I vår studie var vi intresserade av att ta reda på de intervjuade skolkuratorernas beskrivningar av hedersrelaterat våld och förtryck, vilket också hade kunnat samlats in via
fokusgruppsintervjuer. Vi använde oss utav individuella intervjuer för vi ville fånga de intervjuades subjektiva beskrivningar utan att de blir påverkade av andra skolkuratorers beskrivningar. Vi var inte ute efter att undersöka den interaktion mellan gruppdeltagarna som är framträdande vid gruppintervjuer (Dahlin-Ivanoff 2015, ss. 81–83).
En brist som intervjuer kan innebära är att de bara speglar det skolkuratorerna berättar vid det enstaka intervjutillfället. Det betyder att skolkuratorerna själva bestämmer vilken information som de delar med sig av. Vi som författare kan därför gå miste om information som
skolkuratorerna av olika anledningar väljer att inte dela med sig av vid intervjutillfället. Vi ser ändå att intervjuer är ett bra sätt att på kort tid samla in mycket material för att kunna få en bild av hur de beskriver hedersrelaterat våld och förtryck utifrån deras roll som
skolkuratorer. Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015, s. 35), menar att en intervjusituation präglas av den intervjuades upplevelser och känslor i stunden. Vårt syfte med studien var inte att göra jämförelser mellan de tre kommuner som intervjuerna har genomförts i. Vi författare kan se att det inte finns några skillnader kring svar som är utmärkande för vilken kommun som intervjun genomförts i. Vilket gör att delar av det de intervjuade skolkuratorerna berättat i studiens empiri kan överföras till andra skolkuratorer i andra kommuner. Svensson och Ahrne (2015, s. 27), beskriver detta som en form av generalisering, när en studies resultat kan överföras till liknande miljöer och liknande personer.
Vårt mål var att intervjua åtta till tio skolkuratorer för att få deras beskrivningar av hedersrelaterat våld och förtryck och slutresultatet blev att vi intervjuade nio
skolkuratorer.Vår upplevelse var att efter fem intervjuer så återkom liknande svar och liknande tankar från informanterna. Vi fortsatte dock att göra klart alla intervjuer för att inte missa väsentliga beskrivningar som vi kunde tillföra till studien. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015, s. 42), beskriver att det i kvalitativa intervjuer kan uppstå en mättnad. Med detta menar de att när forskaren ser att intervjuerna inte tillför studien något nytt, så talar de om att det sker en mättnad. Men de menar också att det ändå kan vara värt att fortsätta med de inplanerade intervjuerna i och att man aldrig vet vad som nästa intervju skall innehålla.
Vi ser att studien har en styrka i och med att vi har ökat studiens trovärdighet på flera sätt. Bland annat genom att göra en teoretisk triangulering, genom att vi har använt oss av två olika teoretiker, i detta fall Urie Bronfenbrenner och Michel Foucault. Vi har också återkopplat studiens resultat till en av våra informanter, vilket vi ser ökar dess trovärdighet. Innan vi genomförde våra inplanerade intervjuer så gjorde vi en provintervju, vilket resulterade i att intervjuguiden ändrades och kvaliteten ökade. Provintervjuen genererade också i att vi som intervjuare fick erfarenhet av hur en intervju kunde gå till, vilket gav oss en kunskap och grund inför de kommande intervjuerna.
För att analysera vår empiri användes en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2017, ss. 209–210). En analysmetod som passar bra vid intervjuer där författarna varit i nära förbindelse med informanterna och mycket material har samlats in. Vidare är metoden användbar då den tillåter författarna att genom olika nivåer av tolkning av informanternas svar förstå att det studerade kan vara komplext, vilket kan fångas genom subjektiva berättelser. Författarens tolkningar av empirin ska göras med hänsyn till den miljö som intervjuerna har genomförts i för att inte göra tolkningar som inte överensstämmer med verkligheten (Ibid). Olika nivåer av tolkning av empirin kan medföra att trovärdigheten minskar. Detta ställer större krav på studiens författare att redovisa hur innehållsanalysen har gjorts och diskutera utifrån trovärdighetskriterier hur den är trovärdig (Ibid, s 222). Vår
provintervju, som genomfördes innan intervjuerna gjordes anser vi höjer studiens
trovärdighet. Provintervjun säkerställer att frågorna var relevanta för skolkuratorerna och att frågorna också besvarades på det sätt vi författare önskade efter hur de var formulerade i intervjuguiden. För att kontrollera att vi författare uppfattat de intervjuade skolkuratorerna på rätt sätt vid innehållsanalysen valdes att återkoppla till fältet. Genom att en av de nio
intervjuade skolkuratorerna läste igenom studiens analys och resultat och då kunde bekräfta innehållet. Vi valde i studien att redovisa en tabell över underteman, teman och huvudtema, se avsnitt 6.4.1 för att göra det tydligt för läsaren. Dessa teman används som rubriker i studien för att underlätta för läsaren. Rubrikerna blir också ett sätt att säkerställa att studiens syfte presenteras.
Vi hade också kunnat använda oss av en tematisk analys. Braun och Clarkes (2006, ss. 15– 16), beskriver att den tematiska analysen handlar om att identifiera och analysera olika teman ur empirin. De poängterar vikten av att läsa igenom sitt material flera gånger för att lära känna det, och att detta underlättar i arbetet med att hitta mönster, teman och att koder. Vi upplevde dock att en kvalitativ innehållsanalys gav oss ett bättre resultat i och med att den var mer detaljerad i hur vi skulle gå tillväga i alla steg i processen.
7 Resultat och analys
I det här kapitlet redovisas resultat och analys av nio intervjuer med skolkuratorer. Resultatet baserat på deras beskrivningar av hedersrelaterat våld och förtryck, vilketbesvarar första frågeställningen i studiens syfte. Därpå presenteras hur skolkuratorer beskriver hedersrelaterat våld och förtryck utifrån det individuella perspektivet som kom upp under samtliga intervjuer och som vi författare valt att likställa med de perspektiv vi haft med i intervjuguiden, det vill säga det kulturella och det kulturkritiska perspektivet, och detta besvarar då den andra
frågeställningen i syftet. Avslutningsvis presenteras hur skolkuratorerna beskriver sin kunskap gällande hedersrelaterat våld och förtryck, och besvarar då den sista frågeställningen i
studiens syfte. Innehållsanalysen har resulterat i ett huvudtema som omfattar skolkuratorernas beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck, samt perspektivförklaringar, agerande och kunskap. Studiens resultat redovisas utifrån innehållsanalysens fyra teman: Begränsningar och kontroll, Förklaringsperspektiv, Skolkuratorernas kunskap samt Skolkuratorernas agerande. De fyra temana resulterar i nio underteman som presenteras under varje tema.
När skolkuratorerna pratar om elever så är det ungdomar, 13–19 år, som går på en högstadie- eller gymnasieskola. När begreppet hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs används regeringens definition som tidigare presenterats i avsnittet 3.4 bakgrund.