en tillrättalagd fasad på nätet som många ungdomar måste förhålla sig till och rent av ”tävla” med och mot. Informanterna berättade att det bara är en förbättrad stereotypisk sida som visas upp på sociala medier. Dessa inlägg innehåller enligt informanterna exempelvis retuscherade bilder på ungdomar, bilder från semesterresor eller vid tillfällen där användare har många vänner och genomför roliga aktiviteter med dem. Informanterna berättade att det är sällan användaren visar upp sämre sidor av sig själv och sitt liv på sociala medier. Detta resulterar i att sociala medier utgör en förbättrad bild av verkligheten, som användaren jämför sig med och kan ha svårt att leva upp till.

I dialogerna med informanterna uppgav flera av dem att sociala medier medför krav på exempelvis elevers utseende, hur intressant och innehållsrikt deras liv ”ska” vara, vilka materiella ting de ”ska” ha, samt hur bra de ”ska” prestera. En informant förklarade att

stereotyper inte bara återskapas av ungdomarna själva utan framför allt befästs av till exempel företag som via reklam och liknande bidrar i upprätthållandet av fasaden. Jämförelsen med en perfekt fasad kan förstärka känslan av att sitt eget liv är sämre i jämförelsen och kan öka risken för psykisk ohälsa.

”…många elever har alltså låg självkänsla, det kan kopplas ofta mycket till sociala medier, elever som jämför sig mycket med andra och med det man ser på Instagram exempelvis, bilder som är super alltså retuscherade […] man har ideal som man vill leva upp till och man mår dåligt av […] utvecklas ätstörningar har vi exempel på som vi har sett, så att det har ju en stor effekt på många ungdomar just det här med att man jämför sig väldigt mycket med stereotyper och så och bilder på ja på bland annat Instagram då…” (I, 2)

Flera informanter lyfte svårigheten för elever att leva upp till den perfekta bilden som visas på sociala medier när individer möts i verkliga livet, då det är svårt att maskera negativa sidor.

Informanterna uppgav också att användare av sociala medier kan framställa sig på ett önskvärt sätt och dölja de negativa sidorna.

”…kanske inte förväntningarna på en stämmer i verkligheten […] om man har målat upp en bild av sig själv och det kan bli ganska jobbigt när man inte får vara den glada sprudlande personen som lyckas med allting när man ses, de flesta [vill] inte visa sina svagheter eller negativa sidor i verkligheten men det är ju svårare att maskera dem då…” (I, 3)

25 7.2.3 Exkludering och kränkningar

I samtalen med informanterna lyftes det att det ofta förekommer kränkningar mellan ungdomar på sociala medier. Dessa kränkningar kan ses som ingående delar i själva medieanvändningen, så som det är uppbyggt dag. Anledningen till det är att elever ofta använder ord på sociala medier som de inte skulle använda i verkliga livet, då man på nätet inte kan se mottagaren och dess reaktion och känslor. Det är då lätt enligt informanterna att elever använder hårda ord som de inte menar, samt att det uppstår missförstånd.

”…alltså i och med att språket blir onyanserat i kommunikationen så kan det bli jättevanligt att det blir många missförstånd mellan elever också på de här sociala medierna…” (I, 5)

Enligt flera informanter finns det också en risk att elever uppfattar ord och kränkningar bokstavligt. Sociala medier medför också enligt flera informanter en svårighet att kommunicera, då exempelvis kroppsspråk inte syns.

”…och det kan liksom vara ´jag ska döda dig´ och sådana saker fast […] det är ju kanske inte det de säger men ´jag hatar dig´ eller ja väldigt hårda ord…” (I, 4)

Flera informanter uppgav att det genom sociala medier är enkelt att sprida rykten om någon och att en anledning till det är att kommunikationen ofta sker snabbt. En informant beskrev att elever ofta är medvetna om vad som är olagligt, men att ett konsekvenstänk saknas i vissa fall och att kommunikationen går så snabbt att elever inte hinner reflektera. Flera informanter uppgav att sociala medier medför en risk för utanförskap. Det kan handla om exkludering från gruppchattar, blockeringar eller en känsla av att inte vara medbjuden på sociala aktiviteter.

”…känna sig utanför när man märker att det händer sociala aktiviteter som man inte har fått blivit inbjuden till […] då har det kanske flaggats till en lärare där det varit såhär gruppchattar där inte alla fått vara med eller där det varit ja kränkningar också…” (I, 7)

7.2.4 Information sprids snabbt

Flera informanter uppgav i intervjuerna att information snabbt kan spridas på nätet och att elever kan känna att händelser sprids så att alla på exempelvis skolan ser det, vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Enligt en informant kan en konflikt mellan två elever förstoras och många utomstående kan bli inblandade genom att konflikten sprids på sociala medier.

26

”…någon elev blir uthängd på sociala medier och det blir skickat till massor på en gång, inte alls genomtänkt eller ja det är egentligen då det blir värst när någon skickar iväg någonting till jättejättemånga så att eleven känner att hela skolan vet om att jag har gjort bort mig och om det är en konflikt mellan två stycken så blir det jättejättestort då måste man jobba ihop det så att konflikten bara blir mellan de två som äger konflikten […] så det tycker jag är jätteknepigt…”

(I, 6)

En informant beskrev att spridningen av inlägg på sociala medier kan leda till att elever mår dåligt och uteblir från skolan. Elever kan ha en känsla av att alla på skolan vet om vad som har hänt och känna en ilska mot de som spridit informationen, vilket är något som ofta

förekommer i arbetet. En annan informant uppgav en känsla av lättnad över att sociala medier inte fanns när hen var ung och att det inte hade känts bra om saker hen gjorde som ung filmats och spridits på nätet. Under intervjun berättade en informant om ett tillfälle då en film av ett slagsmål spridits på sociala medier som sedan setts av familjemedlemmar, vilket gjort dem upprörda. Spridning på sociala medier kan resultera i allvarliga konsekvenser, där den yttersta konsekvensen kan vara dödsfall.

”…hade inte den filmen funnits då hade inte den här killen blivit dödad, det är jag helt övertygad om […] när folk gör gränsöverskridande saker, att antingen det kan resultera i större saker än vad det egentligen är […] och i värsta fall till och med till dödsmisshandel, som inte hade varit ett problem om inte de här sociala medierna hade funnits…” (I, 5)