Reflektera och synliggöra som arbetssätt

Uppsatsens sista tema är ”Reflektera och synliggöra som arbetssätt”. Tillhörande subteman är

”Kartläggning”, ”Förebyggande arbete” och ”Sociala medier - ett verktyg i arbetet”.

7.4.1 Kartläggning

Informanterna uppgav i intervjuerna att de i deras samtal med elever försöker kartlägga och synliggöra vad eleven har i sitt liv och vad hen behöver för att må bra. De lyfte att det är viktigt att kartlägga och reflektera över vad som är viktigast för eleven att arbeta med först.

Det är viktigt att stärka elever samt vid behov hjälpa elever vidare till rätt hjälp hos andra professioner. Informanterna lyfte vikten av att kartlägga elevers tid vid sociala medier och eventuellt försöka hitta sätt för elever att begränsa användningen om användningen är hög.

Det framkom i intervjuerna att de arbetar med att flytta elevers fokus till dem själva, reflektera över vad eleverna själva kan göra i situationen och vad som får dem att må bra.

”…hur mycket tid spenderar du på sociala medier och försöka hitta de här med begränsningarna för det är ju oftast det som är svårt även för vuxna, att hitta begränsningen så att inte tiden bara springer iväg […] det handlar mycket det om att hjälpa dem att hitta strategier för att kunna bryta så att man inte bara hamnar i sociala medier på ett destruktivt sätt […] det här med att ´vad får mig att må bra?´ och vi får diskutera mycket men ´vad mår jag bra av?´ ´vad har jag mått bra av tidigare?´ och ´finns det hinder för göra detta nu?´ eller ´skulle det vara något jag skulle vilja prova igen?´...” (I, 2)

30

Informanterna berättade i intervjuerna att de försöker hjälpa elever att normalisera och acceptera hur de mår, att livet i verkligheten och på sociala medier kan vara tufft och att eleven kan behöva kartlägga och hitta verktyg för att hantera dessa motgångar.

”…normalisera hur de mår och när man är tonåring att man kan må upp och ner och man kommer i livet ha jobbiga perioder, det kommer hända jobbiga saker och då kommer det ju göra det på nätet också, alltså det kommer vara folk som inte beter sig bra mot dig på nätet precis som det kommer vara i vanliga livet men hur ska du hantera det…” (I, 4)

Flera informanter berättade att elever ofta är hårda mot sig själva och brukar därför synliggöra detta för elever och arbeta med att försöka få dem att vara snäll mot sig själv. En informant nämnde att hen brukar synliggöra för elever att antalet gilla-markeringar eller liknande inte definierar deras värde, att det inte ska tas på för stort allvar. Informanterna lyfte vikten av att elever själva bör vara bra förebilder på nätet för att få bra respons tillbaka och tar upp det i samtal med elever.

7.4.2 Förebyggande arbete

Flera informanter berättade att skolorna de arbetar på har någon form utav mobilpolicy för att förebygga att elever använder mobilerna under skoltid. Många elever vill ha strängare regler gällande mobilanvändning på skoltid och nämnde att mobilpolicyn förhindrar att elever skriver eller läser något som kan störa koncentrationsförmågan.

”…lyssnar man på eleverna så, de många gånger vill ha hårdare regler när det gäller liksom mobiler och sådana saker, inte alla förstås, men många också på skolan nu har det ju varit […]

det är ju ett sätt att jobba förebyggande och främjande i alla fall, främst förebyggande för då blir det ju, man kan ändå inte sitta och hålla på, på lektionerna och skriva saker med någon och skicka taskiga meddelanden eller bli upprörd över något man läser utan för att kunna fokusera på lektionerna…” (I, 4)

Två informanter uppgav att det förekommer inslag i skolämnen på deras skolor som handlar om sociala medier och hur det påverkar människor samt hur elever bör bete sig på nätet.

Stereotyper som framställs i media är något som diskuteras i skolämnen, enligt informanterna.

Det finns ett samarbete mellan elevhälsan och lärarna där de ofta lyfter problematik kring sociala medier. En informant berättade att de har ordningsregler på skolan kring hur elever ska bete sig på sociala medier. En annan beskrev att det på hens arbete finns en trygghetsenkät

31

med frågor kring sociala medier och att det även finns information på anslagstavlor som uppmanar elever att reflektera över vad de publicerar på nätet.

Under intervjuerna framkom det att informanterna upplever att problematik kring sociala medier är mer utbrett på högstadieskolor än på gymnasieskolor. En informant uppgav att hen upplever att förebyggande arbete kring sociala mediers problematik är vanligare på högstadium än på gymnasium. Detta kan enligt informanterna bero på att elever i yngre åldrar inte lärt sig att hantera sociala medier i samma utsträckning som gymnasieelever.

”…i femman handlar det väldigt mycket om sociala medier kopplat ja men till grooming, risken att folk utnyttjar sexuellt över nätet och att de, många vuxna då hänger på sociala medier som ungdomarna befinner sig på såklart, att [de] värvar, tar kontakt, det har vi ju mer fokus i

femman, sedan i åttan så pratar vi mer om, pratar vi lite om panikångest, hur det är att må dåligt, som när man mår dåligt, var man kan vända sig…” (I, 2)

7.4.3 Sociala medier – ett verktyg i arbetet

Flera informanter uppgav i intervjuerna att sociala medier möjliggör för elever att ta kontakt med skolkuratorer, samt underlättat för skolkuratorer att få kontakt med elever. Sociala medier har särskilt möjliggjort för elever som inte känner sig bekväma att uppsöka

skolkuratorn fysiskt att istället ta kontakt via nätet. Det framkom dock att det kan finnas en problematik kring att elever kan höra av sig via nätet till skolkuratorn, då det kan ske utanför arbetstid.

”…har ju underlättat att få tag på elever via sociala medier, att det är ju mycket lättare att få tag på, de svarar ju direkt om jag skickar på mobilen eller på teams [i jämförelse med vad] de kanske gjorde om jag försökte ringa eller om man ja, och sen märker man ju att eleverna är ju uppkopplade nästan hela tiden, så det har ju underlättat att få kontakt med elever på det sättet…”

(I, 4)

Informanterna uppgav att de använder sociala medier som verktyg för att förmedla

information och tips till elever. Flera informanter uppgav att skolorna de arbetar på har egna Instagram-konton där skolpersonal kan sprida information. En informant uppgav att hen använder sociala medier för att förmedla tips på avslappningsövningar till elever.

Informanterna nämnde att de kan använda YouTube för att förmedla kunskap till elever och föräldrar samt som en möjlighet till kunskapsinhämtning.

32