En plats för identitetsskapande och samvaro

Uppsatsens tredje tema är ”En plats för identitetsskapande och samvaro”. Tillhörande subteman är ”Växa socialt och skapande av självbild” och ”En plats för välbefinnande”.

7.3.1 Växa socialt och skapande av självbild

Samtliga informanter lyfte i samtalen att sociala medier är ett bra verktyg för elever att hitta nya kontakter. Flera informanter uppgav att sociala medier särskilt kan vara bra för de ungdomar som känner sig ensamma, blyga eller lider av social fobi. Sociala medier kan då möjliggöra ett rikt socialt liv på nätet. De beskrev att sociala medier möjliggör för elever som känner sig annorlunda att träffa likasinnade, växa socialt och våga utforska sig själva i andra sammanhang där geografisk distans inte har någon betydelse. Ungdomar kan enligt en informant ta del av andras berättelser och känna sig mindre ensamma. Flera informanter

27

uppgav i intervjuerna att sociala medier varit en plats för elever att bibehålla den sociala kontakten med vänner och motverka isolation under coronapandemin, då många elever i perioder haft distansstudier.

”…många elever har kanske svårare i alltså fysiska sociala sammanhang och har lättare [att]

umgås med andra när det är över nätet via sociala medier, att man känner sig bekvämare med den kontakten, så att på så sätt så är ju sociala medier ett jättebra verktyg för jättemånga av ungdomarna…” (I, 2)

Flera informanter förklarade att sociala medier kan hjälpa elevers identitetsskapande. En informant lyfte att elever kan lära känna sig själva och vad som är viktigt i livet genom samspelet med andra på sociala medier, vilket kan stärka självkänsla och självkännedom.

Informanterna berättade också att de upplever att sociala medier kan stärka självkänslan och självbilden hos elever. Sociala medier kan enligt informanterna hjälpa elever i deras

identitetsarbete genom att interagera med individer som är likasinnade. Detta är speciellt av vikt för ungdomar som bor på mindre orter där det kan vara svårt att sticka ut från normen och hitta likasinnade.

”…man kanske kan bli bättre på att lära känna sig själv via sociala medier, alltså man säger ju det att vi människor blir ju till i mötet med andra, det är ju då vi liksom lär känna oss själva ´vem är jag?´, ´vad står jag för?´, ´vad är viktigt i mitt liv?´ och om man då inte har kunnat tränat på det i det verkliga livet för att man är för blyg eller för osäker eller, så kan man få träna på det på sociala medier och på så sätt lär man ju också känna sig själv bättre vilket gör att de här eleverna känner sig stärkt, man får bättre självkänsla och självkännedom osv, så det tycker jag också är väl ett sätt som sociala medier kan vara väldigt positivt…” (I, 4)

Det uppkom i intervjuerna att sociala medier möjliggör för elever att utmana sig själva genom att dela åsikter och se andra användares reaktioner, samt ta del av andras åsikter, vilket gör att de kan utveckla sina värderingar. Människor har sina identiteter på nätet, vilket gör att det inte går att bara sluta med sociala medier.

”…det är lite som att sluta med alkohol eller narkotika och sådant […] man har liksom sin identitet på nätet och mycket av sitt sociala liv finns där också så det går liksom inte att ta bort det på samma sätt som man kanske kan med alkohol och narkotika…” (I, 3)

28 7.3.2 En plats för välbefinnande

Informanterna lyfte att elever kan använda sociala medier som ett verktyg för återhämtning.

En informant berättade att sociala medier kan vara ett bra verktyg för avslappning och att många elever använder exempelvis Facebook när de behöver avkoppling.

”…för en del är det ju att ha sin telefon en såhär skyddsgrej också, man känner sig överbelastad i en stökig skolmiljö och kunna sätta sig med telefonen en stund kan vara jätteviktigt för att kunna orka med en skoldag […] apropå alla jobbiga intryck så kan det vara ett sätt att, och också tvärtom, att också koppla ifrån litegrann…” (I, 7)

I intervjuerna berättade flera informanter att elever med psykisk ohälsa kan hitta stöd från omgivningen via sociala medier. Det framkom att det finns stöd både från professionella och jämnåriga på nätet. Elever kan enligt informanterna få stöd av ungdomar med liknande svårigheter, både internationellt och nationellt, vilket inte varit möjligt på samma sätt innan sociala mediers uppkomst. Sociala medier möjliggör för elever enligt informanterna att på ett enklare sätt berätta om deras mående för andra användare och därmed nås av stöd,

förhoppningsvis snabbare än annars. Sociala medier kan vara bra för en elev som har svårt att uttrycka sina känslor inför vänner eller familj.

”…alla är inte jättebra på att prata verbalt utan de är mycket duktigare på att skriva och berätta om hur de mår och sådär och då kan de skriva med kompisar eller på Facebook och också där få svar från andra där de liksom bekräftar dem eller hör dem eller kan komma med tips eller hjälp eller råd så, för jag menar just det här att prata är för en del så svårt. De är inte kanske tränade på [att] göra det, de är inte vana hemifrån, man pratar aldrig om problem hemma och då blir det ju jättesvårt att helt plötsligt bara börja prata med någon kompis på skolan, utan då är det lättare att göra det via sociala medier skulle jag säga för dem och också att man kan få mycket

uppmärksamhet, det kan ju vara dåligt men det kan ju också vara bra ibland för någon som kanske inte är van att få så mycket uppmärksamhet och att man plötsligt får det och känner att man betyder någonting för någon…” (I, 4)

Flera informanter nämnde att elever kan få och ge mycket kärlek och omtanke via sociala medier. En informants upplevelse är att det florerar mer kärlek och omtanke än hat och problem på sociala medier. Det framkom i intervjuerna att sociala medier förenklar anordningar av exempelvis minnesstunder då information kan spridas snabbt.

29

I intervjuerna berättade flera informanter att de upplever att den äldre generationen är obefogat kritiska och ängsliga till sociala medier då det är ett nytt fenomen och därmed ses som dåligt. Informanterna menade att det inte är sociala medier som är problemet, utan att problemet sitter i att användare behöver kunskap inom området, vara noggranna med källkritik samt vara bättre på att hantera sociala medier, vilket ungdomar kan i högre utsträckning än vuxna.

En annan positiv aspekt av sociala medier som uppkom under intervjuerna är att det på sociala medier är enklare för elever att få snabb bekräftelse. Det framkom att bekräftelse på sociala medier kan vara något bra för elever kortsiktigt, då de får känna sig sedda och omtyckta. Bekräftelsen på sociala medier är komplext då det för individen är bra kortsiktigt, men kanske inte på lång sikt.