En slutsats i uppsatsen är att deltagande skolkuratorer upplever att sociala medier kan medföra både negativa konsekvenser och positiva följder för ungdomars psykiska hälsa. Resultatet visar att ungdomar känner en stress av att alltid vara anträffbar, vilket påverkar sömn och skolarbete negativt. Sociala medier bidrar dessutom till ett ökat bekräftelsebehov och
jämförelse med en förbättrad fasad. Ytterligare en negativ konsekvens av sociala medier är att information sprids snabbt och kan leda till exempelvis ryktesspridning. Sociala medier medför även ett rum för exkludering och kränkningar. De positiva följderna av sociala medier för ungdomars psykiska hälsa som resultatet visar är exempelvis att ungdomar kan få ett rikare socialt liv, att underlätta skapandet av självbild och att skapa ett ”frirum” för möjliggörandet av återhämtning och vila. Uppsatsen visar tendenser på att sociala medier påverkar
skolkuratorers arbete och att de hanterar detta genom kartläggning och förebyggande arbete.
Sociala medier blir därmed ett verktyg för att underlätta elevkontakter. Sammanfattningsvis visar uppsatsen tendenser på att sociala medier kan medföra negativa och positiva
konsekvenser på ungdomars psykisk hälsa och att skolkuratorer hanterar fenomenet dagligen i arbetet. Framtida forskning krävs för en ökad kunskap i sociala mediers påverkan på såväl ungdomars psykiska hälsa samt hur skolkuratorer ska hantera detta i arbetet med ungdomar.
38
Referenser
Akademikerförbundet SSR. (2016). Kartläggning skolkuratorer. Novus.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/novus_pdf_skolkuratorer_160104.pdf
Akademikerförbundet SSR. (2019). Kartläggning skolkuratorer 2019. Novus.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/Skolkuratorer%202019%2C%20Novus.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.) Liber AB.
Dunkels, E. (2015). Unga och nätet. I S. Lindgren (Red.), Ungdomskulturer (2 uppl., s.
49–69). Gleerups Utbildning AB.
Fardouly, J., Magson, N. R., Johnco, C. J., Oar, E. L, Rapee, R. M. (2018). Parental control of the time preadolescents spend on social media: Links with preadolescents’
social media appearance comparisons and mental health. Journal of youth and adolescence, 47(2018), 1456-1468. https://doi.org/10.1007/s10964-018-0870-1
Folkhälsomyndigheten. (1 december 2020a). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Folkhälsomyndigheten (1 december 2020b). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Fornäs, J. (1994). Ungdom, kultur och modernitet. I J. Fornäs, U. Boëthius, M. Forsman, H. Ganetz, B. Reimer (Red.), Ungdomskultur i Sverige (s. 13–26). Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Goffman, E. (2020). Självframställning i vardagslivet. Studentlitteratur AB.
39
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB.
Lindgren, S. (2015). Prolog. I S. Lindgren (Red.), Ungdomskulturer (2 uppl., s. 7–8).
Gleerups Utbildning AB.
McManama O'Brien, K. H., Berzin, S. C., Kelly, M. S., Frey, A. J., Alvarez, M. E., &
Shaffer, G. L. (2011). School social work with students with mental health problems:
Examining different practice approaches. Children & Schools, 33(2), 97–105.
https://doi.org/10.1093/cs/33.2.97
Morén, S. (2010). Att studera socialt arbete - vadan och varthän? I G. Sandström (Red).
Att vara socionom - från utbildad till erfaren (s. 17–28). Studentlitteratur AB.
Nesi, J. (2020). The impact of social media on youth mental health: Challenges and opportunities. North Carolina medical journal, 81(2). 116-120.
https://doi.org/10.18043/ncm.81.2.116
Nilsson, B., Waldemarson, A-K. (2016). Människor emellan - grundbok i kommunikation och samtal. Natur och kultur.
O´Reilly, M., Dogra, N., Whiteman, N., Hughes, J., Eruyar, S., Reilly, P. (2018). Is social media bad for mental health and wellbeing? Exploring the perspectives of adolescents. Clinical child psychology and psychiatry, 23(4), 601-613.
https://doi.org/10.1177/1359104518775154
Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. Liber AB.
Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa: Elevers behov och skolans insatser.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2015/elevhalsa/elevhalsa---slutrapport.pdf
40
Socialstyrelsen. (14 oktober 2016). Vad är psykisk ohälsa?
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/psykisk-ohalsa/psykisk-ohalsa-hos-barn-och-unga/vad-ar-psykisk-ohalsa/
Socialdepartementet. (2018). För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt - Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa (SOU 2018:90). Elanders Sverige AB.
https://www.regeringen.se/48ddbb/contentassets/906430d9feb248e984afbed18a37e65c /for-att-borja-med-nagot-nytt-maste-man-sluta-med-nagot-gammalt---forslag-for-en-langsiktigt-hallbar-styrning-inom-omradet-psykisk-halsa-sou-2018_90.pdf
Statens medieråd. (2017). Ungar och medier 2017.
https://statensmedierad.se/download/18.7b0391dc15c38ffbccd9a238/14962434097 83/
Ungar%20och%20medier%202017.pdf
Statens medieråd. (10 april 2019). Social online.
https://statensmedierad.se/larommedier/manniskanonline/socialonline.340.html
Sveningsson, M. (2015). Ungas självporträtt på nätet. I S. Lindgren (Red.), Ungdomskulturer (2 uppl., s. 95–115). Gleerups Utbildning AB.
Tollefsen, T., Neumer, S-P., Berg-Nielsen, T. (2019). “What matters to you?”: A
randomized controlled effectiveness trial, using systematic idiographic assessment as an intervention to increase adolescents’ perceived control of their mental health.
Journal of adolescence, 78(2020), 53–61.
https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2019.11.006
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsknings etiska_principer_VR_2002.pdf
41
World Health Organization. (28 september 2020). Adolescent mental health.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/adolescent-mental-health
42
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Hej!
Vi riktar oss till dig som är yrkesverksam skolkurator på högstadium eller gymnasium i Sverige med minst fem års yrkeserfarenhet.
Vi heter Julia Järnkrok och Thea Emilsson Forss och vi går termin sex på
socionomprogrammet vid Högskolan Dalarna. Vi ska under vecka 3 till vecka 12 2021 skriva vårt examensarbete där syftet är att undersöka hur skolkuratorer beskriver på vilket sätt ungdomars psykiska hälsa påverkas av sociala medier. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning där vi kommer att genomföra sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer.
Vi har valt att genomföra denna undersökning då forskning visar att psykisk ohälsa ökar och att sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa. Vi vill undersöka hur skolkuratorer upplever sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan hos ungdomar och hur
professionen arbetar med det.
Vi räknar med att intervjun kommer att ta cirka 30–60 minuter och vi kommer enbart ställa frågor om det professionella arbetet och inte att ställa personliga frågor. Vid intresse får du som respondent ta del av den färdiga c-uppsatsen.
Du kommer att vara anonym i undersökningen då vi kommer avidentifiera materialet så det inte kan kopplas till dig och uppgifterna kommer att hanteras med full konfidentialitet så inget som uppkommer under intervjun kan kopplas personligen till dig som respondent.
Endast vi som författar uppsatsen och vår handledare Susanne Gustafsson kommer ha tillgång till det insamlade materialet under bearbetningen av examensarbetet. Materialet kommer att förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig har tillgång till det, arbetet kommer därför att vara skyddat med lösenord. Materialet kommer efter bearbetning och sammanställning att raderas och destrueras.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också
43
44 Bilaga 2 – Intervjuguide
Intervjuguide
Att kontrollera och informera om inför intervjun:
● Att respondenten godkänner att intervjun spelas in
● Att inspelningsapparaten fungerar som det ska
● Att respondenten är medveten om dess anonymitet och att intervjun kan avbrytas när som helst utan motivering.
Presentation:
● Presenterar oss
● Syftet med uppsatsen
- Syftet är att undersöka hur skolkuratorer beskriver på vilket sätt ungdomars psykiska hälsa påverkas av sociala medier.
● Vad materialet från intervjun kommer att användas till - Till vårt examensarbete
● Hur kommer publicering av uppsatsen att ske - Publicering på DiVA
- Presenteras på FOU marknad
● Övriga frågor
Intervjufrågor Negativa aspekter
● Kan du berätta om en händelse när sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa negativt i ditt arbete som skolkurator?
- På vilket sätt upplever du att sociala medier kan påverka ungdomars psykiska hälsa negativt?
- Vad ser du som den främsta anledningen till att ungdomar mår dåligt av sociala medier?
Positiva aspekter
● Kan du berätta om en händelse när sociala medier påverkat ungdomars psykiska hälsa positivt?
- Kan du berätta om fler erfarenheter av positiva aspekter på ungdomars sociala medieanvändning?
- Kan du berätta på vilket sätt sociala medier kan främja ungdomars psykiska hälsa?
- Kan du se att sociala medier kan hjälpa en ungdom som lider av psykisk ohälsa?
Strategier
● Kan du berätta vilka strategier du använder i arbetet med unga som brottas med psykisk ohälsa som svar på sociala medier?
- Kan du berätta hur det går till i praktiken när du hjälper ungdomar som mår dåligt av sociala medier?
45
- Känner du att du som skolkurator kan påverka den psykiska ohälsan som orsakas av sociala medier?
- Vad anser du är viktigast i arbetet med sociala mediers påverkan på ungdomar?
- Upplever du i ditt arbete att uppkomsten av psykisk ohälsa har ökat på grund av sociala medier under de senaste fem åren som du har arbetat?
- Förekommer det förebyggande arbete kring ungdomars påverkan av sociala medier på ditt arbete?
Under intervjuns gång - följdfrågor
● Kan du utveckla svaret?
● Kan du berätta mer?
● Kan du ge fler exempel på det?
● Kan du säga någonting mer om det?
● Kan du ge en mer detaljerad beskrivning om vad som hände?
● Har jag förstått det rätt om…?
● Upplever du att…?
● Täcker uttrycket… vad du just har nämnt?
Avslutning:
● Är det något mer du vill tillägga som vi inte tagit upp?
● Vad är det bästa med ditt arbete?
46 Bilaga 3 - Etisk egengranskning
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor Använd blanketten som en grund för forskningsetiska reflektioner tillsammans med din handledare och för att komma fram till bästa forskningsetiska förhållningssätt samt beslut om ansökan till den Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna alternativt
Etikprövningsmyndigheten behövs eller ej. Blanketten behålls av studenten och handledaren.
Projekttitel: Skolkuratorers perspektiv på ungdomars psykiska hälsa relaterat till sociala medier
Student/studenter: Julia Järnkrok och Thea Emilsson Forss Handledare: Susanne Gustafsson
Ja Tveksamt Nej 1 Kan frivilligheten att delta i studien
ifrågasättas dvs. omfattar studien deltagare som kan betraktas tillhöra en sårbar grupp t.ex.
barn (under 18 år), personer med nedsatt kognitiv förmåga, psykisk
funktionsnedsättning eller sådana som har en beroendeställning till den som genomför studien t.ex. som patienter eller elever till densamma?
X
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s.
forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
X
4 Kan undersökningen påverka
forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt?
X 5 Används biologiskt material som kan härledas
till en levande eller avliden människa (t.ex.
blodprov)?
X
6 Avser du behandla känsliga personuppgifter, som etnicitet, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i
fackförening, hälsa eller sexualliv?
X
7 Avser du behandla personuppgifter om lagöverträdelser, som brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller
administrativa frihetsberövanden?
X
47 8 Avser du att behandla personuppgifter?
Observera att:
• Samtliga uppgifter som kan kopplas till en levande person betraktas som
personuppgifter, även om de är kodade eller krypterade.
• I händelse av att studentarbetet INTE omfattar några känsliga personuppgifter och heller INTE deltagare som tillhör en sårbar grupp eller deltagare som INTE står i beroendeställning till den som genomför studien, behöver inte någon ansökan till Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna göras.
• Vid behandling av personuppgifter ska dock ALLTID anmälan om detta göras på avsedd blankett som sänds till:
dataskydd@du.se
X
Fastställd av Forskningsetiska nämnden 2020-09-23