I detta avsnitt presenteras hur skolkuratorerna beskriver sin kunskap. De nio intervjuerna med skolkuratorer resulterade i fyra teman, där det tredje temat är: Skolkuratorernas
kunskap. Temat delas in i två underteman, Grundläggande kunskap, men behov av mer samt Viktigaste kunskapen, som blir rubriker under temat.
7.3.1 Grundläggande kunskap, men behov av mer
Skolkuratorerna upplever att de besitter en grundläggande kunskap när det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck, men att de behöver ha mer kunskap gällande detta ämne, vilket intervjuperson fyra synliggör i följande citat:
“Fullärd blir man aldrig. Jag har kunskaper, men inte tillräckligt. Jag skulle behöva fördjupa mig ännu mer .... Så jag känner mig relativt trygg att det finns kompetens, jag vet vilken kompetens jag ska kontakta. Sen är inte jag fullärd på något sätt. Jag har mycket kvar att lära.” (Intervjuperson 4)
Foucaults (1974, ss. 37–38) begrepp makt-kunskap synliggör skolkuratorernas upplevelse om att inte ha tillräcklig kunskap. Deras upplevelse menar de handlar om att inte ha en tillräcklig kunskap vilket gör att de inte besitter makt i sin profession gällande ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Vilket resulterar i att ju mindre kunskap ger mindre makt i frågan. Till skillnad från de övriga intervjuade skolkuratorerna menar en skolkurator att hen inte har de grundläggande kunskaperna som behövs för att arbeta med dessa frågor, vilket personen själv menar handlar om att hen inte har arbetat så länge som skolkurator, vilket följande citat visar.
“Jag upplever inte alls som jag har tillräckliga kunskaper i ämnet. Jag tror att jag skulle få mer kunskaper om jag jobbade längre med det, absolut. (Intervjuperson 1)
Utifrån Foucaults (Ibid) begrepp makt-kunskap betyder det att den skolkurator som uttalat sig inte anses ha något inflytande i form av makt i frågan.
Genomgående berättar skolkuratorernaatt mycket handlar om att söka sin kunskap själv via nätet eller via andra forum, vilket intervjuperson ett beskriver i följande citat.
“Man får söka mycket kunskap själv, på eget bevåg, att man läser själv. ....Men så är det ju med allt, jag får sitta hemma och på kontoret och googla.“ (Intervjuperson 1)
Flertalet av skolkuratorerna berättaratt de saknar kunskap för att förstå fenomenet
hedersrelaterat våld och förtryck ur ett större sammanhang eller ur ett samhällsperspektiv. Foucaults (1974, ss. 37–38) begrepp makt-kunskap är beroende av varandra vilket
förklarar att skolkuratorerna saknar makt kring ämnet. Alizadeh, Törnkvist och Hylanders (2011, s. 483) studie visar på att det fattas kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck hos skolkuratorer och även Schlytter & Linell (2010, s. 152) förstärker detta och pekar på
kunskapsluckor som finns hos många olika professioner, däribland skolkuratorer i det sociala arbetet. Socialstyrelsen (2014) uppmärksammar också behovet av att olika yrkesprofessioner behöver få mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att höja kompetensen. Enligt Foucaults (1974, ss. 37–38) begrepp makt-kunskap synliggörs att om skolkuratorer får mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck ökar professionens makt i frågan, vilket också höjer yrkets status.
7.3.2 Viktigaste kunskapen
Skolkuratorerna uttrycker genomgående ett behov av att få mer kunskap i sin yrkesroll i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Ökad kunskap ger utifrån Foucaults (1974, ss. 37–38) begrepp makt-kunskap resulterar i mer makt i frågan. Det som också framkommer vid intervjuerna är att skolkuratorerna har många tankar om vad som är den viktigaste kunskapen att ha i dessa frågor. De berättar bland annat hur viktigt det är att vara uppdaterad och ha en levande diskussion gällande dessa frågor. De uttrycker också att det är av vikt att vara ödmjuk, nyfiken, och att ha en förståelse och empati inför elevers berättelser om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är också viktigt att kunna bemöta dessa elever, vilket intervjuperson två förklarar via följande citat:
“För jag tänker att det är många gånger handlar om att bemöta en människa och det tänker jag att det har jag gjort många gånger .. att ta emot en person som på nåt vis sitter i en jobbig situation, för det är ju ändå det som det handlar om. “ (Intervjuperson 2)
Skolkuratorerna upplever i likhet med varandra att alla situationer ser olika ut så det går inte att generalisera på något sätt och de understryker att det handlar om individuella lösningar, vilket också Reddy (2008, s. 306) skriver i sin artikel. De förklarar att det är viktigt att se till varje elevs berättelse och se till att skapa möjligheter för dem att berätta sin historia. Vilket intervjuperson åtta beskriver.
“ Det är viktigt att ge elever möjligheter och att skapa förutsättningar för att kunna berätta och att förstå”. (Intervjuperson 8)
Skolkuratorerna belyser också vikten av att ta hjälp av andra kollegor i frågor som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck, och att det även är viktigt att ha ett bra och fungerande samarbete med andra professioner.
En annan kunskap som intervjuperson nummer 5 vill förmedla som en viktig del i sin roll, är att ha en förståelse för hur komplext och allvarligt hedersrelaterat våld och förtryck kan vara och hur det kan yttra sig. Detta visas i följande citat.
“ Det är viktigt att förstå allvaret i detta...det kan handla om liv eller död.” (intervjuperson 5)
Skolkuratorerna anser att mörkertalet i de hedersrelaterade frågorna är stort och de menar att en orsak till detta är att elever väljer att inte berätta om sina upplevelser och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Foucaults (1974, s. 161) begrepp disciplin kan förklara att elever inte berättar om sin situation utifrån att de blir fostrade genom disciplin att inte berätta om det som är hedersrelaterat. De intervjuade skolkuratorerna menar att de har en viktig roll i att kunna tolka och förstå signaler som kan vara tecken på att elever blir utsatta för
hedersrelaterat våld och förtryck och att det också handlar om att ha kunskap att kunna skilja det från andra problem som hör tonåren till. Bremer, Brendler-Lindqvist och Wrangsjö (2006, s. 205) menar att skolkuratorer behöver kunna göra bedömningar för att kunna skilja på olika
sorters problematik. Bronfenbrenner (1979, s. 25) beskriver mesosystemet som att det kännetecknas av olika relationer och kopplingar mellan flera mikrosystem som till exempel relationen mellan skolan och föräldrar och hur det kan påverka barnet och dess utveckling. Den helhetsbild Bronfenbrenner (1979, ss. 3–4), vill förmedla via sin
utvecklingsekologiska systemteori via begreppen mikro, meso, exo och makro bidrar med att synliggöra och tydliggöra vad för sorts problematik det handlar om kring en elev.Detta gör att skolkuratorerna kan använda sig av Bronfenbrenners systemteori för att urskilja vad för slags problematik det handlar om och stötta eleven på rätt sätt.
En av de intervjuade skolkuratorerna pekar på att kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck måste till redan under de utbildningar som finns inom socialt arbete. Vilket följande citat visar.
“Under min utbildning hade vi inte en enda föreläsning om hedersrelaterat våld och förtryck.... Det var inget som togs upp under min utbildning och det kan man ju tycka att det saknas i och med att det berörs man av oavsett var man jobbar så det skulle jag vilja säga är en kunskaps svacka som jag har märkt av.” (Intervjuperson 5)
De kunskapsluckor intervjuperson 5 i citatet beskriver i utbildningen har även
uppmärksammats på nationell nivå. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK 2018-04- 02) skriver i sitt nyhetsbrev om det uppdrag Jämställdhetsmyndigheten har fått av regeringen gällande att utbilda lärare vid landets universitet och högskolor i frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapen om dessa frågor skall bli ett obligatoriskt moment under utbildningar som berör de yrkesgrupper som kommer i kontakt med dess problematik, till exempel socionomer. Foucaults (1974, s. 37) begrepp makt-kunskap synliggör att ökade kunskaper inom hedersrelaterat våld och förtryck ökar professionens makt och anseende i frågan.
Flertalet av de intervjuade upplever också att ha en bra föräldrakontakt kan generera i en viktig kunskap. Detta menar de är viktigt ur både ett samarbetsperspektiv och ur ett elevperspektiv. Bronfenbrenners (1979, s, 3) begrepp mesosystemet belyser vikten av att relationer mellan de olika mikrosystemen är viktiga och påverkar individens utveckling, som till exempel relationen mellan föräldrar och skolpersonal. De intervjuade menar dock att föräldrakontakten kan paradoxalt nog bli svår att upprätthålla i situationer där föräldrar absolut inte skall kontaktas, i och med att detta kan förvärra situationen för eleven när det handlar om hedersrelaterade situationer. Foucaults (1974, s. 163) begrepp disciplin förklarar att det finns en hierarkisk uppbyggnad inom skolan och i och med det har skolkuratorn ett övertag i förhållande till eleven. Den makt som skolkuratorer bisitter kan genom
begreppet synliggöra att de genom hur de agerar kan hjälpa eller stjälpa elever. Den stundvis svåra föräldrakontakten beskrivs av intervjuperson fem i följande citat:
“Man skulle behöva jobba mer med familjen, men i och med att det kan bli mer allvarligt genom att du kontaktar föräldrarna…du kan göra så att saker blir värre…” (Intervjuperson 5).
De intervjuade har en samlad bild av hur viktig deras roll är. De vill förmedla att
skolkuratorns roll är viktig i en skolmiljö, och att de har en annorlunda roll än vad lärarna har, i och med att det handlar om att ha det sociala perspektivet mer än det utbildande och
lärandeperspektivet. Foucaults (1974, s. 35) begrepp makt-kunskap visar att skolkuratorerna utifrån sin kunskap om det sociala perspektivet på skolan har en makt kring
sociala frågor. Intervjuperson nio understryker att det handlar också om att se ur ett individ, grupp och samhällsperspektiv i alla situationer som uppstår kring en elev, vilket följande citat nedan visar.
“Utifrån vår utbildning är vi tränade i att tänka både individ, grupp och samhällsperspektiv, vilket jag tycker det är viktigt att vi har. Vi är ju lite unika med det. Så ett viktigt perspektiv som vi har slagits hårt för. Det är inte givet att man, nu står det ju att man ska ha tillgång till skolkurator i skollagen men så har det inte alltid varit. Det är inte självklart hur många man är och hur högt bemannat man har. Just nu har vi det ganska bra med bemanning, hos oss, vilket vi är glada för.” (Intervjuperson 9)
De olika nivåerna, individ, grupp och samhällsnivå som en av skolkuratorerna beskriver, synliggörs via Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, som betonar vikten av att ta hänsyn till alla olika miljöer runt individen för att förstå hur den påverkas och utvecklas (1979, ss. 3-4).