Behovet av internationella utbildningserfarenheter betonas och antalet del- tagare i högskolans utbytesprogram ökar. Dock kan man observera att delta- garna urskiljer sig från andra studenter vad gäller socioekonomisk bakgrund, kön och utbildningsprogram. Delstudien fokuserar på frågan om vad som ligger bakom studenters val att delta eller inte delta i utbytesstudier och hur man kan förstå skillnader i antal utbytesstudenter mellan olika program.
Delstudien omfattar en enkätstudie och en uppföljande intervjustudie. Fyra program ingår i urvalet: juridikprogrammet och fil.kand. i ekonomi
Vuxnas Val aV studier – att Välja utbildning eller inte
(överrepresenterade grupper bland utbytesstudenter) samt högskoleingen- jör i maskinteknik och lärarprogrammet (underrepresenterade grupper).
86 procent av de som sökt utlandsstudier kommer från programmen för juridik och ekonomi. Resultaten från enkät- och intervjustudien visar på be- tydande skillnader i institutionella praktiker mellan programmen. Det skil- jer mellan programmen när det gäller studenters upplevelser av lärosätets positiva inställning till utbytesstudier. Medan ca 36 procent av juridik- och ekonomistudenterna instämmer i påståendet att det finns information om utbytesstudier, är det bara 4 procent av maskinteknik- och lärarstudenterna som gör det. Den sistnämnda gruppen studenter upplever också svårighe- ter att hitta relevanta kurser på utländska värduniversitet. Organisering av studierna i programmen är en annan viktig aspekt. När det finns utrymme för valbara kurser inom utbildningen, som på ekonomiprogrammet, är det lättare för studenter att organisera en utbytestermin.
Det finns skillnader i studenters uppfattning om utbytesstudiers värde relaterat till framtida arbete. Studenter på alla program tror att deras framti- da arbete kommer att ha någon form av internationell karaktär, som arbete med utländska kollegor, på främmande språk och där förståelse för andra kulturer är av vikt. Det finns dock en tydlig skillnad i studenters uppfatt- ning om huruvida utbytesstudier gör det lättare för dem att få jobb och stärker deras kompetens. Juridik- och ekonomistudenter värderar utbytes- studiers meritvärde högre än andra. De uppger att de ofta får höra positiva kommentarer om utbytesstudier från framtida arbetsgivare. Detta gör inte studenter på maskinteknik- och lärarprogrammen.
Dessa skillnader i institutionella praktiker och feedback från arbetsgi- varna verkar bidra till studenternas upplevda närhet eller distans till utby- tesstudier. Diskursen om internationell utbildning, som uttrycks i policydo- kument, praktiseras på ekonomi- och juridikprogrammen, medan de andra programmen i studien präglas av skillnaden mellan diskurs och praktik. Programmen i studien producerar olika verkligheter, meningar och valmöj- ligheter till utbytesstudier.
Avslutning
De likheter och skillnader som de empiriska delstudierna uppenbarar är mycket intressanta i relation till tidigare forskning och modeller, speciellt när de analyseras med olika empiriskt laddade begrepp som doxa och social distans. Doxa hjälper oss att förstå vilka värden och strukturer informanter- na förutsätter i sitt övervägande om sin livs- och arbetssituation respektive utbildning. Begreppet social distans beskriver skillnad uttryckt som distans mellan faktiska och föreställda eller önskade sociala positioner.
Ett exempel på olika social distans från delstudie ett är skillnader mellan städare och undersköterska/sjuksköterska respektive tvätterianställda och den enda högutbildade positionen i företaget, chefen. I tvätten är umgänget med chefen mycket begränsat. Städarnas distans till sjuksköterskepositio- nen är inte så stor eftersom de träffas dagligen på sjukhuset. Utan regel- bundna möten ökar främlingskapet inför dessa yrkespositioner och därmed ökar sannolikt den sociala distansen till utbildning. När det föreligger en kort social distans så blir utbildning ett begripligt medel för att kvalificera sig till den önskade positionen. Kontexten bidrar med meningsresurser till överväganden. Traditionellt i forskningsområdet brukar den här typen av skillnader analyseras med utgångspunkt från barriärer och hur barriärer kan övervinnas. I det här fallet kan barriär förstås som den lokala kulturens doxa. Resultatbilden i tvättföretaget pekar på starka lokala förkroppsligade handlingsvanor som positionerar utbildning på ett visst sätt i de kortutbil- dades övervägandeprocesser. En utmaning till tidigare modeller är att stu- dieintresse och ointresse för studier i hög grad bör förstås som en handlings- vana emanerande ur en given kontext. Som ett bidrag till en modell kan resultaten från den lilla orten bära generaliserbarhet till svårigheter att re- krytera kortutbildade till vuxenstudier i svensk landsbygd (t.ex. bruksanda). Skillnaden mellan företagen antyder att intermittenta utbildningsinsatser kopplade till arbetets utförande kan påverka ”kortutbildade arbetares doxa” till större intresse för deltagande i studier.
Omkring utfallet för 25:4 noteras att den icke-traditionella studentgrup- pen väljer kortare kurser på deltid, förhållandevis ofta på distans, när de er- bjuds en möjlighet att söka på behörighetskvoten 25:4. Reformen 25:4 före- faller lockat dem som är relativt nära (har kort social distans till) högskolan i sin planering för framtiden. Detta indikeras av att de flesta påbörjar och få avbryter studierna. Förväntningar och uppfattade möjligheter i arbetslivet kan bidra till att minska distansen till att välja studier. Samtidigt är resul- taten svårtolkade. Väljer denna grupp deltids- och distansstudier därför att de inte vill ta steget till högskolan fullt ut, och prioriterar annat i linje med deras livsmönster? Eller är det just förekomsten av den typen av studiemöj- ligheter som minskar distansen och möjliggör utbildning? Vi ska inte heller glömma den stora grupp vuxna som objektivt sett har haft nära till högsko- lestudier, genom att de uppfyllde kraven på ålder och arbetslivserfarenhet enligt 25:4, men som ändå inte valde att söka till högskolan. Här var den sociala distansen större, och eventuella överväganden ledde till valet att inte studera. I denna grupp återfinns flera av de anställda på företagen.
Resultaten från delstudien om utbytesstudier visar att institutioners legi- timering och engagemang bidrar starkt till studerandes val av utbytesstudier. En institutionell doxa som bidrar till studenters handlingsberedskap leder
Vuxnas Val aV studier – att Välja utbildning eller inte
till hög sannolikhet för deltagande i utbytesstudier. Att studenterna sökte till respektive program är inte heller en slump. Det rör sig om medvetna överväganden och målbilder där utbytesstudier blir en del av utbildnings- målen. Inom juridik och ekonomi samspelar studenternas bakgrund, stu- derandepositioner och institutionens praktik mycket väl för att uppmuntra och förenkla utbytesstudier medan det hos maskinteknik och lärarprogram finns ett rimligt samspel mellan positioner och institutionella strukturer för utbildningens mål men utbytesstudier betraktas som främmande eller som ett pliktskyldigt erbjudande. En fråga för framtiden: Kan skillnaden mellan institutionella praktiker för studenters val av utbytesstudier förkla- ras av särskilda ortodoxa institutionskulturer som reproducerar mönster till sina studenter eller kanske studerandes och arbetsmarknadens påtryck- ningar som anpassar institutionernas praktik efter sina behov?
Analyserna omkring den sista fasen i projektet, resultatens implikationer för befintliga modeller i forskningsområdet, fortsätter under resten av 2012.