Linköpings universitet | Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Examensarbete på grundläggande nivå | Socionomprogrammet Vårterminen 2018
“När hedern är starkare än kärleken till sitt eget
barn”
En kvalitativ intervjustudie om hur skolkuratorer förklarar hedersrelaterat
våld och förtryck
Ingela Eriksson
Sandra Andrén
Handledare: Annette Sverker
“When the importance of honour is stronger than the
love of your own child”
A qualitative interview study on
school counselors´ explanation of honor-related
violence and oppression
Ingela Eriksson
Sandra Andrén
Tutor: Annette Sverker
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer beskriver hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare vill vi undersöka vilka förklaringsperspektiv skolkuratorerna använder sig av och om det påverkar deras agerande gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte är också att undersöka hur skolkuratorer beskriver sin kunskap i ämnet och om detta påverkar hur de agerar i hedersrelaterade situationer. Studiens syfte har besvarats genom följande tre frågeställningar: Hur beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån vilka förklaringsperspektiv beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Hur beskriver skolkuratorer sin kunskap gällande hedersrelaterat våld och förtryck?
Studien har en kvalitativ metod, som baseras på semistrukturerade intervjuer genomförda med nio skolkuratorer i tre kommuner i Sverige. De teoretiska utgångspunkter som används för att förklara studiens empiri är Michel Foucaults maktteori och Urie Bronfenbrenners
utvecklingsekologiska systemteori. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra teman: begränsningar och kontroll, förklaringsperspektiv, skolkuratorernas kunskap och skolkuratorernas agerande.
Forskning visar att skolkuratorer är en av de professioner som elever som lever inom en hedersrelaterad kontext väljer att berätta sin historia för. Skolkuratorn har därmed en viktig roll i att uppmärksamma dessa elever (se exempelvis Kerpner & Röstlund 2017).
Hedersrelaterat våld och förtryck är ett omdebatterat ämne både inom politiken och hos samhällsforskare och de menar att det är komplext och det råder delade meningar om det är kulturella eller kulturkritiska perspektiv som förklarar fenomenet (Carbin 2014).
Studiens resultat visar att de intervjuade skolkuratorerna definierar och beskriver
hedersrelaterat våld och förtryck ur olika perspektiv. De förklarar hedersrelaterat våld och förtryck utifrån både kulturella och kulturkritiska perspektiv och ser att det kan påverka deras agerande i olika situationer. Studiens intervjuade skolkuratorer är eniga om att det
individuella perspektivet är det viktigaste och det perspektivet som främst används vid hedersrelaterade situationer. Studiens resultat visar också att de flesta intervjuade
skolkuratorerna beskriver att de besitter en grundläggande kunskap gällande ämnet men att den inte är tillräcklig, vilket de menar också kan påverka hur de agerar i hedersrelaterade situationer.
Forskning visar att det finns ett behov av mer kunskap gällande ämnet hedersrelaterat våld och förtryck i samhället bland professioner som kommer i kontakt med detta (se exempelvis Alizadeh, Törnkvist & Hylander 2011). Socialstyrelsen (2014) har uppmärksammat dessa kunskapsluckor och Regeringen (Engström 2018) har ambitioner att satsa på en
grundläggande utbildning för de yrkeskategorier som kommer i kontakt med ämnet.
Nyckelord: socialt arbete, skolkurator, hedersrelaterat våld och förtryck, makt, system, kunskap, kultur, heder.
Förord
Vi vill tacka våra informanter, det vill säga våra intervjuade skolkuratorer, utan er hade det inte blivit något examensarbete. Vi vill också rikta ett stort tack till våra familjer som har funnits och stöttat oss genom hela denna process med dess upp och nedgångar. Tack Ola, Erik och alla barn. Men vi vill framför allt tacka varandra för det goda samarbetet och tack till kaffe och dadlar.
Vi vill också rikta ett tack till vår handledare Annette Sverker. Genom att vägleda oss i denna process har hon samtidigt utmanat oss till att tänka på nya sätt.
Tack till Daniel för all hjälp vi fått med formatmallar.
Vi är medvetna om att ämnet hedersrelaterat våld och förtryck kan både beröra och uppröra. Vår tanke är inte på något sätt att trampa någon på tårna eller använda pekpinnar. Utan studiens syfte är enbart att belysa hedersrelaterat våld och förtryck utifrån de intervjuade skolkuratorernas beskrivningar.
Norrköping, maj 2018
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 9
2 Syfte och frågeställningar ... 11
3 Bakgrund ... 13
3.1 Skolkuratorer - det sociala perspektivet i skolan ... 13
3.2 Skollag och skolkuratorns roll ... 14
3.3 Barnkonventionen - FN:s konvention om barns rättigheter ... 14
3.4 Regeringens definition och beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck ... 14
3.5 Socialstyrelsen visar på kunskapsbrister ... 15
3.6 Kunskapsbrister genererar i obligatorisk utbildning ... 15
3.7 Kultur ... 15 3.8 Förklaringsperspektiv ... 16 3.8.1 Kulturella perspektivet ... 16 3.8.2 Kulturkritiska perspektivet ... 16 4 Tidigare forskning ... 19 4.1 De osynliga flickorna ... 19 4.2 Förklaringsperspektiv ... 20 4.3 Kultur och kön ... 21
4.4 Skolkuratorers kunskap och agerande ... 21
4.5 Flickor får inte samma stöd och hjälp ... 22
4.6 Sammanfattning ... 23
5 Teorianknytning ... 25
5.1 Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori ... 25
5.1.1 Mikro-‐, meso-‐, exo-‐, och makrosystem ... 26
5.1.2 Teoridiskussion ... 26
5.2 Makt - Michel Foucaults maktteori ... 27
5.2.1. Disciplin ... 28
5.2.2 Normalisering ... 28
5.2.3 Makt-‐kunskap ... 29
5.2.4 Teoridiskussion ... 29
6 Metod och genomförande ... 31
6.1 Urval ... 31
6.2 Intervjuer och genomförande ... 32
6.3 Etiska överväganden ... 33
6.4 Kvalitativ Innehållsanalys ... 34
6.4.1 Tabell 1. Huvudtema ... 35
6.5 Trovärdighet och generaliserbarhet ... 35
6.6 Förförståelse ... 36
6.7 Metoddiskussion ... 36
7 Resultat och analys ... 39
7.1 Begränsningar och kontroll ... 39
7.1.1 Skolkuratorernas definition ... 39 7.1.2 Makt ... 40 7.1.3 System ... 42 7.2 Förklaringsperspektiv ... 44 7.2.1 Individens perspektiv ... 44 7.2.2 Kulturella perspektivet ... 45
7.2.3 Kulturkritiskt perspektiv ... 47
7.3 Skolkuratorernas kunskap ... 47
7.3.1 Grundläggande kunskap, men behov av mer ... 48
7.3.2 Viktigaste kunskapen ... 49
7.4 Skolkuratorernas agerande... 51
7.4.1 Att agera eller inte ... 51
8 Avslutande diskussion ... 55
8.1 Kritisk reflektion ... 61
8.2 Studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning ... 61
1 Inledning
Hedersrelaterat våld och förtryck synliggjordes i slutet av 1990-talet i västvärlden och är relativt nya begrepp i den svenska samhällskontexten. Dessa begrepp sattes på kartan i början av 2000-talet när Fadime blir mördad av sin far på grund av hennes önskan att leva enligt den svenska samhällskulturen (Helldén & Wrangel 2010, ss. 9–10).
Socialstyrelsen (2014) definierar hedersrelaterat våld och förtryck som att det kan yttra sig på olika sätt: som psykisk, fysisk, sexuellt, socialt och att det även kan ha dödlig utgång. Det kan även visa sig genom inskränkningar i val av livsstil, utbildning, umgänge och partner. Hedersrelaterat våld och förtryck präglas av att det gemensamt utförs av familjemedlemmar med påverkan från både släkt och omgivning. Socialstyrelsen (Ibid) skriver att personer som blir utsatta oftast inte får den hjälp som de har rätt till och är i behov av och det vilar ett ansvar på Sveriges kommuner att se till att detta sker. Här handlar det om att se till att de mänskliga rättigheterna som gäller varje individ och i varje situation blir tillgodosedda. Socialstyrelsen (Ibid) menar att de individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver ha stöd och hjälp från flera olika instanser i samhället och en samverkan mellan dessa är av stor vikt för individen.
Carbin (2010, ss. 11–12) skriver i sin avhandling att det finns ett spänningsfält inom den politiska samhällsdebatten därpolitiken bidrar till att skapa olika föreställningar kring vad hedersrelaterat våld och förtryck är och hur det bör förstås. Detta betyder att politiken har makt att dela in och kategorisera människor och grupper inom spänningsfältet hedersrelaterat våld och förtryck. Politiken kan genom hur de positionerar sig i den hedersrelaterade frågan både inkludera och exkludera individer och grupper. Carbin (Ibid, ss. 12–13) skriver att hedersrelaterat våld och förtryck också påverkas av hur samhällsforskare har valt att se på och framställa fenomenet.
Carbin (2010, ss. 14–15) menar att det i Sverige finns samhällsforskare som tagit ställning
och använder olika förklaringsperspektiv till hedersrelaterat våld och förtryck. En del forskare använder sig av kulturella förklaringsperspektiv och de forskare som ställer sig kritiska till kultur som förklaring benämner Carbin (Ibid, s 15) som kulturkritiska forskare. Under det kulturkritiska perspektivet samlar Carbin (Ibid) därmed de forskare som har gemensamt att de är kritiska till det kulturella förklaringsperspektivet.
Carbin (Ibid, ss. 14–15) menar att de forskare med kulturellt förklaringsperspektiv ser
hedersrelaterat våld och förtryck som en patriarkal överordning somär kulturellt betingat och beskriver det ofta som något som härstammar från länder kring Asien och Medelhavet. Kulturkritiska forskare förnekar inte kulturens betydelse, men ser att hedersrelaterat våld och förtryck kan förklaras på andra sätt. Carbins (Ibid) definitioner och benämningar använder vi oss av i examensarbetet när vi skriver om kulturella och kulturkritiska förklaringsperspektiv. Att se på fenomenet utifrån enbart kultur gör att det hedersrelaterade våldet får en annan betydelse än till exempel det svenska våldet. Det delar in våldet i olika grupper och skapar ett vi och ett dem och förstärker stereotyper kring olika grupper. Ett kulturkritiskt perspektiv ger
en bredare syn och skapar andra förklaringar på fenomenet. Exempel på andra förklaringsperspektiv är intersektionella och feministiska, enligt Carbin (Ibid).
Mitt i den politiska debatt och den debatt som finns mellan samhällsforskare (Carbin 2010) samt det Socialstyrelsen (2014) belyser gällande kunskaper, agerande och definitioner i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, finns alla de professioner i samhället som kommer i kontakt med individer som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Malmö stad (2014, s. 6) har genom sociala resursförvaltningen tagit fram ett material till de professioner som till exempel rättsväsende, socialtjänst, undervisning samt omsorg som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck. Det är viktigt att dessa professioner vet hur de ska agera i hedersrelaterade situationer, vilket också Socialstyrelsen (2014) menar är viktigt i sin beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck. I materialet från Malmö stad (2014) framkommer att det finns många olika kulturer i Sverige och att många av dem möts i skolan via eleverna. I skolan kan all personal komma i kontakt med elever som är utsatta för heder och därför ska all personal på skolan ha kunskap om vad de ska göra och till vem de ska vända sig (Ibid, s. 25). I skolan är det rektorn som är slutgiltigt ansvarig för eleverna men det är elevhälsan, med bland annat skolsköterska och skolkurator som har det medicinska och de sociala kunskaperna och är de som mestadels arbetar med hedersrelaterade frågor och situationer (Ibid).
Kerpner och Röstlund (2017) nämner skolkuratorn som en av de personalgrupper som elever väljer att berätta om sin situation kring hedersrelaterat våld och förtryck för. I 2 kap. 25 § av skollagen (SFS 2010:800) nämns skolkuratorn som en av de professioner inom elevhälsan som skall stå för såväl psykosociala insatser som hälsofrämjande- och förebyggande arbetssätt kring skolans elever. Skolkuratorn är en del av det sociala arbetet i och med att de arbetar hälsofrämjande kring elever och representerar det sociala perspektivet ute på skolorna (Akademikerförbundet SSR 2015).
Skolkuratorer är den profession i skolan som har ett socialt perspektiv och arbetar med socialt arbete. De kommer i kontakt och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck genom bland annat den information de får av elever vid enskilda samtal eller från andra personalgrupper eller elever på skolan. Vi ser att skolkuratorerna ska avgöra hur de utformar arbetet kring utsatta elever och att det är viktigt att de har kunskap om hur de ska förhålla sig till hedersrelaterat våld och förtryck och hur de ska agera. Vi vill undersöka utifrån det vi beskrivit om politikens och samhällsforskarnas inverkan och Socialstyrelsens definition hur skolkuratorerna förhåller sig till detta och hur mycket det påverkar deras arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Med detta som utgångspunkt är vår avsikt att genom intervjuer få skolkuratorers beskrivningar, förklaringsperspektiv och sin kunskap gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Att belysa skolkuratorers beskrivningar om
förklaringsperspektiv gällande ämnet är av relevans då vi under sökning av artiklar och avhandlingar inte lyckats finna forskning kring förklaringsperspektiv kopplat till skolkuratorer, vilket vi anser kan bidra med ny kunskap.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att genom en intervjustudie undersöka skolkuratorers beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare vill vi undersöka vilka förklaringsperspektiv skolkuratorerna använder sig av och om det påverkar hur de agerar i frågor gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte är också att undersöka hur
skolkuratorer beskriver sin kunskap kring ämnet och om det kan påverka hur de agerar i hedersrelaterade situationer. Studiens syfte besvaras genom följande tre frågeställningar:
-Hur beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck?
- Utifrån vilka förklaringsperspektiv beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck?
3 Bakgrund
I detta avsnitt presenteras hur skolkuratorers roll beskrivs i en skolkontext och i lagtext. När vi nämner skolkuratorer i studien, avser det personer som arbetar som kuratorer på en skola. Dessa skolkuratorer har en socionomutbildning eller liknande utbildning. I studien definieras begreppen heder samt hedersrelaterat våld och förtryck utifrån Regeringens definition, se bakgrund 3.4 och det är denna definition som studien använder sig av för att beskriva heder och hedersrelaterat våld och förtryck. Baianstovu (2017, s. 10) menar att det inte finns någon enhetlig definition av hedersrelaterat våld och förtryck, vilket också tydliggörs i allmänna texter som beskriver det hedersrelaterade våldet och förtrycket.
Barnets rättigheter presenteras i detta avsnitt och finns beskrivet utifrån barnkonventionen. Studien presenterar vidare Socialstyrelsens rapport gällande kunskapsbrist som råder kring hedersrelaterat våld och förtryck, och Regeringens ambitioner att utbilda och öka kunskapen inom detta område. Avsnittet avslutas med en beskrivning av kultur och en presentation av olika förklaringsmodeller av hedersrelaterat våld och förtryck.
3.1 Skolkuratorer - det sociala perspektivet i skolan
Sveriges skolkuratorers förening yrkesbeskrivning (2013), menar att en person som arbetar som skolkurator har oftast en socionomutbildning. Skolkuratorer ses som en expert när det handlar om att se utifrån sociala och psykosociala perspektiv. I yrkesrollen som skolkurator arbetar man ofta självständigt och skolkuratorer besitter en bred kompetens och kunskap. Dessa kunskaper kan bland annat handla om samhälle, sociala system, psykologi, mänskligt beteende, samspel mellan människor, sociallagstiftning, samtalsmetodik och
samordningsansvar när det gäller andra verksamheter och myndigheter (Ibid). Även Akademikerförbundet SSR (2015), beskriver skolkuratorers profession och visar att
skolkuratorer bidrar med det sociala arbetet i en skolkontext. Det sociala arbetet handlar om att arbeta på både individ, grupp och samhällsnivå. Skolkuratorer skall arbeta hälsofrämjande och förebyggande tillsammans med andra professioner och de har en viktig roll i att
uppmärksamma och fånga upp signaler på om elever av olika anledningar far illa (Ibid). Bremer, Brendler-Lindqvist och Wrangsjö (2006, s. 208), menar att förutom familjen och hemmet så är skolan en av de viktigaste platserna för ett barn, och för ett barn som lever inom en hedersrelaterad kultur kan skolan spela en ännu större roll än för andra barn. Skolkuratorer tillsammans med bland annat lärare är en av de yrkesgrupper som elever med hedersrelaterad problematik främst vänder sig till, eller blir uppmärksammade av (Ibid s. 25). För att arbeta med dessa frågor behöver personal få en ökad kunskap och kompetens inom området och kunna skilja på vad som är problem som hör tonåren till och vad som är problem som handlar om hedersrelaterade frågor. Det är då viktigt att lära känna individen och ta del av dennes upplevelser för att kunna göra en bedömning, vilket ibland kan handla om att göra akuta bedömningar (Ibid s. 205).
Bremer, Brendler-Lindqvist och Wrangsjö (2006, s. 210), menar att det är av stor vikt att det finns ett fungerande samarbete och fungerande rutiner mellan skolkuratorer och andra professioner som till exempel socialtjänst när det gäller hedersrelaterad problematik. Rutiner och tillvägagångssätt är särskilt viktiga i dessa fall i och med att det kan finnas risk för att både individen och skolkuratorn kan bli utsatta för hot och våldssituationer (Ibid).
3.2 Skollag och skolkuratorns roll
I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § tydliggörs elevhälsans uppdrag och vem som omfattas av denna lag. De som omfattas av elevhälsan är elever från förskoleklass upp till
gymnasieskolan, samt särskolan på grund- och gymnasienivå, specialskola och sameskola. I skollagen nämns skolkuratorn tillsammans med psykolog, skolläkare och skolsköterska som en av de professioner som skall stå för psykologiska, medicinska och psykosociala insatser tills skolans elever. Professioner som ingår i elevhälsan skall arbeta på ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt (Ibid).
3.3 Barnkonventionen - FN:s konvention om barns rättigheter
Barnkonventionen antogs av FN 1989 och ratificerades i Sverige 1990. Den består av 54 stycken artiklar som handlar om barnets bästa och fyra stycken av dem avser att syfta till barns rättigheter. Barnkonventionen avser att se till alla världens barns rättigheter och att alla barn skall bli behandlade med respekt, oavsett vilket land, vilken religion, eller kultur barnet tillhör. Med barn menas personer som är upp till 18 års ålder. Barnkonventionen pekar på barnets rättigheter men också föräldrars och samhällets ansvar att skydda barnen från övergrepp och vanvård (Barnombudsmannen 2015).
“Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen” (Barnombudsmannen 2015).
3.4 Regeringens definition och beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck
Regeringen (Skr. 2007/08:39, ss.12–13) beskriver och definierar hedersrelaterat våld och förtryck som att det kan ta olika uttryck. Det kan bland annat uttrycka sig i form av kontroll av flickor/kvinnors sexualitet och att det i dessa fall handlar om att familjens rykte och heder står i fokus. Kontrollen kan också innebära olika begränsningar i flickors/kvinnors liv som kan ta uttryck som begränsningar och kontroll av umgänge, utbildning och rörelsefrihet. Hederskultur kan även resultera i hot, våld och även dödligt våld. Detta våld godkänns och utövas av familj och släkt. Förövare och offer kan vara både kvinnor och män och pojkar och flickor. Hedersrelaterat våld och förtryck tar olika uttryck, men är inte specifikt för någon speciell religion eller kultur, utan kan förekomma i alla olika sammanhang, även i de icke religiösa (Ibid).
3.5 Socialstyrelsen visar på kunskapsbrister
Socialstyrelsen (2014) har som statlig instans skrivit riktlinjer och publikationer gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Personer som blir utsatta får oftast inte den hjälp som de har rätt till och är i behov av och det vilar ett ansvar på Sveriges kommuner att se till att detta sker. Här handlar det om att se till de mänskliga rättigheterna som gäller varje individ och i varje situation. De som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver ha stöd och hjälp från flera instanser och samverkan är av stor vikt för individen. De olika instanserna och verksamheterna behöver ha kunskap i de hedersrelaterade frågorna för att kunna hjälpa personer som blir utsatta. Socialstyrelsen har tidigare rapporterat om kunskapsbristen i
bemötande och i handläggning av de hedersrelaterade frågorna och att dessa brister har lett till att det har varierat i hur mycket eller lite som personal har ingripit i dessa frågor. Denna kunskapslucka har bidragit till att Socialstyrelsen har utformat ett utbildningsmaterial som kan användas av olika professioner för att synliggöra den hedersrelaterade problematiken och att bidra till ett kunskapslyft i frågan (Ibid).
3.6 Kunskapsbrister genererar i obligatorisk utbildning
Regeringen (Engström 2018) har upptäckt att det finns kunskapsbrister gällande hedersrelaterat våld och förtryck i det svenska samhället, vilket har resulterat i att Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att utbilda lärare vid landets högskolor och universitet i dessa frågor. Kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck ska bli ett obligatoriskt moment under utbildningen för de yrkesgrupper som kommer i kontakt med dessa frågor och detta kommer till exempel att gälla för studenter vid landets
socionomutbildningar (Ibid).
3.7 Kultur
Al-Baldawi (2003, ss. 107–109) definierar begreppet kultur, som att det handlar om inlärda traditioner och regler som råder och styr inom ett land eller inom en folkgrupp. Människan föds in i rådande regler, normer och traditioner, vilket resulterar i en inlärningsprocess av dessa för individen. Det finns inga kulturer som är mer rätt än någon annan. Det kan dock vara svårt att ändra sina invanda kulturella vanor, trots att individen söker ny kulturell kunskap, i och med att de inlärda vanorna är så djupt rotade i individens liv. Kulturen i en människas liv påverkar och kontrollerar både omedvetet och medvetet individens liv (Ibid).
Det finns olika familjestrukturer i olika kulturer och traditioner. En modell är den
patriarkaliska och den handlar om att mannen inom en familj har det ekonomiska och sociala ansvaret över sin familj, vilket resulterar i att mannen har en maktposition i alla olika
relationer och sammanhang (Al-Baldawi 2003, ss. 110–111). Den patriarkaliska
familjestrukturen kan komma i konflikt med andra familjestrukturer bland annat genom att människor flyttar till andra länder och kulturer möts, vilket Al-Baldawi (Ibid, s. 116) också menar kan påverka individens identitet. Al-Baldawi (Ibid, s. 130),talar om
generationskonflikter, vilket handlar om de problem som kan uppstå gällande
kulturtillhörighet för ungdomar och barn som flyttar till ett nytt land med andra rådande kulturella normer och att detta kan medföra att de pendlar mellan hemmets kultur och det nya samhällets kultur.
3.8 Förklaringsperspektiv
Baianstovu (2017, s. 9), skriver att hedersrelaterat våld och förtryck synliggjordes i mitten på 1990-talet och har sedan dess varit ett aktuellt ämne. Det finns inga säkra siffror kring om hedersrelaterat våld och förtryck har ökat eller minskat, då mörkertalet tros vara stort. Det finns inte heller en samlad nationell definition om hur hedersrelaterat våld och förtryck ska förstås. Det finns därför olika politiska diskussioner och mellan forskare kring hur detta våld ska förstås och förklaras. Att våld oavsett vilket namn eller etikett det fått hör samman med patriarkalisk överordning av makt är de flesta olika diskurser i samhället överens om. Två olika synsätt som förklarar, belyser och har olika tankar om lösningar kring hedersrelaterat våld och förtryck är det kulturella perspektivet och det kulturkritiska perspektivet (Ibid, s. 10).
3.8.1 Kulturella perspektivet
Det kulturella perspektivet ser hedersrelaterat våld och förtryck som något som är kopplat till en kultur, vilken härstammar från vissa delar av Asien och runt Medelhavet. Inom kulturen ska kvinnans sexualitet och de gemensamma värdena som är viktiga inom kulturen
kontrolleras och upprätthållas via maktens överordning och underordning (Baianstovu 2017, s. 10). Det kulturella perspektivet synliggör att hedersrelaterat våld och förtryck är något som används och praktiseras i Sverige. Perspektivet synliggör inte hur olika normer inom kulturen skapas, hur de hålls levande och hur de förändras. Detta kan skapa stereotypa föreställningar kring hedersrelaterat våld och förtryck oavsett våldets omständigheter. Individer med
kopplingar till Asien eller vissa delar kring Medelhavet blir förknippade med heder och riskerar också att bli diskriminerade på olika plan i samhället, både på individ- grupp- och samhällsnivå (Ibid, ss. 11–12).
3.8.2 Kulturkritiska perspektivet
Darvishpour (2015, s. 376), skriver att andra komplement till det kulturella perspektivet behövs, som inte binder sig vid att hedersrelaterat våld och förtryck beror på kultur och varifrån individer härstammar. Familjen behöver belysas utifrån fler aspekter som bland annat sin ställning i samhället, utifrån klass och ekonomi, kulturella uppfattningar, hur makten ser ut i landet och vilken nuvarande position familjen har. Genom att se på hur relationerna ser ut inom familjen, relationen till samhälle och mellan manligt och kvinnligt så ges andra förklaringar till hedersrelaterat våld och förtryck utrymme att framkomma. Våld med förklaringar utifrån maktordning och genus går under feministiska perspektiv (Ibid, s. 377). Förklaringar utifrån ekonomiska förutsättningar, yrke och utbildningsnivå och utanförskap samlas under socioekonomiska perspektiv (Ibid, ss. 378-379). Ett intersektionellt perspektiv
belyser klass, kön, etnicitet och generation, vilket ger en samlad bild där makt och flera olika konflikter kan undersökas samtidigt i en större synvinkel (Ibid, ss. 380–382). Dessa olika förklaringsperspektiv samlas under det kulturkritiska perspektivet i examensarbetet.
4
Tidigare forskning
I denna del presenteras forskning, genomförd i en västerländsk kontext. Forskningen tenderar att vara inriktad mot hedersrelaterat våld och förtryck mot flickor och kvinnor. Forskningen tar avstamp från artiklar som beskriver skolkuratorernas och elevers uppfattning om
skolkuratorernas roll. Den innehåller forskning kring skolkuratorernas kunskaper och
agerande kring hedersrelaterat våld och förtryck. Studier som fokuserar på vilka konsekvenser det hedersrelaterade våldet och det hedersrelaterade förtrycket kan föra med sig. Samt studier som visar hur hedersrelaterat våld och förtryck kan förklaras på olika sätt utifrån olika
perspektiv. Detta avsnitt avslutas med en sammanfattning för att tydliggöra artiklarnas värde till studien.
4.1 De osynliga flickorna
Forskning kring hedersrelaterat våld och förtryck är ett ämne som det börjat forskas om de senaste tjugo åren skriver Phillips och Saharso (2008, s. 293). Phillips och Saharso (Ibid) har i sin artikel undersökt policydokument, juridiska handlingar och medias rapportering kring kvinnors rättigheter kopplade till kultur i sju västeuropeiska länder, däribland Sverige. Författarna skriver att flickor och kvinnor som tillhör en minoritetsgrupp i nya landet är dubbelt utsatta. I den egna kulturens verklighet är flickan/kvinnan och dess utsatthet kring heder osynlig samtidigt som det finns risk att flickan/kvinnan och det hedersrelaterade våldet och dess förtryck förblir osynligt även i det västerländska samhället. Dessa två tillsammans gör att flickan/ kvinnan befinner sig i en dubbel utsatthet (Ibid, s. 295). Schlytter och Linell (2010, s. 152) pratar liksom Phillips och Saharso (2008, s. 295) om flickorna som dubbelt utsatta, fast på ett annat sätt. Schlytter och Linell (2010, s. 152) har gjort en jämförande studie gällande hur det skiljer sig åt för omhändertagna flickor enligt LVU, i åldern 13–18 år,
beroende på om det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck eller annan problematik. Deras undersökning är baserad på 37 stycken rättsfall i Stockholm. Författarna menar att flickorna är både utsatta av patriarkala strukturer kring hedersrelaterat våld och förtryck samtidigt som socialtjänsten saknar den kunskap de behöver för att hjälpa denna
minoritetsgrupp. Schlytter och Linell (Ibid.) menar då att dessa flickor inte har samma rättsliga skydd som andra flickor.
Meetoo och Mirza (2007, s. 187) skriver likt Phillips och Saharso (2008, s. 295) kring flickor och kvinnors utsatthet. Meetoo och Mirza (2007, s. 187) har i Storbritannien gjort en
policydokument-undersökning och kommit fram till att de flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck hamnar mellan olika stolar eller diskurser i samhället. För att undvika detta menar författarna att de mänskliga rättigheterna ska vara rådande vid
hedersrelaterat våld och förtryck. De mänskliga rättigheterna gör att frågan belyses utifrån alla individers rätt till mänskliga rättigheter och för bort fokus från kön, det vill säga, manligt och kvinnligt. I en jämförande studie mellan Danmark och Norge undersöker Siim och Skeie (2008, s. 322) policydokument och hur landets lagar ser ut gällande kultur och feminism. Författarna hävdar att det finns en obalans inom feminismen, vilket gör att den bryts samman.
Siim och Skeie (Ibid, s. 339) ser att obalansen delar feminismen i två grupper, som påverkar kvinnors möjlighet att deltaga i samhällslivet. Majoriteten av kvinnorna i ett land inkluderas i de rättigheter som feminismen innebär. Samtidigt som en minoritetsgrupp kvinnor,
osynliggörs och exkluderas kring de rättigheter som majoriteten av kvinnorna kan ta del av. Författarna menar att det skapar en obalans inom feminismen, som då inte kämpar för alla kvinnors lika rättigheter (Ibid).
4.2 Förklaringsperspektiv
Reddy (2008, s. 306) har analyserat rättsfall och domar i Storbritannien gällande
hedersrelaterat våld och förtryck och om det ska ses som en kulturell våldshandling eller som könsbaserat feministiskt våld. Författaren menar att helheten i hedersrelaterade fall försvinner genom att endast använda ett kulturellt förklaringsperspektiv. Samtidigt ser Reddy (Ibid) problem med att bara se våldet som mäns våld mot kvinnor i rättsväsendet och samhället. Då blir inte alla delar synliga, samtidigt som killar/män också blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck vilket inte synliggörs utifrån feministiska perspektiv (Ibid, ss. 318–319). Enbart det kulturella perspektivet tenderar att erbjuda otillräckligt skydd och påverka rättigheterna negativt, både i samhället och vid rättsliga åtgärder för de kvinnor tillhörande minoritetsgrupper. Reddy (Ibid, s. 306) menar att det är nödvändigt för rättsväsendet att se till varje individuell situation och kan då inte helt bortse från kulturella omständigheter.
Eldén och Westerstrand (2004, s. 36) har analyserat hur det hedersrelaterade fallet kring Sara år 1996 i Sverige hanterats av rättsväsendet, utifrån både förövarnas och offrets perspektiv samt hur samhällets skydd är verksamt. Eldén och Westerstrand (Ibid, ss. 35–36) pratar om ett “sammansatt perspektiv” där de argumenterar för att våldet inte ska ses utifrån en
hederskontext. De menar att diskussionen då stannar vid att jämföra svenskt våld kontra hedersvåld och vilka skillnader respektive likheter som finns. Författarna menar att dessa likheter och skillnader står i vägen för att synliggöra den utsatthet som kvinnor utsätts för i sin vardag. Det är först när våldet inte enbart förklaras från heder som de utsatta också kan
skyddas genom det “sammansatta perspektivet” och en helhet kan frambringas (Ibid). Eldén (2003, s. 4) har i sin avhandling intervjuat tio stycken kvinnor för att få deras beskrivningar av hedersrelaterat våld och förtryck. Eldén (Ibid, ss. 88–89) pekar på att hedersrelaterat våld och förtryck kan ses ur ett feministiskt perspektiv. Begreppet
hedersrelaterat våld och förtryck bör analyseras utifrån att markörerna kön, kultur och våld har ett samband. Hedersrelaterat våld och förtryck kan uttryckas på olika sätt, till exempel genom grova våldshandlingar. Eldén (Ibid, ss. 88–89) menar att männen som utför dessa våldshandlingar inte ska ses som offer för att de tillhör en kultur som rättfärdigar våldet, utan att det handlar om mäns kontroll och begränsning av kvinnan kopplas till mannens heder, vilket legitimerar och normaliserar mäns våld och förtryck.
Lykke (2005, s. 8), beskriver i sin artikel om hur hedersrelaterat våld och förtryck kan ses och förklaras utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv. Begreppet intersektionalitet förklarar hur kultur, makt, och hierarkier både exkluderar och inkluderar människor, och att det påverkas av kategorierna etnicitet, genus, ras, klass, ålder och generation.
Darvishpour & Lahdenperäs (2014, s 32), avhandling är baserad på tre olika studier som är gjorda i en svensk kontext. Dessa tre studier handlar om hur elever och lärare upplever och beskriver hedersrelaterat våld och förtryck. En av studierna är baserad på en
enkätundersökning. I sin avhandling skriver Darvishpour & Lahdenperä (Ibid s. 21) om det kulturella perspektivet utifrån (Schlytter, 2002; Sjögren, 2006; Wikans 2004) förklaring som menar att hedersrelaterat våld och förtryck bör ses utifrån ett kulturellt perspektiv. (Schlytter, 2002; Sjögren, 2006; Wikan 2004) menar att det handlar om patriarkala strukturer som tillhör vissa olika kulturer och som yttrar sig genom kontroll och begränsningar mot kvinnor och flickor. Darvishpour & Lahdenperä (2014, s. 21), skriver att Wikan (2004) menar att det hedersrelaterade våldet och förtrycket bör ses ur ett större perspektiv: Det bör ses som ett globalt problem av kvinnors förtryck, och Wikan (Ibid) understryker att det hedersrelaterade våldet skiljer sig från mäns våld mot kvinnor i övrigt i och med att det handlar om kollektiva handlingar.
4.3 Kultur och kön
Gruber (2011, s. 128), har genomfört en etnografisk studie och observerat och intervjuat 26 skolkuratorer på tretton olika skolor i Östergötlands kommun. Studien pekar på att i och med att barn tillbringar en stor del av sin tid i en skolmiljö, så är skolans arena en viktig plats att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Forskning visar att skolan har en stor välvilja att arbeta med dessa frågor, men trots detta så kulturaliseras begreppet hedersrelaterat våld och förtryck. Även i politiska debatter och i media så kulturaliseras och generaliseras det
hedersrelaterade våldet och förtrycket. Begreppet förknippas med att det förekommer i vissa kulturer och är vanligt i patriarkala familjestrukturer. Män med utländsk bakgrund ses som förövare och kvinnor med utländsk bakgrund ses som offer. I och med detta så kommer “svenska” mäns våld mot kvinnor i skymundan, och ses som ett annat problem. Kön och landstillhörighet ses som starka markörer när det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck (Ibid, ss. 126–127).
Gruber (2011, ss. 129–130),menar också att olika orter i Sverige som är “invandrartäta”, generaliseras som att det är mer hedersrelaterad problematik där än i övriga Sverige. Dessa tankar gör att det blir ett vi och ett ni/de tänk vilket gör att de exkluderas från det svenska samhället och hedersrelaterade frågor ses inte som något “svenskt” utan att det som handlar om land, kultur och kön. Även Carbin (2014, s. 107, 110), menar i sin artikelatt trots goda ambitioner att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck i den svenska politiken så fokuserar hedersproblematiken på att det främst handlar om flickor med en utländsk bakgrund och de flesta insatser ges just till flickor. Trots att Carbin (Ibid) menar att det finns forskning som visar på att både pojkar och flickor kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck så identifieras och stereotypiseras flickor som offer.
4.4 Skolkuratorers kunskap och agerande
Alizadeh, Törnkvist och Hylander (2011, s. 477) har gjort en kvalitativ intervjustudie där de har intervjuat fyra skolsköterskor och sex skolkuratorer som arbetar på sex olika
gymnasieskolor i Stockholm, för att få deras beskrivningar och upplevelser gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Författarna vill belysa flickors utsatthet gällande
hedersrelaterat våld och förtryck, och deras studie visar att många av dessa flickor väljer att söka hjälp hos en skolkurator (Ibid, s. 476). Fox och Butler (2007, s.97) är intresserade av att undersöka vad elever har för upplevelser av att ha en skolkurator kopplad till skolan och har genomfört en intervjustudie gällande detta. Deras intervjustudie baseras på intervjuer med 415 elever från fem olika gymnasieskolor i England. Studien har använt sig av både enkäter och fokusgruppsintervjuer. Fox och Butlers (Ibid) studie visar, att det är fler flickor än pojkar som har kontakt med en skolkurator.Alizadeh, Törnkvist och Hylander (ss. 478–479) belyser skolkuratorernas upplevelser av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Det som
framkom av skolkuratorernas berättelser var bland annat att en av de viktigaste sakerna var att skapa en trygg och tillgänglig miljö för dessa flickor och deras behov, så att de vågade berätta sin historia. Tystnadsplikten var ofta den avgörande faktorn för att flickorna skulle våga prata med en skolkurator. Skolkuratorer beskriver sitt arbete som svårt och att de i sin roll kan känna sig hämmade och inte alltid veta hur de skall agera i situationer som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. De upplever en balansgång mellan att hjälpa de utsatta flickorna och att flickorna inte alltid själva vill bli hjälpta. Studien visar också att det fattas kunskap och samarbetsformer inom ämnet hedersrelaterat våld och förtryck (Ibid, s. 483). Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist (2010, s.33), har genomfört en kvalitativ
intervjustudie med sex barnmorskor och fem kuratorer på fem olika ungdomsmottagningar i Stockholm. Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist (Ibid, s.35) liksom Alizadeh,
Törnkvist och Hylanders (2011, s. 478) understryker i sina artiklar att kuratorernas beskriver att deras uppgift är att skapa en trygg plats där de skapar möjligheter för eleverna att berätta sin historia. Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist (2010, ss. 35–36) poängterar att kuratorn har en viktig roll kring riskbedömningar, där de ska avgöra vilka konsekvenser och hur farlig situation eleven befinner sig i.
4.5 Flickor får inte samma stöd och hjälp
Schlytter och Linell (2010, s. 152) har gjort en jämförande studie gällande hur det skiljer sig åt för omhändertagna flickor enligt LVU, i åldern 13–18 år, beroende på om det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck eller annan problematik. Deras undersökning är baserad på 37 stycken rättsfall i Stockholm. De menar att flickor i åldern 13–18 år inom den
hedersrelaterade kontexten riskerar att inte få samma hjälp och inte har samma rättigheter som andra barn i samma åldersspann. De poängterar att det finns kunskapsluckor hos så väl
socialarbetare och hos domstolar kring hedersproblematik. Socialarbetare framhåller att de inte alltid har rätt kunskap och verktyg för att bemöta hedersutsatta flickor. Samtidigt som flickornas historia kan ändras på grund av att dessa flickor har stark lojalitet gentemot sina föräldrar, vilket kan påverka trovärdigheten i deras berättelse. Ghadimi (2007, s. 21) har genom en enkätundersökning bland 1193 högstadieelever i Sverige undersökt hur deras tankar om oskuld ser ut och om det finns skillnader mellan kön och bakgrund. Ghadimi (Ibid, s. 23) skriver att det uppstår ett dilemma när flickorna vill leva som sina svenska vänner men också vara sin familjs normer och regler trogna, vilket också Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist artikel bekräftar (2010, s. 38).
4.6 Sammanfattning
Vi har letat artiklar och avhandlingar som belyser studiens syfte. Vi har främst sökt efter forskning kring skolkuratorernas beskrivning av hedersrelaterat våld och förtryck som utgör en grund för vårt fortsatta sökande efter artiklar. Vi har också använt artiklar som visar på skolkuratorernas kunskaper och agerande i ämnet samt artiklar som presenterar olika förklaringsperspektiv gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har inte hittat forskning som belyser förklaringsperspektiv kopplat till skolkuratorers arbete, vilket vi ser att det kan forskas vidare på.
Flertalet studier eller artiklar visar att elever med hedersrelaterad problematik riskerar att inte få den hjälp de har rätt till (se exempelvis Schlytter & Linell 2010; Phillips & Saharso 2008; Meetoo & Mirza 2007; Siim & Skjeie 2008). Ett antal artiklar visar på att skolkuratorerna och andra professioner som arbetar inom socialt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck saknar tillräckligt med kunskaper för att hantera dessa situationer (se exempelvisAlizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist 2010; Alizadeh, Törnkvist och Hylander 2011).
Skolkuratorerna vet inte alltid hur de ska agera i hedersrelaterade situationer (Alizadeh, Törnkvist och Hylander 2011). Agerande kring riskbedömningar är en svårighet, då skolkuratorerna avgör graden av allvar i situationen (Alizadeh, Hylander, Kocturk och Törnkvist 2010). Olika forskare använder sig av olika förklaringsperspektiv för att förklara hedersrelaterat våld och förtryck. (Schlytter, 2002; Sjögren, 2006; Wikans 2004) förklarar utifrån ett kulturellt perspektiv där hedersrelaterat våld ses som en del i patriarkala strukturer. Förklaring utifrån kategorierna etnicitet, genus, ras, klass, ålder och generation ser det
intersektionalistiska perspektivet (Lykke 2005). Förklaringar utifrån ett feministiskt
perspektiv belyser att det handlar om att kön, kultur och våld har ett samband, där kvinnan är utsatt av mannen (Eldén 2013). Feministiska perspektiv och intersektionalitet förklarar hedersrelaterat våld och förtryck utifrån kulturkritiska perspektiv.
5 Teorianknytning
I detta avsnitt redogörs för och presenteras de teorier som vi anserkunna bidra med ett sätt att förklara det analyserade materialet. De teorier som har varit genomgående genom hela
examensarbetet är, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som används via begreppen:mikro-, meso-, exo-, och makrosystem samt Michel Foucaults maktteori som används via begreppen: disciplin, normalisering och makt-kunskap. Efter en redogörelse av varje vald teori följer en teoridiskussion.
Foucaults (1974) maktteori utifrån de tre begreppen disciplin, normalisering samt makt-kunskap bidrar till ett sätt att förklara studiens syfte på utifrån skolkuratorernas beskrivningar. Foucaults begrepp makt används för att förklara den makt som förknippas med
skolkuratorernas profession och även den makt som finns närvarande i samhället och påverkar individen. Dock förklarar Foucaults maktteori genom de begrepp vi valt inte att
hedersrelaterat våld och förtryck kan ses utifrån annan förklaring än makt. Vi ser att Foucaults maktteori till exempel inte tar hänsyn till de ojämlikheter som uppstår mellan exempelvis klass och kön, vilka är centrala förklaringsperspektiv inom det kulturkritiska perspektivet som finns i studiens syfte. Vilket vi ser att Bronfenbrenner (1979) med sina begrepp,
mikro-, meso-mikro-, exo-mikro-, och makrosystem ur den utvecklingsekologiska systemteorin bidrar till att genom en helhetssyn förklara hedersrelaterat våld och förtryck. Vi ser att ett helhetsperspektiv är nödvändigt att använda sig av när skolkuratorerna skall bedöma och beskriva elevernas situation. Detta helhetsperspektiv som Bronfenbrenner (1979) understryker har en stor roll i hur individen påverkas och utvecklas. Därför ser vi att dessa valda teorier kompletterar varandra.
5.1 Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori
Det finns olika sätt att se på människors ställning i världen, dels den som fokuserar på individen själv och dels den som ser till den ekologiska synen, där individen ses som en del i ett större system. Ett av grundbegreppen inom systemteorin belyser just vikten av att ha ett helhetstänkande (Öquist 2008, s. 9–10).
Vi har valt att förklara vår analys utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori i och med att vi ser att den passar in på vårt valda syfte. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori synliggör olika delar kring eleven som läggs samman till ett helhetsperspektiv som vi menar är nödvändigt för att synliggöra hedersrelaterat våld och förtryck. Vi är medvetna om att det finns andra teoretiker som förespråkar systemteorin, bland annat Luhmann, Social systems (1995).
Bronfenbrenner (1979, s. 16), beskriver sin utvecklingsekologiska systemteori som att den handlar om hur olika system och miljöer påverkar en individs liv och utveckling genom hela livet. Bronfenbrenner använder sig av begreppet ekologisk validitet för att förklara hur de olika systemen runt en individ samverkar och påverkar dess utveckling. (Ibid, s. 29).
docka. Han menar att det finns många system runt individen och längst in i den innersta dockan så finns individen själv (Ibid, s. 3). Den utvecklingsekologiska systemteorin omfattar olika miljösystem som samverkar och påverkar en människas liv, och dessa miljösystem benämns som mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem (Ibid, s. 3-4).
5.1.1 Mikro-, meso-, exo-, och makrosystem
Mikrosystemet beskrivs som det system som är närmast individen och det omfattas bland annat av familj, skola och vänner (Bronfenbrenner 1979, s. 3). I mikrosystemet existerar olika närmiljöer, som Bronfenbrenner har valt att kalla settings. Med dessa menar han olika miljöer som individen interagerar och befinner sig i, till exempel hemmet och skolan (Ibid, s. 22). Dyad kallas det minsta systemet i mikrosystemet och det kännetecknas av en relation mellan två personer till exempel relationen mellan förälder och barn och hur de påverkar varandra i denna relation (Ibid, s. 56). Mikrosystemet består också av olika element som sociala
relationer, roller och aktiviteter som är viktiga för individens utveckling. Det handlar om vad individen gör för något, vilka roller utvecklas kring individen och dess familj, vilken roll tar individen själv och vilka relationer som existerar runt personen (Ibid, s. 11).
Mesosystemet kännetecknas av kopplingar och relationer mellan en eller flera mikrosystem och kan till exempel vara relationen mellan föräldrarna och skolan (Bronfenbrenner 1979, s. 25). För att förstå individen så är det av vikt att studera olika mikrosystem och se hur de hänger samman och påverkar individen och att förstå att vad som sker i en mikromiljö påverkar en annan mikromiljö. Ett barns möjligheter att utvecklas kan bland annat påverkas av hur kontakten och relationen är mellan skolan och hemmet (Ibid, s. 3).
Exosystemet omfattar olika faktorer som finns utanför en individs närmiljö och hur personens utveckling påverkas av dessa trots att personen inte befinner sig direkt i miljön. Vilket också påverkar roller, aktiviteter och relationer i mikro- och mesosystemet (Bronfenbrenner 1979, s. 237). Det kan till exempel handla om vad som händer på en förälders arbete som sedan påverkar individen i de olika systemen och även vänner till familjen kan påverka (Ibid, s. 3, 25).
Det sista systemet, makrosystemet pekar på att normer, kulturer, strukturer, värderingar och politiska beslut på olika nivåer i samhället påverkar individen och att det kan medföra
konsekvenser för individen och dess utveckling på olika sätt (Bronfenbrenner 1979, s. 258).
5.1.2 Teoridiskussion
Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori kan hjälpa oss att förklara hedersrelaterat våld och förtryck, utifrån ett helhetsperspektiv som förklarar att olika system påverkar
eleven. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori omfattar olika delar och vi har valt att presentera det vi anser vara relevant för vår studie: begreppen mikro-, meso-, exo-, och makrosystem som finns inom systemperspektivet.
den ger oss möjlighet att förstå att olika system runt både eleven, skolkuratorn och föräldrarna påverkar deras utveckling och möjligheter.
Utvecklingsekologisk systemteori utifrån begreppet makronivå, kan förklara det
hedersrelaterade våldet och förtrycket och att det bland annat kan handla om olika strukturer och system som eleverna påverkas och styrs av i sitt dagliga liv. Den
utvecklingsekologiska systemteorin kan också appliceras på hur kunskap, agerande och definition av hedersrelaterat våld och förtryck påverkar i ett större sammanhang och system. Mikrosystemet kan vara en relation mellan två personer, till exempel i examensarbetet
relationen mellan skolkurator och elev, eller elev och förälder. I och med att skolan är en del i mikrosystemet, så utgör skolans personal, där skolkuratorn ingår, en viktig roll för skolans elever. Mesosystemet synliggör också hur viktig roll skolkuratorer har för både elever och föräldrar.
Bronfenbrenners begrepp makrosystem kan förklara att värderingar, kulturer, normer och könsmönster i samhället påverkar både eleven och skolkuratorer. Begreppet exosystemet kan förklara de faktorer individen inte själv kan påverka, till exempel tillgång till resurser
och kunskap. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori kan synliggöra och förklara många delar i studiens syfte.
En kritik till den utvecklingsekologiska systemteorin är att den kan ses lite för allmän och den inte ger någon tanke till lösningar. Däremot är teorin användbar ur möjligheten att synliggöra vad som påverkar eleverna i olika miljöer, vilket vi anser är skolkuratorernas uppgift att lyfta fram. Andersson (1986, s. 99), menar att Bronfenbrenners teori kan ses lite för allmän och abstrakt vilket kan resultera i att den kan appliceras på många olika problem utan att ge mer konkret hjälp. Teorin lägger inte någon större vikt vid att det kan finnas biologiska skillnader som kan påverka individens utveckling. Detta var något
som Bronfenbrenner själv var medveten om, att han inte hade tagit hänsyn till de biologiska faktorerna lika mycket som han hade önskat göra i sin teori (Ibid, s. 29). Oavsett ovan nämnda kritik ser vi att Bronfenbrenners teori kan bidra med att på ett sätt förklara vårt syfte.
5.2 Makt - Michel Foucaults maktteori
Börjesson och Rehn (2009, s. 45, 57) skriver i sin bok om olika samhällsteoretiker som har skapat teorier kring makt, bland annat Max Weber (1958) och Michel Foucault (1974). I studien följer en beskrivning av Foucaults maktteori.
Foucault (1974, ss. 251–254), menar att disciplin och makt är en slags teknik som utövas genom hierarkiska relationer mellan människor. Disciplinen finns både inom skolan och i familjen, genom lärare och elev samt föräldrar och barn. Disciplinen blir ett redskap för att skapa ordning både i samhället, i skola och i familjen. Begreppetnormalisering skapas genom disciplin. Målet vid disciplin är att skapa medgörliga individer efter ett önskat behov. Detta skapar ett önskemål, en norm som individerna ska foga sig efter för att passa in (Ibid, ss. 213– 214).Makten beskrivs som en aktiv process som är föränderlig och att den är sammanlänkad med kunskap. Ingen makt verkar utan kunskap och tvärtom (Ibid, ss. 37–38).
5.2.1. Disciplin
Foucault (1974, s. 161, 163–164) beskriver begreppet disciplin som en konstant närvarande kraft av makt som finns överallt. Krafter som gör människor medgörliga samtidigt som disciplinen effektivt lär människan hur den bäst beter sig, men disciplinens mål är inte olika former av fysiska straff, då de inte ska behövas i ett samhälle uppbyggt kring disciplin. Disciplinens kraft är osynlig och fokuserar på de små tingen som till exempel
tillrättavisningar, handledning, olika former av ramar och regler, scheman, samtidigt som önskvärt beteende synliggörs och belönas.
Teorin kring disciplin delas in i fyra olika metoder för att skapa fogliga disciplinerade individer.
1) Människan placeras i olika disciplinerande rum, till exempel skolor, arbetsplatser eller bostaden. Disciplin verkar genom bland annat hierarki och disciplin skapar nyttiga och ordnade miljöer som motverkar individer som inte sköter sig (Foucault 1974, ss. 166–175). 2) Foucault (Ibid, ss. 175-177) förenar rummen med tid, vilket skapar scheman, rutiner och hålltider, som man förväntas följa. Vilket gör att disciplin i form av tid styr individen, samtidigt som den rumsliga uppdelningen, skapar en given plats i klassrummet, i familjen, i arbetslaget och så vidare.
3) För att lära sig nya saker, tillförs ny kunskap eller annan färdighet i små steg, som hela tiden observeras och bedöms för att vid behov korrigera inlärningen genom disciplin till önskat resultat (Ibid. s. 190).
4) Alla de tidigare tre stegen sammanlänkas och skapar en disciplinerande kraft som gör att individens kropp följer de uppmaningar som ges. Eleven lär sig kodord, signaler och händelser som bör följa efter varandra för önskat beteende, som att en ringande klocka betyder att rasten är slut och den sedan följs åt av följande händelser, som att klä av sig ytterkläderna, hänga upp dem på hyllan, gå in i klassrummet, sätt dig på din plats och invänta lärarens uppmaning (Ibid. ss. 191–196).
5.2.2 Normalisering
Foucaults (1974, ss. 214-215)begrepp normalisering kommer tillsammans med maktens disciplin. Genom disciplinens olika tekniker skapas ett önskvärt beteende, som individen förväntas följa, en norm. Genom normalisering skapas en tydlig undre gräns för vad som är acceptabelt beteende och inte acceptabelt för att följa normen. Det kan till exempel handla om att tillhöra samhällets normer, en viss grupps normer, familjens normer eller de normer som gäller för skolan. Normalisering skapar inkludering och exkludering och genom
disciplinerade åtgärder ska individernas beteende ändras till att följa de uppsatta normerna. Varje individ är olika bra på att följa den uppsatta normen i de sammanhang som individen ärdelaktig i och därmed får individen olika rang inom exempelvis en kultur, grupp eller familj.
5.2.3 Makt-kunskap
Foucault (1974, ss. 37–38) pratar om begreppet makt-kunskap som två olika faktorer som kräver varandra och menar att ingen makt, utan kunskap blir verksam och tvärt om. Därmed menar Foucault att kunskap ger makt över individer, samtidigt som kunskap om makt och vad den för med sig kan bli ett hot. Makten kan också användas i syften för att förhindra viss sorts kunskap, men också att viss kunskap väljs ut och är den som sprids. Foucault pratar om makt-kunskap som skapas i förbindelsen mellan människor och menar då att makt och makt-kunskap även är delaktig i sociala relationer. Makt är något som ständigt används, vilket betyder att det inte är en kraft som en individ har utan att använda den. Alla individer använder sig av makt och Foucault menar att vi accepterar makt utifrån de premisserna att alla individer kan dra nytta av vad makt för med sig. I makt-kunskap relationerna uppstår ett motstånd när inte individerna tycker samma om något. Foucault (Ibid, s. 40) menar att makten ständigt är i rörelse, vilket betyder att maktförhållanden kan ändras. Men denna syn kan en individ som är i underläge vända det för att sedan befinna sig i överläge. Foucault pratar därför om makt som en skapande och aktiv kraft som ständigt är i rörelse och kan sammanlänkas med
kunskap (Ibid).
5.2.4 Teoridiskussion
Webers maktteori belyser att individerna själva genom aktivt val kan välja att bli underordnad makten (Börjesson och Rehn, 2009, s. 58). Foucaults maktteori, genom begreppen disciplin, makt-kunskap och normalisering passar för att förklara vårt syfte.
Foucaults begrepp kan bidra till ett sätt att förklara hedersrelaterat våld och förtryck och krafter som förknippas med heder. Det kan också skapa ett sätt att förstå att individer handlar på olika sätt. Begreppen kan bidra till förståelsen kring den makt som finns och gör att individer till viss del går att påverka och till viss del inte.
Foucault förklarar genom sin teori om makt, den makt och hierarki som finns inom begreppet disciplin. Inom disciplinen finns en inordnande makt som till exempel kan ses i skolan som är mest centralt i vår studie. Genom disciplin skapas lydiga elever som fogar sig efter
skolans principer. Genom disciplin skapas en normalisering för hur individen ska bete sig för att uppfylla de regler som hör samhället, gruppen eller kulturen till. Vi ser att disciplin påverkar skolkuratorer i hur de ska agera och vilka kunskaper de bör ha för att uppfylla det som förväntas av dem i egenskap av skolkurator. Eleven påverkas av olika grupper som de kan och vill vara en del av. Foucaults begrepp normalisering förklarar att individen behöver ta hänsyn till olika normer och värderingar för att bli accepterade i olika sammanhang.
Vi menar att makt ständigt finns närvarande och att skolkuratorer använder sig av makt i sin professionella yrkesroll för att få igenom det hen vill. Samtidigt som också eleverna har samma möjligheter eftersom makten är dynamiskoch rörlig. Det motstånd som kan uppstå när man inte tycker lika om något ser vi skulle kunna uppstå mellan både skolkurator och eleven/föräldern och mellan elev och förälder. Föräldrarna vill genom makt styra vilken kunskap som barnen ska ta till sig, samtidigt som samhället genom makt vill styra och fostra
hur individer och elever ska bete sig.
En kritik mot Foucault är att han inte på ett samlat sätt förklarar makt. I en rad olika skrifter och med hjälp av olika begrepp presenteras olika sätt att se på makt och dess verkningar (Nilsson 2008, s. 12). Foucault har därmed inte en samlad teori eller modell för hur makt ska tolkas eller förstås. Nilsson skriver att Foucault nämnt sina tankar och begrepp som en verktygslåda där man plockar det som behövs (Ibid, s. 14). Trots att Foucault kan uppfattas spretig med alla sina begrepp och omtolkningar av redan skrivet material anser vi att han är användbar för att förklara studiens syfte genom begreppen disciplin,
6 Metod och genomförande
Detta avsnitt inleds med att presentera vårt val av metod för studien. Därefter redogörs för studiens urval, intervjuer och genomförande, etiska överväganden, kvalitativ innehållsanalys med tillhörande tabell, trovärdighet och generaliserbarhet. Avsnittet avslutas med en
metoddiskussion.
Dalen (2015, s. 15), menar att en kvalitativ metod är användbar till studier där man vill nå förståelse kring individer och deras berättelser kring deras vardag eller upplevelser och den kvalitativa metoden är intresserad av varje individs unika berättelse. Vi är ute efter att få information om fenomen som inte går att se, som till exempel tankar, upplevelser och känslor som förmedlas genom en intervju. Ahrne & Svensson (2015, s. 10) menar att den kvalitativa metoden bland annat vill fånga människors känslor och upplevelser och att den inte har som syfte att kvantifiera detta.
Vår studie bygger på nio semistrukturerade intervjuer (Ahrne & Svensson 2015, s.19) för att undersöka hur skolkuratorer beskriver sina erfarenheter kring hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har haft en abduktiv ansats i studien, då både det empiriska materialet och våra tänkta teorier med begrepp styrt hur materialet ska förstås. Vilket betyder att vi använt både induktiv och deduktiv ansats under arbetet med studien (Svensson 2015, s. 219). Vi hade en deduktiv ingång kring teorier med begrepp som vi tänkte var applicerbara på ämnet när vi påbörjade examensarbetet. När vi sedan hade transkriberat vårt material och gjort en innehållsanalys såg vi att all empiri inte kunde förklaras utifrån de teorier och begrepp vi tänkt, som till exempel att olika grupper/kulturer kan ha inverkan på individer kring
hedersrelaterat våld och förtryck och utmaningar de intervjuade skolkuratorerna upplevde när de skulle undersöka elevens behov. Efter en förutsättningslös sökning i empirin, induktiv ansats, inkluderas utvecklingsekologisk systemteori istället för familjesystemteori, som blev för snäv.
6.1 Urval
För att ta del av skolkuratorers beskrivningar av ämnet valdes metodenintervjuer, för att samla in data (Dalen 2015, s. 15). I vår studie har vi haft som mål att utföra mellan 8-10 intervjuer. Krav för att kunna deltaga i intervjustudien är att skolkuratorerna har en
socionomexamen eller utbildning som kan likställas med denna, vilket innebär ett strategiskt urval av informanter.Inklusionskriteriet (Ibid, s. 60), för studien är att skolkuratorerna ska arbeta på en kommunal skola. Inför sökandet av skolkuratorer att intervjua bestämdes att fler än en kommuns skolkuratorer skulle kontaktas, för att vi under kort tid skulle få ihop rätt mängd informanter. Skolkuratorer från tre kommuner kontaktades via mail eller telefon, där kontaktuppgifterna hämtats från respektive kommuns hemsida. Vi har i studien valt att inte skriva ut i vilka tre kommuner som intervjuerna har gjorts, då det inte arbetar så stor mängd skolkuratorer i varje kommun på högstadie- eller gymnasieskola. Detta för att garantera att de intervjuades anonymitet tillgodoses och inte röjs via deras beskrivningar och citat. Ett
(se bilaga 1). De nio skolkuratorer som svarade ja till att deltaga i intervjustudien utgör studiens urval i form av tre skolkuratorer i vardera kommun. Fem arbetar på gymnasieskola och fyra av dem arbetar på en högstadieskola.
Urvalet är baserat på ett tvåstegsurval, där första urvalet är att välja skolkuratorer som arbetar på kommunala högstadie- eller gymnasieskolor och i vilka kommuner intervjuerna skulle äga rum. Andra urvalet är att bestämma vilka skolkuratorer som ska kontaktas vilket Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015, s. 40) beskriver.
I och med att studiens urval består av de skolkuratorer som svarade ja till att medverka i studien, så fanns det inte någon tanke att studien skulle representera både kvinnor och män, utan de personer som tackade ja till att medverka i vår studie. Detta resulterade i att
intervjuerna bestod av både män och kvinnor i olika åldrar. Av de intervjuade skolkuratorerna var det två män och sju kvinnor inom åldersspannet 25–50 år. De intervjuades yrkeserfarenhet som skolkurator varierade från ett par månader upp till tio år. De förmedlade alla olika
efterenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. En del av skolkuratorerna hade själva varit med om hedersrelaterade situationer och en del inte. Alla intervjuade skolkuratorer hade dock någon form av erfarenhet i och med att de hade kollegor som hade varit med om
hedersrelaterat våld och förtryck situationer och på så sätt fått ta del av deras berättelser och upplevelser.
6.2 Intervjuer och genomförande
Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Denna baseras på nio intervjuer med skolkuratorer i tre olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har genomförts av oss författare tillsammans på skolkuratorernas arbetsplatser. Upplägget under intervjuerna har varit att en av oss har intervjuat och en av oss har fört anteckningar och haft rollen att lyssna under
intervjun. Detta har resulterat i att vi varannan gång intervjuade och varannan gång lyssnade och antecknade. Upplägget har i början av varje intervju presenterats för informanterna för att tydliggöra hur intervjusituationen skall gå till. För att säkerhetsställa intervjufrågornas
relevans och intervjuns tidsåtgång så genomfördes en provintervju. Denna provintervju resulterade i att en del frågor justerades för att förbättra intervjuguiden. Dalen (2015, s. 40) pekar på vikten av att göra en provintervju, och menar att det har ett värde både för
intervjuarens roll och för att undersöka intervjuguidens frågor. Varje intervju pågick i cirka 45 minuter och frågorna i intervjuguiden var semistrukturerade (se bilaga 2). Eliasson (2013, s. 26) beskriver den semistrukturerade intervjuformen som mer styrd och att den innehåller fler frågor. Den semistrukturerade intervjun kan också omfatta fler områden och gå mer in på djupet i frågorna (Ibid, s. 26). Dalen (2015, s. 34) menar att den semistrukturerade intervjun är inriktad på olika ämnen som är bestämda i förväg. Vår intervjuguide omfattades av fyra teman: bakgrundsfrågor, definition, roll och kunskap. Vi avslutade varje intervju med att fråga om det var något som informanterna önskade tillägga till intervjuerna.
Eliasson (2013, s. 25) skriver att en intervju ska dokumenteras och ett sätt kan vara att spela in intervjun. Vi har spelat in våra intervjuer via våra mobiltelefoner och varje intervju har
kodats med ett nummer. Nästa steg i processen var att transkribera våra intervjuer för att se det inspelade materialet i textform. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015, s. 52) menar att det finns olika sätt att transkribera en text på. När man gör en diskursanalys eller en
konversationsanalys så är det viktigt att ha texten i sin helhet. Ett annat sätt kan vara att skriva ut centrala delar i en text och att dokumentera med tidsangivelser i texten när särskilda delar tages upp. Vi har transkriberat vår insamlade data men har inte skrivit ut vartenda ord, varje paus eller varje tystnad utan vi har skrivit ut de centrala delarna, det vill säga de delarna som har svarat på studiens syfte och de delarna som har varit viktiga att ta med för att besvara studiens frågeställningar. Vi har transkriberat vårt material själva och gått tillbaka till materialet vid flera tillfällen under vår arbetsprocess för att vara säkra på att få med alla viktiga delar och för att säkerställa att vi har uppfattat informanternas beskrivningar rätt. Dalen (2015, s. 69), menar att det är viktigt att forskaren själv transkriberar sitt material, för att på så sätt lära känna det. Öberg (2015, s. 63) skriver att transkriberingen är första steget i en analys och att få materialet i textform. Det transkriberade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys som presenteras under delen om innehållsanalys i detta avsnitt.
6.3 Etiska överväganden
Öberg (2015, s. 61), menar att i all forskning handlar det om att ta hänsyn till olika etiska aspekter i rollen som forskare. En av forskningens viktigaste frågor belyser vilka
konsekvenser forskningen resulterar i för de berörda, det vill säga hur forskningen påverkar de som det forskas om.
Vetenskapsrådet (2002, s. 6) presenterar fyra olika huvudkrav för att en forskning skall kunna genomföras. Dessa krav handlar om informationskrav, konfidentialitetskrav, samtyckeskrav och nyttjandekrav. Informationskravet handlar om att informera informanterna om studiens syfte (Ibid s. 7). Informationskravet gällande studien har skett genom att våra informanter har fått en samlad information gällande studiens syfte och upplägg skickat till sig via mail, se (bilaga 1). I informationsbrevet har vi tydliggjort att det är frivilligt att medverka i studien och att informanterna när som helst kan avbryta sitt deltagande under studiens gång.
Konfidentialitetskravet handlar om att skydda informanternas uppgifter (Ibid s. 12). De deltagande informanterna har garanterats konfidentialitet och anonymitet. Inga kommuner, städer eller skolor har nämnts vid namn i studien. Detta för att inte avslöja skolkuratorernas identitet eller att berättelser om elever skall kunna härledas till någon. Allt material har förvarats och hanterats på sådant sätt att inte anonymiteten bryts, vilket har informerats i den samlade informationen som vi har mailat ut.
Samtyckeskravet innebär att informanterna själva bestämmer om de medverkar i studien eller inte och det kan även innebära att skriva under en samtyckesblankett (Vetenskapsrådet 2002, s. 9). I vår studie har informanterna ej skrivit på en samtyckesblankett. Inför intervjuerna skickades en detaljerad information ut där samtyckeskravet var noggrant beskrivet. I början på varje intervju har kravet om samtycke diskuterats muntligt. För att säkerställa att informanten samtycker till att deltaga, samtidigt som de påminns att deras medverkan närsomhelst under studien kan avbrytas. Varje informant har gett sitt muntliga samtycke. Se informationsblankett/samtycke (bilaga 1).
