Uppsatsens syfte var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet.
Resultatet presenterades i fyra teman med tillhörande elva subteman. Temana Att alltid vara anträffbar och En arena för utanförskap och jämförelse besvarar första frågeställningen om hur skolkuratorer beskriver negativa konsekvenser av ungdomars sociala medieanvändning.
Temat En plats för identitetsskapande och samvaro besvarar andra frågeställningen om hur skolkuratorer beskriver positiva följder av ungdomars sociala medieanvändning. Den sista frågeställningen om vilka strategier skolkuratorer använder i arbetet angående hur sociala medier påverkar den psykiska hälsan hos ungdomar besvaras av temat Reflektera och synliggöra som arbetssätt. Svaren på dessa frågeställningar presenteras i följande avsnitt.
8.1 Hur skolkuratorer beskriver negativa konsekvenser av ungdomars sociala medieanvändning
I resultatet lyftes att sociala medier är en stor del av ungdomars liv och att de spenderar många av dygnets timmar på sociala medier. Detta bekräftas av Statens medieråd (2017) som menar att ungdomar använder sociala medier sex timmar eller mer varje dag. Det framkom i resultatet att skolkuratorer upplever att den höga användningen av sociala medier kan störa elevers nattsömn och förmåga att koncentrera sig på skolarbete. Dessutom visade resultatet att skolkuratorer upplever att elever känner en rädsla för att missa något på sociala medier och känner därmed ett behov av att alltid vara tillgänglig vilket medför att elever har mobilen påslagen dygnet runt. Detta bekräftas av O’Reilly et al. (2018) som hävdar att sociala medier är beroendeframkallande och kan orsaka sömnproblem, stress och låg självkänsla. Nesi (2020) poängterar också betydelsen av att skärmtid precis innan läggdags har en särskilt negativ påverkan på sömnen.
I resultatet antyds att skolkuratorer upplever att sociala mediers informationsöverflöd leder till att ungdomar inte får tid för återhämtning. Sociala medier medför en risk att elever konstant blir bedömda, genom att de visar upp sina liv där och får aldrig vila från intryck. I resultatet framgår det att skolkuratorer upplever att elever söker bekräftelse och jämför sig via sociala medier, vilket Nesi (2020) lyfter är en risk på sociala medier. Nesi beskriver att
användare blir exponerade av positivt förvrängda inlägg av andra och att detta kan leda till depressiva symtom hos ungdomar och högre risk för ätstörningar och kroppskomplex.
33
Uppsatsens resultat bekräftar detta då skolkuratorer möts av elever som lider av ätstörningar som följd av jämförelse med retuscherade inlägg. Fardouly et al. (2018) poängterar också att jämförelser på sociala medier kan leda till sämre psykisk hälsa, vilket också framkom i uppsatsens resultat. Det framkom i resultatet att skolkuratorer möter elever som delar inlägg på sociala medier där de beskriver att de mår dåligt. Det finns en tydlig koppling till den dramaturgiska teorin då Persson (2012) uppger att möjligheten att vara anonym gör det enklare att dela med sig av mycket svåra upplevelser och få bekräftelse som man kanske inte annars får.
Resultatet visar att skolkuratorer upplever att en stereotypisk sida visas upp på sociala medier, som får ungdomar att upprätthålla en fasad med dess positiva sidor. I uppsatsen används den dramaturgiska teorin till att visa hur det går till i praktiken när ungdomar upprätthåller en fasad. Goffman (2020) lyfter att alla människor upprätthåller en fasad där information styrs och att det är en del av individens framträdande för omgivningen. I resultatet framkommer att elever i jakten på bekräftelse delar inlägg och bilder med privat innehåll på sociala medier. Detta har starka kopplingar till dramaturgiska teorin då Goffman (2020) beskriver att gränsen mellan den främre och bakre regionen suddas ut när sociala medier gör det möjligt för användaren att dela privat innehåll. Persson (2012) menar att delar från den bakre regionen är det som ger mest uppmärksamhet, vilket kan medföra risker för ungdomar. Precis som Persson beskriver så framkommer det i resultatet att skolkuratorer ser en risk med att elever publicerar inlägg med privat innehåll, då det är svårt för användare att ångra inlägg som redan publicerats och detta kan leda till ökad psykisk ohälsa.
I resultatet framkommer det att skolkuratorer upplever att sociala medier kan medföra en risk för exkludering och kränkningar bland elever, då det på sociala medier är enklare att använda ord som användaren inte skulle använda i verkliga livet då man på nätet inte kan se mottagaren och dess reaktion och känslor. Detta bekräftar Nilsson och Waldemarson (2016) då de lyfter att sociala medier försvårar den icke verbala kommunikationen och distansen gör att användaren tillåter sig själv att vara aggressiv.
8.2 Hur skolkuratorer beskriver positiva följder av ungdomars sociala medieanvändning
Resultatet visar att skolkuratorer upplever att sociala medier är ett bra sätt för elever att hitta nya kontakter och det kan speciellt vara bra för ungdomar som känner sig annorlunda,
ensamma, blyga eller som lider av social fobi. En stark koppling kan göras till ungdomskultur
34
som tolkningsram. Dunkels (2015) beskriver att internet kan ses som en arena med potential att utvidga det sociala livet, där interaktionen mellan människor görs till det centrala. Nesi (2020) beskriver att de tydligaste fördelarna med sociala medier är möjligheten att utveckla sitt sociala kontaktnät och författaren betonar att det speciellt är viktigt för ungdomar som saknar tillgång till kommunikation med vänner på andra sätt. Empiriska exempel i resultatet visar på att elever kan använda sociala medier som ett återhämtningsverktyg, vilket även nämns av Dunkels (2015). Dunkels menar att nätet kan ses som en plats för vila och flykt från problem. Nesi (2020) uppger att sociala medier skapar möjligheter för ungdomars psykiska hälsa som exempelvis underhållningsmöjligheterna på sociala medier.
I resultatet beskriver informanterna att sociala medier kan hjälpa elever i deras identitetsarbete, att samspelet med andra på sociala medier kan stärka självkänslan och självbilden hos elever. Att dela åsikter och se andra användares reaktioner kan, såsom informanterna uppgav, bidra till att utveckla elevers värderingar. Uppsatsförfattarna kopplar detta till ungdomskultur då Sveningsson (2015) beskriver att ungdomar utarbetar sin identitet i dialog med medier och varandra. Sveningsson menar att internet ses som en säker plats fri från vuxnas åsikter, där ungdomen på så sätt kan uttrycka åsikter och utveckla sin identitet.
Statens medieråd (2019) och Nesi (2020) bekräftade detta då sociala medier ger användaren möjlighet att bygga sin identitet.
Resultatet visar att skolkuratorer upplever att den äldre generationen är kritiska till sociala medier och att det inte är sociala medier som är problemet, utan problemet är att användare behöver besitta kunskap för att hantera medierna. Den kunskapen upplever skolkuratorer att ungdomar besitter i högre grad än vuxna. Tydlig koppling kan göras till ungdomskultur då Dunkels (2015) beskriver generationsskillnaderna i begreppen ”nätets infödda” och ”nätets invandrare”. Dunkels menar att det finns en stor skillnad i ungas och vuxnas synsätt till sociala medier. Det skulle enligt Dunkels finnas vinster i att överbrygga kunskapsglappet som finns mellan generationerna för att minska den rädslan som finns hos
”nätets invandrare” över att sociala medier enbart skulle vara något dåligt. Dunkels menar att orsakerna till problematiskt sociala medieanvändande ska sökas bland orsakerna bakom användandet. Internet ska enligt Dunkels inte göras till problemet.
35
8.3 Strategier skolkuratorer använder i arbetet angående sociala mediers påverkan på ungdomars psykiska hälsa
I resultatet framkommer att skolkuratorer kartlägger elevers tidsanvändning på sociala medier och att de eventuellt försöker få elever att begränsa användningen. Resultatet belyser vikten av att elever reflekterar och själva får syn på vad som är viktigt för dem och vad de behöver för att må bra. O’Reilly et al. (2018) bekräftar detta då ungdomar genom samtal behöver uppmuntras att ta ansvar för sitt sociala medieanvändande och att desto mindre tid de spenderar på sociala medier desto bättre mår de.
Det framkommer i resultatet förebyggande arbete på skolorna kring sociala mediers negativa påverkan på elevers psykiska hälsa. Resultatet visade att problematik och
förebyggande arbete kring sociala medier är mer utbrett på högstadiet än på gymnasiet. En orsak till det kan enligt skolkuratorerna bero på att elever i yngre åldrar inte lärt sig hantera sociala medier i samma utsträckning som gymnasieelever. Resultatet visar att det
förebyggande arbetet som förekommer på skolor är mobilpolicy, inslag om sociala medier i utbildningen, frågor kring sociala medier i trygghetsenkäter samt information på
anslagstavlor. En studie av Akademikerförbundet SSR (2019) bekräftar detta då den visar att 34 procent av skolkuratorer arbetar med förebyggande insatser relaterade till sociala medier.
Resultatet visar att sociala medier har underlättat för skolkuratorer i arbetet, då de använder det som verktyg för att få kontakt med elever på ett mer lättillgängligt sätt.
Skolkuratorer upplever dessutom att elever känner sig mer bekväma att ta kontakt med skolkuratorn via sociala medier än att uppsöka dem fysiskt. Resultatet visade även att skolkuratorer använder sociala medier för att förmedla information och tips till elever.
Akademikerförbundet SSR (2016) bekräftar detta då de poängterar att sociala medier
underlättar skolkuratorers arbete då det används som verktyg för att hålla kontakt med elever.
Kontakten mellan elever och skolkuratorer kan dock enligt skolkuratorerna leda till att elever tar kontakt utanför arbetstid, visar resultatet. Även Akademikerförbundet SSR (2016) lyfter att det leder till en ökad stress hos skolkuratorer, att bli kontaktade av elever utanför arbetstid. Det finns enligt Akademikerförbundet SSR en efterfrågan bland skolkuratorer av stöd, riktlinjer, kunskap och medvetenhet om hur barn och ungdomar använder sociala medier.
36
8.4 Implikationer för praktiken
Uppsatsförfattarna hade förhoppningar om att fler strategier skulle komma upp i samtalen med skolkuratorerna, kring yrkesgruppens sätt att hantera sociala mediers påverkan på
ungdomars psykiska hälsa. Skolor skulle med fördel kunna implementera fler strategier för att på så vis främja social förändring av sociala medieanvändandet i arbetet med ungdomar. Det finns vinster i att skolkuratorer använder sociala medier som verktyg i arbetet, särskilt för elever som har svårt att ta kontakt med skolkuratorer personligen och är mer bekväma med att skriva. Ytterligare förebyggande arbete skulle vara av värde då uppsatsens resultat, vilkets styrks av tidigare forskning, tyder på att sociala medier påverkar skolkuratorers arbete i hög grad. Resultatet och tidigare forskning visar dessutom att det är brist på riktlinjer och
förebyggande arbete på skolor kring sociala medier. En ytterligare implikation för praktiken skulle kunna vara att skolor har tät kontakt med föräldrar angående sociala medier för att förebygga kunskapsglappet mellan generationerna. Det finns fördelar med att föräldrar får insyn i de positiva följderna som sociala medier kan ha för ungdomar och att problematisk sociala medieanvändning kan grunda sig i andra orsaker. Uppsatsförfattarna vill
uppmärksamma att sociala medier är komplext och medför både positiva och negativa följder vilket socialt arbete och samhället i övrigt behöver ta hänsyn till. Sociala medier kan vara ett positivt och negativt verktyg för användaren, vikten ligger i hur fenomenet används.
37