Att agera eller inte 51

Skolkuratorerna berättar om olika situationer gällande hedersrelaterat våld och förtryck som de har varit med om och hur de har agerat i dessa situationer. Genom Foucaults (1974, s. 161) begrepp disciplin, synliggör att skolkuratorer genom skolans hierarkiska uppbyggnad har maktövertag över eleverna vilket också gör att eleverna utifrån denna makt inte alltid får den hjälp de borde utifrån hur skolkuratorerna väljer att agera. Flertalet av de intervjuade

skolkuratorerna beskriver  att de har agerat annorlunda i situationer som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck än i andra situationer. Vilket innebär som Meetoo och Mirza (2007, s. 187), skriver i sin artikel, att dessa flickor riskerar att hamna mellan olika stolar och diskurser i samhället, samtidigt som de då riskerar att inte få den hjälp de behöver. Skolkuratorerna menar att deras valda perspektiv kan påverka i det långsiktiga arbetet, men inte i de akuta situationerna. De menar också att om man bara tänker utifrån det kulturella

perspektivet så är det risk att man missar saker genom att tänka för smalt, vilket också Reddy (2008, s. 306) argumenterar för i sin artikel. Intervjuperson tre beskriver det såhär:  

“Jag tror att man kan snäva in sig för mycket, det tror jag att man kan göra om man tänker   att det handlar om kultur så tror jag att man blir väldigt snäv i sitt tänk” (Intervjuperson 3).    

Skolkuratorerna uttrycker att det finns en rädsla i att agera för snabbt och en av de

intervjuade skolkuratorerna menar att det kan handla om en oro att bli kallad rasist, och att detta påverkar deras agerande. De ser också att hedersrelaterat våld och förtryck ibland ses problem nummer ett och att detta kan medföra att andra problem som eleverna har riskerar att komma i skymundan. Därför är det av vikt att få en helhetsbild av hur situationen ser ut för eleven. Vilket kan synliggöras genom att göra en kartläggning av elevens liv, genom att använda sig av Bronfenbrenners (1979, s. 16) utvecklingsekologiska systemteori för att visa hur olika system hänger samman och påverkar en individs liv. Skolkuratorerna uttrycker vid intervjuerna att de känner sig begränsade i hur de skall agera. Flertalet skolkuratorer uppger under intervjuerna att de önskar att hedersrelaterad problematik diskuteras på

samhällsnivå och att den diskussionen skulle resultera i gemensamma riktlinjer. I och med att skolkuratorerna berättar att de inte har tillräckliga kunskaper om hur de ska agera, kan detta ibland resultera i att de inte agerar över huvud taget. Genom Foucaults (1974, ss. 37–38) begrepp makt-kunskap synliggörs skolkuratorernas resonemang då makt och kunskap ska förstås som sammanlänkade med varandra. Skolkuratorerna menar att de inte har makt i form av kunskap i ämnet vilket påverkar om de agerar och hur de agerar. Detta förklarar varför skolkuratorer agerar olika bland svenskfödda och icke svenskfödda elever. Oavsett hur de agerar är den kunskapen de har förbundenmed makt vilket påverkar eleven. Siim och Skjeie (2008, s. 339), menar i sin artikel, att flickorna delas in i två olika grupper beroende på om de tillhör den grupp flickor som majoriteten tillhör eller en minoritetsgrupp flickor i samhället. Det skapar ett vi och ett dem menar Gruber i sin avhandling (2003, s.126–127). I och med att mantillåter de invandrade flickorna att vara mer begränsade och utsatta än de svenska flickorna i och med att man ser utifrån kulturella perspektivet. Vilket intervjuperson två beskriver:

“Jag tänker att vi låter de här utländska flickorna var mer begränsade utan att vi agerar. Det är väl ok då att de inte får bada, men skulle en svensk tjej komma till mig så kanske jag

skulle  tycka att det konstigt mycket snabbare och agera utifrån detta... Det känns ju som att vi tillåter de invandrade flickorna att vara mer  utsatta och begränsade för att det på något sätt tillhör deras kultur.” (Intervjuperson 2)  

Skolkuratorerna beskriver också en osäkerhet i hur de skall agera i och med att de också är oroliga för vad för konsekvenser detta ger för eleven, vilket är något som intervjuperson två beskriver:  

“Hjälper vi till att göda ett förtryck genom att inte agera...till exempel när det gäller i badet.. skall vi säga att alla skall bada det är skolplikt.. vem skadar vi då liksom?” (Intervjuperson 2)    

Intervjuperson två menar att de varken har rätten eller makten att säga till en elev att den är förtryckt. Vilket nedanstående citat visar:  

“Vi varken har rätten, makten eller kunskapen att våga agera och komma och säga.. att säger hon att det är helt ok för mig, vem är jag då att komma och säga att nej så här, skall du inte ha det. Det är en gränsdragning.. att jag kan inte komma och säga att nu är du förtryckt, utan det blir ju när personen själv vågar säga att jag känner mig begränsad det är då såklart man måste agera och då gör man ju det”. (Intervjuperson 2)

Flertalet av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker också att det är viktigt att ha förståelse för olikheter som kan uppkomma och förstå att man även kan ha olika syn på vad som är rätt eller fel. Bronfenbrenner (1979, s. 258), betonar via makrosystemet att normer, värderingar och kulturer påverkar individen och att detta också förklarar varför individer handlar olika. De intervjuade upplever också att de ibland agerar för snabbt och agerar på känslor istället för att agera på kunskap. Foucaults (1974, s. 37) begrepp makt-kunskap kan kopplas till att om skolkuratorer agerar för fort, på känsla och utan tillräcklig kunskap har de ett maktövertag som kan förvärra situationen för eleven. De intervjuade uttrycker också att de ibland respekterar och tolererar för mycket. De upplever att det är en balansgång mellan dessa sätt att agera. Vilket intervjuperson sju beskriver i följande citat:  

“Det är nog lite både och, det kan ju dels vara att man backar för att man vill

respektera folks kultur och få till ett bra samarbete med föräldrar och vårdnadshavare. Men ibland tror jag att varningssignalerna kanske åker ut lite fort också, för det märker jag från en del lärare att de kommer och att de kan vara oroliga, att undra om det inte är könsstympning eller den här eleven vill inte vara med på

simundervisningen, så de går nästan igång för fort och då får man nästan dämpa dem lite och fråga dem vad de vet konkret...det kan nästan gå åt det hållet att jag behöver bromsa lite” (Intervjuperson 7).  

Baianstovu (2017, s. 31) menar att människor som arbetar inom det sociala arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck utsätts för svårigheter när det gäller att hantera dessa situationer, vilket kan medföra att de reagerar antingen för starkt eller för svagt.  

Skolkuratorerna beskriver också att om det handlar om en hedersrelaterad våld och förtryck situation så är det snabbt agerande även från socialtjänstens sida. Vilket citatet nedan visar.    

“ När det gäller hedersrelaterade frågor, så är man mer på tå, ingången till socialtjänsten är vidöppen” (Intervjuperson 9)  

8 Avslutande diskussion

Detta kapitel kommer att innehålla en avslutande diskussion kring examensarbetets syfte och de frågeställningar som har besvarats genom de resultat vi hittat i analysen. De mest

betydelsefulla resultaten kommer diskuteras tillsammans med teori och forskning. Avsnittet kommer också innehålla en kritisk reflektion och sedan avslutas med studiens kunskapsbidrag och förslag till vidare forskning.  

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolkuratorers beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare ville vi undersöka vilka förklaringsperspektiv skolkuratorerna använder sig av och om det påverkar deras agerande i hedersrelaterade situationer. Studiens syfte var också att undersöka hur skolkuratorerna beskriver sin kunskap kring ämnet och om det kan påverka hur de agerar i hedersrelaterade situationer. De frågeställningar som syftet mynnade ut i var: Hur beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån vilka förklaringsperspektiv beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Slutligen, hur beskriver skolkuratorer sin kunskap gällande hedersrelaterat våld och förtryck?Vår teoretiska analys grundas på Urie Bronfenbrenners (1979) begrepp: mikro-, meso-, exo- och

makrosystem samt makt utifrån Michel Foucaults (1974) begrepp: disciplin, normalisering och makt-kunskap.  

Analysen visar att skolkuratorerna beskriver hedersrelaterat våld och förtryck utifrån olika begränsningar och kontroll. De intervjuade vill skilja på det hedersrelaterade våldet och förtrycket då de ser att det skiljer sig åt. De menar att våldet kan ta både psykiska och fysiska uttryck och det finns även en risk för personen att bli dödad. De intervjuade ser att förtrycket yttrar sig mer i form av begränsningar och kontroll, vilket kan innebära en begränsning i att inte få välja kläder, kompisar eller vilka aktiviteter eleverna vill delta i. Vidare berättar de att eleverna blir styrda kring vilka normer som familj, släkt och andra grupper i deras närhet anser är de rätta. Foucault (1974, ss. 214–215) menar att varje grupp eller kultur har sina egna normer som varje individ ska leva upp till, genom begreppet normalisering. Vi förstår

begränsningarna som skolkuratorerna berättar att eleverna utsätts för genom Foucaults begrepp normalisering som synliggör att alla grupper och kulturer har sina egna värderingar och normer. Detta gör att vi genomgående i hela examensarbetet kan få en fördjupad

förståelse och förklaring till att individer handlar och agerar på olika sätt utifrån varje individs bakgrund. Vi ser dock svårigheterna som uppstår när en kulturs värderingar till exempel inte överensstämmer med samhällets normer och värderingar och att det gör att många elever hamnar i kläm mellan olika kulturer.

Vi har genom de intervjuade skolkuratorernas beskrivningar fått en bild av att elever präglas av det som deras föräldrar för över gällande normer, traditioner och värderingar och att dessa är djupt grundade och svåra att förändra trots att individen får nya kulturella insikter. Även Bronfenbrenner (1979, s. 258), pekar på betydelsen av normer, värderingar och kulturer och belyser genom makrosystemet vikten av att normer, värderingar och kulturer påverkar individens utveckling. Genom examensarbetets gång har vår förståelse ökat gällande betydelsen av att ha en helhetssyn kring individen och betydelsen för att hela individens situation synliggörs för att på så sätt skapa en heltäckande bild som skolkuratorerna kan utgå ifrån.

Vi har genom intervjuerna förstått vilka svårigheter som eleverna brottas med, när många av dem befinner sig mitt emellan två kulturer. Vilket resulterar i problem för eleverna som vill vara lojala sina föräldrars kultur samtidigt som skolan kan erbjuda dem en annan

samhällsbild. Detta kan göra att eleverna genom skolan kan få mer kunskap om samhället än vad deras föräldrar har, vilket kan göra att det blir ombytta roller, föräldrar-barn. Vi ser att detta kan medföra att barnen får ansvaret att lära föräldrarna om samhället och dess

funktioner, men det kan också skapa konflikter. I en del familjer är inte föräldrar positiva till att barnen får nya insikter som strider mot deras grundade normer och värderingar. I de familjer där hederskontexten råder, kan föräldrarna inte alltid acceptera att eleverna söker sig till den andra kulturens normer och värderingar, vilket är det som vi i vårt examensarbete har presenterat flera exempel på. Foucault (1974) har gjort oss författare uppmärksamma på att genom disciplinens hierarkiska uppbyggnad ska vanligtvis föräldrarna ha ett maktövertag över sina barn. När barnen har mer kunskap än sina föräldrar låter Foucault oss förstå att kunskap också förbinds med makt, vilket gör att vi genom begreppet makt-kunskap förstår att barnet får ett maktövertag över föräldrarna. Detta tydliggör vad vi ser att Foucault menar med att relationerna mellan makt och kunskap är föränderlig. Maktövertaget kan ändras till att bli ett underläge och tvärt om.  

De intervjuade understryker att styrningen ser olika ut hos killar och tjejer och de beskriver atttjejerupplevs vara mer kontrollerade och killar har mer rollen att kontrollera tjejerna. När vi sökt efter artiklar och avhandlingar till vårt examensarbete har vi uppmärksammat att denna uppdelning mellan pojkar och flickor också görs kring forskning, då flickornas

utsatthet får mer fokus och utrymme. Genomgående under intervjuerna pratar skolkuratorerna att det är flest flickor som uppsöker dem om hedersrelaterade frågor, men killarna får inte glömmas bort, då alla intervjuade har erfarenheter om även killarnas utsatthet. Genom de intervjuades beskrivningar av hedersrelaterat våld och förtryck besvaras den första

frågeställningen i syftet. Inom Foucaults (1974, s. 161) begrepp disciplin får vi förståelse för att varje förälder genom en hierarkisk syn har ett maktövertag över sina barn. I och med detta maktövertag blir det också naturligt att varje förälder ska och har rätt att fostra och bestämma över sitt barn. Hur föräldrar uppfostrar sina barn påverkas av kulturers normer och detta gör att vi förstår examensarbetes resultat kring att flickor och pojkar kan disciplineras och uppfostras på olika sätt.

När vi tolkar materialet ser vi att alla intervjuade skolkuratorer pratar om de krafter som uppstår kring hedersrelaterat våld och förtryck. Där de i olika former uttrycker att individer som delar hederskulturens normer också är mer rättstrogen till dem än till andra samhälleliga normer, värderingar eller lagar. Alla intervjuade skolkuratorer använder sig av uttrycket kultur och understryker att kultur inte hänger samman med religion.Al-Baldawi (2003, ss. 107) menar att hedersnormer är inlärda traditioner som verkar inom en folkgrupp. Foucaults (1974, ss. 214–215) begrepp normalisering skapar en förståelse för att en individ kan tillhöra olika kulturer och att alla kulturers normer inte överensstämmer med samhällets normer. Vi ser att dessa olika kulturers värderingar och normer präglar skolkuratorerna i sitt dagliga arbete utifrån att de möter olika individer i olika situationer i olika sammanhang.  

Vi ser genomgående i examensarbetet gällande forskning, empiri och litteratur att flickors utsatthet får mer utrymme. Vi anser att detta kan i enlighet med Gruber (2003, ss. 126-127) förstärka bilden av flickan och kvinnan som svag och som ett offer. Detta ser vi skapar

stereotyper och uppfattningar om kön. Där kvinnor framställs som offer och männen i motsats som förövare. Genom Foucaults (1974) begrepp makt-kunskap, normalisering och disciplin kan vi få en förklaring till att stereotyper existerar. Detta utifrån normalisering att varje individ, varje familj, varje grupp och så vidare värnar om den egna kulturens värderingar och normer där också de egna stereotyperna finns. Stereotyper upprätthålls också med Foucaults begrepp makt-kunskap. Genom att ny kunskap tillsätts förändras maktpositioner. Den som besitter kunskap tilldelas automatiskt makten. Genom Foucaults begrepp disciplin genom hierarki förstår vi att föräldern inte vill att barnet får ny kunskap för då kan den hierarkiska maktbalansen rubbas. Då besitter föräldrarna insikten om att barnens kunskap förändras och det blir då svårare för dem att hålla fast vid invanda normer och värderingar vilket kan förklara hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi ser att det hedersrelaterade våldet stereotypiseras genom hur det framställs. Till följd av att det mestadels framställs som att det handlar om vilken kultur, vilket kön, samt vilket land individen kommer ifrån och vilken grupptillhörighet individen har. Vi ser ett problem kring att dessa föreställningar sprids i samhället. Det skapar tankar och åsikter hos gemene man som begränsar och de blir då svårt att se hedersrelaterat våld och förtryck ur ett bredare perspektiv. Vi ser att det är ett komplext problem, där ett öppet sinne genom att ha olika perspektiv kan förklara hedersrelaterat våld och förtryck och blir nödvändigt för att se helheten.

Analysen visar att de intervjuade skolkuratorerna beskriver att hedersrelaterat våld och förtryck kan förstås och ses utifrån både ett individuellt perspektiv, ett kulturellt perspektiv och ett kulturkritiskt perspektiv och att det kan påverka deras agerande. Detta besvarar studiens andra frågeställning i syftet kring vilka förklaringsperspektiv som skolkuratorerna använder sig av för att förklara hedersrelaterat våld och förtryck utifrån.

Våra informanter uttrycker att det individuella perspektivet alltid är främst genom att alla situationer är olika och unika och det går inte att generalisera. De menar att

förklaringsperspektivet inte är det som väger tyngst när en akut situation uppstår. Ett

individuellt synsätt är nödvändigt att ha i sin yrkesroll som skolkurator för att synliggöra att det finns olika bekymmer, vilket Bronfenbrenner (1979) belyser genom mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Med hjälp av Bronfenbrenners helhetssyn kan skolkuratorerna få en helhetsbild och en förståelse för vad elevens problem handlar om. Det är av vikt för skolkuratorn att ta reda på om problemet handlar om exempelvis sociala, ekonomiska eller hedersrelaterade frågor vilket kan vara nödvändigt för att göra en riskbedömning och avgöra allvarlighetsgrad, vilket även Bremer, Brendler-Lindqvist och Wrangsjö (2006, s. 205) belyser.

Samtliga intervjuade skolkuratorer upplever att kultur och det kulturella perspektivet är starkt förknippat med hedersrelaterat våld och förtryck. Det kulturella yttrar sig i patriarkala

strukturer för att upprätthålla hedern. De normer och strukturer som en grupp eller kultur innehar skapar riktmärken för hur individen ska bete sig och dessa normer upprätthålls via hedern. Dessa normer och den makt är det som Foucault hjälpt till att synliggöra via

begreppet normalisering (1974, ss. 214–215).

Vår analys pekar på att de intervjuade håller fast vid att det kulturella perspektivet har betydelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Flertalet av de intervjuade skolkuratorerna är eniga om att det blir för snävt att bara använda kulturella perspektiv som förklaring, då det också kan beror på andra faktorer, vilket Carbin (2010, s. 15) instämmer med. Andra kulturkritiska perspektiv som kom upp under intervjuerna är bland annat intersektionalitet (Lykke 2005, s. 8) och feministiskt perspektiv (Eldén 2003, s. 88).

Vi är kritiska till att ens använda olika perspektiv till att förklara hedersrelaterat våld och förtryck. Både forskare och debattörer har en ambition att hitta rätt sätt att beskriva hedersrelaterat våld och förtryck, vilket riskerar att individen bli osynlig. Vi ser att det fokuseras mer på att förklara fenomenet än att se till individuella situationer. Genom att så stor vikt läggs på att förklara hedersrelaterat våld och förtryck utifrån olika perspektiv på samhällsnivå eller gruppnivå riskerar diskursen och olika tänkta lösningar att inte nå på individnivå. Utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, s. 258) kan vi se att besluten stannar på en makronivå och når inte ner till mikronivån och kommer individen till gagn. Vi ser att Foucaults (1974, ss. 37–38) begrepp makt-kunskap hjälpt oss förstå att makt i frågor ökar med kunskap och tvärt om vilket gör att vi förstår att det finns en önskan att kunna förklara vad hedersrelaterat våld och förtryck är och varför det upprätthålls. Genom både politiken och samhällsforskare ser vi att det finns en strävan att hitta den kunskap som är rätt, vilket då ökar makten i frågan.

Vi ser att stereotyper och etiketter kan stå i vägen för individens behov genom att det skapar olika föreställningar kring det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Om det individuella perspektivet får vara styrande kommer alltid individen och dess behov att vara i centrum.   Fem av de nio intervjuade berättar att de vid hedersrelaterat våld- och förtrycksituationer agerat annorlunda än vad de hade gjort i andra situationer.Intervjuperson ett menar att det finns en rädsla i att agera för fort för att inte riskera att bli kallad för rasist. De intervjuade uttrycker att de tillåter de icke svenskfödda flickorna att vara mer begränsade och utsatta än de svenska flickorna. Vilket de tänker har att göra med deras kultur och att det är något som de till viss del inte kan lägga sig i. Foucaults (1974, ss. 37-38) begrepp makt-kunskap kan hjälpa oss förstå varför icke svenskfödda flickor tillåts att vara mer begränsade. Vi förstår att skolkuratorerna handlar efter vad de tänker är bäst efter den kunskap de har och att det i sin tur skapar handlingar av makt. Beroende på vilka kunskaper som skolkuratorerna väljer att ta till sig och bygga sina beslut på ser vi påverkar eleven, då skolkuratorerna använder sig av