Genom vår studie har vi bidragit med en ökad kunskap och nya synsätt kring hedersrelaterat våld och förtryck. Tack vare de intervjuade skolkuratorernas beskrivningar kring ämnet har vi fått en förståelse att ämnet är komplext. Genom att hedersrelaterat våld och förtryck har synliggjorts utifrån de intervjuades berättelser och genom de valda teoretiska
utgångspunkterna så har det fått en djupare innebörd. Detta har skapat ytterligare perspektiv som kan förklara ämnet men det har också väckt tankar kring om förklaringsperspektiv är lämpligt att överhuvud taget användas i frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har genom vår empiri förstått att ingen situation är den andra lik och därför är en individuell syn nödvändig för att se problemet i sin helhet och inte de faktorer som genom stereotyper eller etiketter förknippas med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi anser att studien bidrar med kunskaper kring att förklaringsperspektiv behövs för att i ett samhällsperspektiv kunna kartlägga och därefter avgöra hur verksamheter ska arbeta kring ämnet. Trots samhällets välvilja vill vi genom studien belysa att det finns tendenser utifrån vårt material att
förklaringsperspektiv inte gynnar individen, utan tvärt om de missgynnar. Oavsett hur mycket utbildningar och föreläsningar skolkuratorerna medverkar i hjälper det inte individerna om det inte finns en enad bild kring hur samhället positionerar sig i ämnet som alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck arbetar efter.
Vår slutsats efter genomförd studie är att det behövs ytterligare forskning och kunskap kring skolkuratorer och hur förklaringsperspektiv påverkar hur individen framställs och vad det får för konsekvenser för individen.
Referenslista
Akademikerförbundet SSR. (2015). Policy för skolkuratorer - Kvalitetssäkring av skolkuratorselevhälsoarbete. www.akademssr.se [Hämtad 2018-05-08]
Al-Baldawi, R. (2003). Migration och familjestruktur. I Ahmadi, N. (red). Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber.
Alizadeh, V. Törnkvist, L. & Hylander, I. (2011). Counselling teenage girls on problems related to the ‘protection of family honour’ from the perspective of
school nurses and counsellors. Health and Social Care in the Community, 19(5), ss. 476-484.
Alizadeh, V. Hylander, I. Kocturk, T. & Törnkvist, L. (2010). Counselling young
immigrant women worried about problems related to the protection of ‘family honour’ –from the perspektiv of midwives and counsellors at youth health clinics. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 24; ss. 32–40.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.
Baianstovu, R. (2017). Heder. Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (2015). Barnkonventionen.http://www.barnombudsmannen.se/barnomb
udsmannen/barnkonventionen [Hämtad 2018-04-25]
Braun, V. & Clark, V. (2006). Using Thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), ss. 77-101.
Bremer, S. Brendler-Lindqvist, M & Wrangsjö, B. (2006). Ungdomar och hedersrelaterat våld. Om transkulturellt behandlingsarbete. Stockholm: Rädda barnen.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development Experiments By Nature and Design. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Malmö: Liber.
Carbin, M. (2010). Mellan tystnad och tal. Flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och- samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/Mellan_tystnad_och_tal.pdf
Carbin, M. (2014). The requirement to speak: Victim stories in Swedish policies against honour-related violence. Women's Studies International Forum, Vol 46 September– October 2014, ss. 107-114.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Darvishpour, M. (2015). Hederskultur eller kön- och generationskonflikter inom invandrade familjer? I Darvishpour, M. & Westin, C. (red). Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Darvishpour, M. & Lahdenperä, P. (2014). Honour-Related Problems in School Context in Sweden-theoretical perspective and prevention. Mälardalens Studies in Eductional Sciences 10. Eskilstuna Mälardalens Högskola.
Eldén, Å. & Westerstrand, J. (2013) Hederns försvarare. Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord. Kvinnovetenskaplig tidskrift, (4), ss. 35-56.
Eldén, Å. (2003). Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Diss. Uppsala: Uppsala
Universitet. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:163085/FULLTEXT01.pdf26
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (2018). Nytt uppdrag att utbilda universitetslärare.
http://nck.uu.se/information-nck/nyhetsarkiv/nyhetsvisningssida/?tarContentId=706632 [Hämtad 2018-05-14]
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Foucault, M. (1974). Övervakning och straff. Lund: Studentlitteratur.
Fox, C. & Butler I. (2007).
‘If you don't want to tell anyone else you can tell her’: young people' views on school counsel ling, British Journal of Guidance & Counselling. Vol 35, No. (1) February 2007, ss. 97-114.
Ghadimi, M. (2007). Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar. Socialvetenskaplig tidskrift, (14)1, ss. 20-46.
Graneheim Hällgren, U. & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Høglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Gruber, S. (2011). In the name of action against “honour related- violence. National nations, gender and boundaries in the Swedish school´s ambitions to combat violence and
oppression. Nordic Journal of Migration Research, 1 (3), ss. 126-136.
Helldén, U. & Wrangel, C. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och
forskningsöversikt (Rapport 2010:1). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.
[Hämtad 2018-03-10]
Hjärpe, J. (2018). Hedersvåld.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hedersvåld [Hämtad 2018-‐05-‐18]
Kerpner, J. & Röstlund, L. (2017). Forskare: 240 000 unga i Sverige kan vara
drabbade. Aftonbladet, 29 maj. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/knnm9/forskare-240-
000-unga-i-sverige-kan-vara-drabbade
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), ss. 16-35.
Luhmann, N. (1995). Social systems. Stanford: Stanford University Press.
Lykke, N. (2005). Nya Perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Tidskrift för genusvetenskap, Nr 2-3, 2005, ss.7-17.
Malmö stad (2014) "Yrkesgemensam Handbok - För personal som möter personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck."
http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d9016/1401971031635/Handbok_Heder. pdf [Hämtad 2018-06-05]
Meetoo, V. & Mirza, H. (2007). “There is nothing ´honourable´about honour killings”: Gender, violence and the limits of multiculturalism. Women´s Studies International
Forum, (30), ss. 187-200.
Nilsson, R. (2008). Foucault - en introduktion. Malmö: Égalité.
Phillips, A. & Saharso, S. (2008). Guest editorial. The rights of women and the crisis of multiculturalism. Ethnicities, 8(3), ss. 291-301.
Reddy, R. (2008). Gender, Culture and the Law: Approaches to Honour Crimes´in the UK. Feminist Legal Studies, 16(3), ss. 305-321.
Regeringen. (2007). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39). Stockholm:
Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G & Svensson P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Schlytter, A. & Linell, H. 2010). Girls with honour-related problems in a comparative perspective. International Journal of Social Welfare, (19), ss 152–161.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Siim, B. & Skjeie, H. (2008). Tracks, intersections and dead ends. Multicultural challenges to state feminism in Denmark and Norway. Ethnicities, 8(3), ss. 322-344.
Socialstyrelsen. (2014). Vänd dem inte ryggen. Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-1-6 [Hämtad 2018-03-10]
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Sveriges Skolkuratorers förening. (2014). Yrkesbeskrivning: en vägledning för skolkuratorn 2014. www.skolkurator.nu [Hämtad 2018-05-08]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2018-05-13]
Weber, M. (1958). The three types of legitimate rule. Berkeley Publications in Society and Institutions, 4(1), ss. 1-11.
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G & Svensson P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken, konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Bilaga 1 - Informationsblad/Samtyckesblankett
Vi är två socionomstudenter från Linköpings universitet som under våren 2018, ska skriva vårt examensarbete i socialt arbete. Vi är intresserade av att komma i kontakt med er skolkuratorer för att få ta del av er beskrivning och upplevelse av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vårt syfte är att genom en intervjustudie undersöka skolkuratorers beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan definieras på olika sätt eller perspektiv. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur det påverkar skolkuratorns agerande i hedersrelaterade
situationer. Syftet är även att belysa hur skolkuratorers kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck ser ut och om kunskaperna behöver utökas för att kunna bemöta utsatta elever. Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter, med lite tid innan och efter intervjun och sker på den plats vi avtalat. Totalt kommer vi genomföra intervjuer med 9 personer.
Det som framkommer under intervjuerna kommer att hanteras på ett etiskt sätt enligt rådande riktlinjer. Du har som informant samtyckt till att göra en intervju, men du kan när som helst välja att avbryta den. Anonymiteten garanteras och inga namn, kommuner eller ortnamn kommer att skrivas ut under någon del under arbetets gång. Vi kommer att spela in intervjun och den kommer att raderas efter transkriberingen.
Kontaktuppgifter
Om du har några frågor eller vill ha ytterligare information får du gärna ta kontakt med någon av oss. Du är också välkommen att kontakta vår handledare Annette Sverker.
Sandra Andrén Ingela Eriksson
Mobil: 070 - xxx xx xx Mobil: 070 - xxx xx xx
E-mail: xxxxx@student.liu.se E-mail: xxxxx@student.liu.se
Annette Sverker
Adjungerad Universitetslektor
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings Universitet
Mobil: 073 - xxx xx xx E-mail: xxxxx@liu.se
Bilaga 2 - Intervjuguide
Innan vi påbörjar vår intervju, så presenterar vi oss igen och vilket syfte vi har med vår studie. Vi tackar för att informanterna tar sig tid att låta sig intervjuas av oss. Vi presenterar hur genomförandet av intervjuerna skall ske. En av oss ställer frågor till informanten, och den andra personen för anteckningar och flikar in om det är något som behöver tilläggas. Vi tydliggör även anonymiteten en gång extra.
Bakgrund
• Hur länge har du arbetet som skolkurator? • Vilken utbildning har du?
• Vad innebär din roll som skolkurator och vad har du för arbetsuppgifter?
• Hur många elever finns det på skolan och hur många skolkuratorer finns det? (Dessa uppgifter kommer vi inte skriva någonstans i det färdiga materialet, för att inte något skall kunna kännas igen).
• Finns det ett arbete på skolan kring hedersrelaterat våld och förtryck och i så fall vilken roll har skolkuratorerna? Om skolan inte arbetar med dessa frågor, vad tänker du som skolkurator omkring detta?
Definition
• Hur förklarar du hedersrelaterat våld och förtryck?
Innan nästa fråga så berättar vi om olika perspektiv på hur man ser på hedersrelaterat våld och förtryck och presenterar det kulturella perspektivet samt det kulturkritiska perspektivet.
• Ser du att några av de perspektiv vi har presenterat kan förklara orsakerna till hedersrelaterad utsatthet?
• Är det något av dessa förklaringsperspektiv som du tänkt på innan vår intervju, i förhållande till heder?
• Kan ditt val av perspektiv påverka ditt agerande i hedersrelaterade frågor? I så fall på vilket sätt?
Skolkuratorns roll
• Har du i din yrkesroll som kurator kommit i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck? Om ja, på vilket sätt?
• Vad skulle du säga kan vara tecken på att en elev är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck? Vad anser du att det finns för möjligheter eller begränsningar för att upptäcka detta?
• Vad händer vid en upptäckt hedersrelaterad situation och vilken uppgift har
skolkuratorerna här? Finns det en upprättad handlingsplan och/eller samverkansformer? I så fall kan du berätta eller beskriva detta?
Kunskaper
• Upplever du att du har kunskaper för att bemöta dessa frågor?
• Om du inte upplever att du har kunskap, vilken kunskap önskar du få mer av för att kunna arbeta med dessa frågor?
Efter vår intervju så kommer vi att fråga informanterna om det är något de vill tillägga eller om det är något som de anser att vi har glömt att fråga.