Skolkuratorernas definition 39

De intervjuade skolkuratorerna beskriver hedersrelaterat våld och förtryck, som att det handlar om begränsningar och kontroll och att dessa tar olika form. De vill skilja på

hedersrelaterat våld och hedersrelaterat förtryck. När de pratar om våld menar de att det kan ta uttryck både psykiskt, fysiskt och till och med en risk för personen som utsätts att bli dödad. Förtryck grundar sig mer på olika begränsningar och kontroll av eleven. Resultatet visar att skolkuratorerna i någon form uttryckte att elevernas frihet försvinner och begränsas när det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Begränsningar som de nämner kan handla om att inte få välja kläder själv, vilka kompisar man vill vara med, vilka aktiviteter man vill, tiden efter skolan är begränsad och även mobiltelefonanvändningen kan vara begränsad.

Intervjuperson fyra beskriver begränsningar på följande sätt:    

“Alla former av begränsningar, att inte kunna välja kläder, kompisar,

aktiviteter och det  är vanligt bland både killar och tjejer.” (Intervjuperson 4)    

Det kan också handla om att eleven kan vara övervakad av andra familjemedlemmar eller släkt genom att de utövar någon form av kontroll över eleven. Denna kontroll och

begränsning pratar även Regeringen (Skr. 2007/08:39) om när de definierar hedersrelaterat våld och förtryck. Denna övervakning, våldet och hotet som skolkuratorerna beskriver är disciplinerande åtgärder för att få barnet att göra eller skapa ett beteende som familjen eller släkten önskar (Foucault 1974, ss. 163–164).  

Intervjuperson åtta berättar att eleverna inte har möjlighet att göra egna val och därmed försvinner deras frihet. Skolkuratorerna berättar att eleverna är begränsade och styrda av bland annat föräldrar, släkt eller andra grupptillhörigheter, vilket Foucaults begrepp normalisering förklarar. Foucault (Ibid, ss. 214–215) menar att varje samhälle, grupp eller kultur har sina egna normer som varje individ skall leva upp till. Även Bronfenbrenners (1979, s. 258) begrepp makrosystem ur det utvecklingsekologiska perspektivet kan

understryka detta genom att eleven påverkas av normer, kultur och värderingar på olika nivåer i samhället och att detta påverkar elevens utveckling. Vidare berättar intervjuperson sju att styrningen kan se olika ut hos tjejer och killar. Där tjejer upplevs vara mer kontrollerade och killarna är de som kontrollerar eller spionerar. Både killar och tjejer som utsätts för

hedersrelaterat våld och förtryck påverkas av begränsningarna vilket förklaras av intervjuperson ett.  

“När man på något sätt inte kan leva sitt liv fullt ut… förknippat med rädsla eller hot, när man gör något som är fel enligt den kulturen eller familjens heder.” (Intervjuperson 1)  

7.1.2 Makt

Skolkuratorernas beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck är också en beskrivning över den makt och de begränsningar som eleven utsätt för. De berättar att eleverna inte har makt eller frihet att själva bestämma vilken riktning deras liv ska ta, vilket också kan relateras till Foucaults (1974, s. 163–164) begrepp kring disciplin. Foucault pratar om disciplin som en kraft som fostrar och skapar fogliga individer. Detta kan yttra sig som att föräldrar

disciplinerar sina barn och att barnen då lär sig hur de ska bete sig.  

Intervjuperson sex berättar att eleverna är begränsade och kontrollerade och att

begränsningarna kan ta olika uttryck beroende på vem det är som utför kontrollen och vilket syfte det har. Foucault (Ibid, ss. 37–38) menar att alla individer använder sig av makt i förhållande till kunskap som anpassas efter önskat syfte. De intervjuade skolkuratorerna kopplar makt till något som förknippas med familjen och släkten. Samtidigt som flertalet av dem beskriver den makt som alla föräldrar besitter över sina barn, rätten att uppfostra. De säger också att föräldrarna har rätt att bestämma riktlinjer för sina barn, vilket inte ska blandas ihop med den makt som förknippas med hedersrelaterat våld och förtryck. Foucault (Ibid, ss. 251–254) menar att alla föräldrar har en hierarkisk position till sina barn som skapar

disciplinerande åtgärder i syfte att uppfostra. Skolkuratorerna menar att det som utmärker den makt och disciplin när det är heder inblandat är att det finns en fara för barnets liv. Makt i familjer behöver inte vara förknippat med grupptillhörighet, religion eller kultur. Detta förklarar Foucault (Ibid, ss, 214–215) med begreppet normalisering och att det inom

upp till. Samtidigt som det inom en familj finns egna normer, fristående från exempelvis gruppens, kulturens eller religionens normer. Makt finns i alla familjer och hur det yttrar sig ser olika ut i alla familjer vilket framgår av följande citat från intervjuperson fem.  

“Generellt beter man sig olika i olika kulturer...När jag sitter med elever och de berättar att de inte får ha på sig vissa kläder, det är striktare gränser för dem, vilken tid de ska vara hemma, då o ena sidan i deras kultur är det inte okej att klä sig på ett visst sätt… Men utifrån min egen kulturella kontext tänker att det är ju helt fel, samtidigt som vi har vissa klädkoder inom vår kultur...Man hamnar inom en konflikt att föräldrar har ju faktiskt rätt att sätta upp sina egna regler för sina barn, så vart kan man välja att dra gränsen då?... Så det är klart att

det kulturella tänket kan påverka en, man jag tänker också att det handlar om föräldrarnas rätt att bestämma över sina barn.” (Intervjuperson 5)  

Intervjuperson fem berättar att alla kulturer har sina egna normer, värderingar och sätt att bete sig i olika situationer. Vidare berättar hen att det kan ibland kan vara lätt att fastna i sina egna normer om vad som är rätt eller fel och att olika kulturer har olika normer vilket kan gå ut över eleverna. Foucault (Ibid) menar att varje kultur har sina egna värderingar och normer som blir mest naturliga för en själv. Detta kan gå ut över elever från andra kulturer om inte en kulturkännedom finns eller förståelse för andra kulturer. Ghadimi (2007, s. 23) och Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist (2010, s. 38) skriver i sina artiklar om de svårigheter som uppstår när eleverna vill vara som sina svenska vänner, men samtidigt vara lojal mot familjens normer.

Intervjuperson sju berättar att eleven blir den som märker av skillnaderna mellan

kulturerna. Det som Foucault (1974, ss. 214–215) förklarar med att varje kultur har olika normer som individen ska leva upp till för att inkluderas i kulturen. Intervjuperson sju menar vidare att när  eleverna kommer hem till familjen så råder en annan norm än den som är nationellt sanktionerad kring skolan. Enligt Foucaults normalisering betyder det att eleven för att passa in i de normer som finns på skolan måste leva upp till vissa kriterier som kan skilja sig mot de normer som råder i den egna familjen. Eleven kan då uppleva splittring kring sin egen identitet som hela tiden måste ändras för att passa in i rådande normer. Detta

problematiserar Al-Baldawi (2003 s. 116, 130) kring de problem som kan uppstå runt

kulturtillhörighet för barn och ungdomar, där det finns olika normer som råder och hur det då påverkar deras identitet.  

Skolkuratorerna berättar om de svårigheter som uppstår vid den bedömning då  de avgör vilken hotbild som föreligger hos elever när de berättat om hedersrelaterade situationer. Foucault (1974, ss. 37–38) hjälper oss att förstå att skolkuratorerna genom sin profession besitter makt genom att de använder sig av kunskap för att utföra sitt arbete när de behöver utreda allvarlighetsgrad och då använder makt-kunskap. Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist (2010, ss. 35-36) skriver i sin studie att skolkuratorerna har makt när de ska bedöma allvarlighetsgrad i situationen.

De intervjuade skolkuratorerna  är överens om att dessa situationer kring heder skiljer sig från andra genom att de inte kan kontakta föräldrar, samtidigt som de ska avgöra om

“Vi som skolkuratorer måste hela tiden väga hur orolig är jag, kan jag ringa om detta och det ställs hela tiden mot varandra, anmälningsplikten vs tystnadsplikten”. (Intervjuperson 7)    

De intervjuade skolkuratorerna berättar alla på olika sätt att de i varje situation med elever måste se till individen och varje situation kräver individuella lösningar. Detta kan medföra att Socialtjänstlagen (2001:453) ställs mot eleven och tystnadsplikten och skapar etiska dilemman för kuratorerna. Enligt Socialtjänstlagen (Ibid),  är skolkuratorn skyldiga att anmäla  oro och misstanke om barn eller ungdom far illa. Vi tolkar genom Foucault (1974, ss. 37–38) att skolkuratorer har makt genom sin kunskap när de via sin yrkesroll väljer vilken väg ettärende eller en situation tar. Intervjuperson tre belyser de svårigheter som kan uppstå när de måste ställa anmälningsplikten mot det hot om konsekvenser som kan drabba eleven, genom följande citat:  

“Skydd för individ är viktigare än att följa lag.” (Intervjuperson 3)    

7.1.3 System

Intervjuperson  åtta beskriver hedersrelaterat våld och förtryck som att det handlar om strukturer och normer som begränsar, sett ur ett större system. Intervjuperson åtta menar vidare att det kan ha både kulturell och religiös innebörd och beskriver hedersbegreppet som att det handlar om olika strukturer som råder i ett större system. Vidare tydliggörs också att det inte bara är familjen som påverkar elevens liv, utan att det också finns andra faktorer som till exempel släkt och andra människor och grupper i elevens omgivning som kan påverka. Foucault (Ibid, ss. 251–254) menar att detta kan visas genom disciplin och att det används på olika sätt i samhället för att upprätthålla fogliga individer. För att förstå vad som påverkar en individs utveckling kan Bronfenbrenners (1979, ss. 3-4) utvecklingsekologiska systemteori användas som menar att de olika systemen mikro-, meso, exo- och makrosystemen påverkar. Dessa system belyser ur ett större perspektiv en individs sammanhang vilket synliggör olika delar som läggs samman till en helhet. Följande citat från intervjuperson nummer 8

visar att strukturer och system påverkar på följande sätt:    

“Det handlar om strukturer i familjen som begränsar din vardag. Ett större system som begränsar och det kan både vara kulturellt och religiöst” (Intervjuperson 8)  

Flera av de intervjuade skolkuratorerna belyser vikten av deras uppgift att informera om det svenska samhällssystemet och om vilka insatser och stöd som finns. Här besitter de en makt eftersom hen har vetskap om ett samhällssystem som eleven troligen inte har fullständig insikt i. Vi tolkar att Foucault (1974, s 37–38) beskriver denna makt, kombinerad med kunskap, vilket skolkuratorn använder i sitt yrke. Intervjuperson fyra berättar att arbetet inte är förknippat med myndighetsutövande insatser, utan att de ingår i elevhälsoteam som är ett system av olika professioner som arbetar med elevernas hälsa. Foucault (Ibid, ss. 251– 254) hjälper oss att se disciplin och hierarki i de sammanhang som skolkuratorer kan vara en del i. Till exempel är de en del i elevhälsoteam där det finns olika rang mellan de professioner

som ingår, vilket avgör hur mycket plats skolkuratorn får i sammanhanget. De intervjuade skolkuratorerna berättar att de arbetar främst med stödjande och förebyggande samtal för att både stärka och förbereda eleven efter behov. I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § tydliggörs elevhälsans uppdrag och vem som omfattas av denna lag, och deras arbete beskrivs som hälsofrämjande och förebyggande.  

Flertalet av de intervjuade skolkuratorerna upplever att det inte alltid finns ett tydligt system eller en handlingsplan för hur de ska gå tillväga när det uppstår en situation gällande

hedersrelaterat våld och förtryck. De berättar vidare att det finns rutiner för hur elevhälsan skall hantera situationer som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan ses utifrån Foucaults (1974, ss. 175–177) maktteori kring disciplin. Foucault menar att ett sätt att skapa disciplin och ordning är att genom exempelvis scheman och rutiner skapa makt genom

disciplin. Foucault (Ibid, ss. 37–38) kan också förklara att bristen på en handlingsplan eller ett tydligt system kring hur skolkuratorerna ska gå till väga gör att de inte har den kunskap de behöver för att agera professionellt. Bristen på kunskap sett med Foucaults makt-kunskap gör  att skolkuratorernas makt minskar. Intervjuperson tre menar att en handlingsplan är bra men att det handlar om att se till varje enskild situation och händelse, vilket följande citat visar:  

“Jag tänker att man ska jobba utifrån varje enskild händelse. Det är bra att ha en handlingsplan att utgå ifrån men den kanske inte stämmer i alla fallen...Så på så vis är det ju bra, men för mig som jobbar dagligen och möter människor som kan ha fyra olika bekymmer varav ett kan vara det här, ett det här och ett det här - då behöver jag tänka bredare än så”. (Intervjuperson 3)    

Oavsett om skolkuratorerna har en rutin eller handlingsplan att följa eller inte så tydliggör de vid intervjuerna att det är till socialtjänsten de vänder sig vid misstanke och oro. De poängterar under intervjuerna att de är precis som alla andra professioner som arbetar med barn och ungdomar, skyldiga enligt svensk lag att anmäla alla missförhållanden, däribland hederssituationer till socialtjänsten. Enligt Foucaults (Ibid, ss. 163–164) begrepp disciplin kan denna anmälningsskyldighet ses som ett disciplinerande system av tvång som reglerar hur professioner som kommer i kontakt med barn måste göra. Skolkuratorerna tydliggör hur viktig roll tystnadsplikten har för att eleverna skall våga berätta sin historia för dem. Tystnadsplikten kan ses som en avgörande faktor för att eleverna överhuvudtaget skall berätta, vilket intervjuperson ett beskriver.

“Då kommer det mer, ja Gud ja. Säger jag den magiska meningen, att jag har

tystnadsplikt, att dina föräldrar inte kommer att få veta det här, särskilt om de är äldre än 18 år, då kommer det mer, ja Gud ja" (Intervjuperson 1).

Intervjuperson ett benämner tystnadsplikten som att det oftast kan ses som den magiska meningen. Det är först efter att eleven förvisats sig om att skolkuratorerna har tystnadsplikt och inte kommer att berätta för någon annan om det som eleven har anförtrott till dem, som förutsättningar skapas för att eleven skall kunna berätta om sin situation. Dessa

förutsättningar kring tystnadsplikten menar också Alizadeh, Törnkvist och Hylander (2011, s.478–479) i sin studie har betydelse.  

7.2 Förklaringsperspektiv

I denna del presenteras de intervjuade skolkuratorernas beskrivning av hur de väljer att förklara hedersrelaterat våld och förtryck, utifrån det individuella-, kulturella- eller kulturkritiska perspektivet. Dessa tre perspektiv besvarar studiens andra frågeställning kring, förklaringsperspektiv. De nio intervjuerna med skolkuratorer resulterade i fyra teman, där det andra temat  är: Förklaringsperspektiv. Temat delas in i tre underteman: Individens perspektiv, Kulturella perspektiv och Kulturkritiskt perspektiv, som blir rubriker under temat.  

7.2.1 Individens perspektiv

De intervjuade skolkuratorerna tänker att det finns olika förklaringar till hedersrelaterat våld och förtryck. De berättar att de i olika omfattning i sitt arbete tänker kring

förklaringsperspektiv för att förstå fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. De belyser att det kulturella och kulturkritiska perspektivet inte blir lika framträdande i alla situationer. De förtydligar och understryker att det är det individuella perspektivet kring eleven som styr i varje situation och därför har vi författare valt att ha med det i studiens resultat och analys på samma nivå som det kulturella och det kulturkritiska perspektivet. Intervjuperson åtta menar att det inte går att generalisera, vilket gör att det individuella synsättet behövs och att

förklaringsperspektiv inte är aktuellt när akuta situationer uppstår, vilket följande citat visar:    

“Kanske inte i akuta situationer, men i långsiktiga arbeten, det tror jag. Inte i stunden, om det till exempel sitter en person här och gråter och inte vill gå hem, då påverkar perspektiven det inte. Men långsiktigt i det förebyggande arbetet, då tror jag det påverkar”. (intervjuperson 8)    

Skolkuratorerna berättar vid intervjuerna att det finns föreställningar om att de elever som kommer till dem med hedersrelaterade berättelser är flickor. Dessa upplevelser bekräftar Gruber (2003, ss.126–127) i sin studie. De intervjuade menar vidare att det finns en föreställning att flickan eller kvinnan är offret och mannen är gärningsmannen. Foucaults (1974, s. 40) begrepp makt-kunskap synliggör att kunskap ger makt över människor samtidigt som makt används för att främja att viss kunskap ska läras in. Detta maktmedel kan användas när föreställningar kring hur något är eller framställs sprids. Om flickor och kvinnor

synliggörs som offer kommer det vara den bilden som reproduceras och stereotypifieras. Skolkuratorerna berättar att det är flest flickor som kommer till dem och behöver hjälp och stöd kring hedersrelaterat våld och förtryck, vilket gör dem till en utsatt grupp. Fox och Butlers studie (2007, s. 97) visar på att de är fler flickor än pojkar som har kontakt med en skolkurator, vilket bekräftar att det är fler flickor som söker stöd hos dem för heder, som de intervjuadeskolkuratorerna upplever att det är.Flickan och kvinnan är dubbelt utsatt som grupp menar Phillips och Saharso (2008, s. 295). Dubbelheten handlar om att de tillhör en minoritetsgrupp kvinnor i landet samtidigt som det inom den egna kulturen finns normer och

värderingar som utsätter kvinnan ytterligare (Ibid). Begreppet normalisering synliggör att det i varje kultur finns värderingar och normer som ska följas för att inkluderas inom gruppen (Foucault 1974, s.214). De intervjuade skolkuratorerna berättar att det är flest flickor som kommer till dem, men de har erfarenheter eller kännedom om hedersrelaterade situationer där också killar är utsatta. Carbin (2004, ss.107, 110) styrker genom sin forskning att både killar och tjejer kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.  

Flertalet av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker svårigheten kring den bedömning de ständigt gör i sin roll. De berättar om att de ska bedöma hur allvarlig situationen är för eleven och besluta om vilka vidare åtgärder som ska tas. Skolkuratorerna berättar i intervjuerna om den makt de har i sin yrkesroll vilket kopplas till Foucaults (1974, s. 38) begrepp makt- kunskap. Begreppet makt-kunskap gör att skolkuratorerna utifrån den kunskap de

har också har makt att bestämma hur hen agerar och handlar i situationen, vilket påverkar denelev som är utsatt. Intervjuperson två berättar att hen har en viktig roll i att bedöma elevernas berättelser, i och med att de ska avgöra om det är något som hör till deras utveckling kring tonåren eller om det finns något som kan bli en fara för eleven. Den bedömning som kommer med yrkesrollen skriver också Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö (2006, s. 205) om och beskriver den som komplex. Intervjuperson tre använder benämningen “glasögon” när hen pratar om olika perspektiv. Hen understryker att det är viktigt att inte låsa fast tanken vid enbart heder, för då finns risken att man också missar mycket annat som eleven behöver ha hjälp med, vilket beskrivs med följande citat.

“Att ha alla glasögon på sig på samma gång, eller inga alls. Vara väldigt öppen, för här behöver man tänka utanför boxen ganska mycket”. (intervjuperson 3)  

Skolkuratorerna berättar vid intervjuerna att det är viktigt att se individen och att synliggöra alla bekymmer som kan finnas för att kunna hjälpa eleven på rätt sätt och då är ett individuellt synsätt nödvändigt. Foucaults (1974, s. 35) begrepp makt-kunskap hjälper oss att synliggöra att det är viktigt att skolkuratorerna har kunskap. Denna kunskap gör dem öppna för  att  elever har olika problematik och att de har makt i hur de sedan agerar. Att synliggöra alla bekymmer skriver Eldén och Westerstrand (2004, s. 35) om när de i sin artikel argumenterar för ett sammansatt perspektiv. Detta sammansatta perspektiv skapar förutsättningar för att skapa en helhetsbild kring den utsatthet våldsutsatta flickor och kvinnor får utstå (Ibid). Vikten av att ha en helhetsbild kring en individ betonar Bronfenbrenner genom sin utvecklingsekologiska systemteori (Bronfenbrenner 1979, s. 16). Flertalet av de intervjuade kuratorerna berättar att perspektiv kan göra dig påverkad kring vad du ser. Vilket medför att skolkuratorer kan en förutfattad mening, vilket Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori bidrar till att