Härnäst exemplifieras studier av specifika produktionskurser som utgör bidrag till sociokulturell och praxisorienterad forskning om yrkeslärande. Att som nykomling bli del av ett yrke innebär i väsentlig mening att gradvis lära sig de sociala, kognitiva och kommunikativa förmågor som krävs för att delta i mera komplexa aktiviteter inom en yrkesgemenskap. Centrala begrepp som legitimt perifert deltagande och praxisgemenskap har utveck- lats för att fånga denna rörelse från novis till yrkesidentitet och expertis (se t.ex. Lave & Wenger, 1991). I den internationella teoretiska diskussio- nen har behov identifierats att mer än tidigare utforska situerat lärande i heterogena lärandemiljöer samt att synliggöra hur institutionella förhål- landen och maktrelationer influerar olika former av deltagande. Baserat på vår forskning har vi argumenterat för det fruktbara i att inkorporera en modell som vi benämner ”förhandlat deltagande” i ett situerat perspek- tiv på lärande (t.ex. Persson Thunqvist & Axelsson, 2012). Termen åsyftar förhandling och kamp gällande premisserna för deltagande. Genom att tillämpa och vidareutveckla detta koncept i empiriska studier har vi sys- tematiskt uppmärksammat institutionell komplexitet och också konflikt- betonade aspekter i undervisning och lärandepraktiker. En skolbaserade yrkesutbildning som medieprogrammet kan karakteriseras som en hybrid och mångsidig praxisgemenskap. Yrkessocialisationen är inte enbart rik- tad mot att utveckla bestämda yrkesidentiteter. Det handlar också om att bli en framgångsrik elev. Elever börjar som nykomlingar den första ter- minen och lämnar programmet som etablerade elever/studenter den sista terminen.
Analyserna av materialet från de två gymnasieskolorna visar på två skilda sätt att genomföra yrkesträning och medieproduktion. I en av skolorna domine- rade skolcentrerad pedagogik. I den andra skolan präglades yrkesträningen mera genomgripande av pedagogik med ursprung i lärlingskap och arbets- platsinriktat lärande. Dessa skilda sätt att organisera yrkesutbildning främja- de olika slags yrkeslärande och premisser för formandet av en yrkesidentitet. Arbetsliknande förhållanden i skolan
Vår första studie om förhandlat deltagande fokuserade projektorganiserade kurser där lärare och elever, ibland på uppdrag av externa uppdragsgivare, genomförde produktioner för en publik utanför skolan. Eftersom den ar- betsplatsförlagda yrkesträningen (APU) var relativt begränsad strävade yr- keslärarna efter att rekonstruera arbetslivets krav i skolan. I projektet Radio Z förberedde, producerade och sände eleverna radioprogram. De var instrue- rade att följa samma produktionsrutiner som i en mindre lokal radiostation. I projektet konstinstallation samarbetade eleverna och yrkesläraren med att utforma en konstutställning som en del i en professionell utställning på ett regionalt museum. Projekten innebar samverkan med professionella inom de olika yrkesfälten i olika moment av produktionerna.
Studien visade på två aspekter av förhandlat deltagande; en som innebar explicita förhandlingar om premisserna för deltagandet i projekten och en som manifesterade sig i elevernas och lärarnas sätt att söka kompromisser i de konkurrerande krav som följde av att produktionsarbetet på en gång var organiserat som skola, lärlingskap och arbete. Det förhandlade deltagandet hade sin grund i olika slags spänningar. Somliga motsättningar var inbyggda i skolans sätt att fungera och i projektens pedagogiska design. Skolans for- mella maktrelationer mellan elever och lärare och skolmässiga former av so- cial kontroll och betygsorientering präglade också produktionsarbetet. An- dra dynamiska spänningar var utvecklingsrelaterade, dvs. kopplade till olika faser i utbildningen. Genom utbildningen hade eleverna tidigare lärt sig att genomföra samt att bli bedömda för sina medieproduktioner på ett individ- baserat och skolanpassat sätt. Att etablera professionellt relevanta sätt att arbeta och samarbeta i produktionsprojekten innebar exempelvis att både elever och lärare måste försöka arbeta sig ut ur institutionaliserade roller och bryta mot många invanda skolrutiner. En tredje spänning gällde makten och kontrollen över projekten i samverkan mellan skolan och arbetslivet. När exempelvis projekten skulle slutföras inför en publik i samarbete med professionella aktualiserades förhandlingar om kriterierna för kvaliteten i radioprogrammen och konstutställningen samt gällande publikens förvän- tade reaktioner. Därtill hade eleverna sina intressen och preferenser för vad de ville få ut av produktionerna vilka måste adresseras och förhandlas för att de skulle engagera sig frivilligt i lärarnas projekt.
DeltaganDe unDer förhanDling: yrkesiDentitet och proDuktion i gymnasieskolans meDieprogram
Filmproduktion som skoluppgift
Film och teknik har traditionellt varit ett manligt område, men i skolba- serad filmproduktion kan premisserna se annorlunda ut: kanske möjliggör skolan att kvinnliga elever kan vara drivande i filmprojekt på sätt som utma- nar etablerade genusordningar i filmbranschen? Ytterligare aspekter av för- handlat deltagande framkom i vår studie om kursen i filmproduktion. I den aktuella skolan strävade yrkeslärarna inte efter att skapa arbetsliknande för- hållanden. Filmproduktionen inramades istället som en skoluppgift. Grup- per av elever producerade 15 minuter film: de förberedde ett manuskript, filmade, agerade, redigerade och visade filmen i skolans filmfestival. Yrkes- orienteringen visade sig i hur läraren tillämpade professionell yrkeskunskap i bl.a. lektioner och instruktioner samt i hur eleverna under sina uppträdan- den orienterade sig mot vardagskunskaper om filmarbete, inkluderande fö- reställningar om hierarkier mellan olika yrkeskategorier i filmproduktion.
Analysen av detta fältarbete fokuserade på hur eleverna förhandlade sitt deltagande inom studentgruppen med särskild fokus på genusrelationer. Med utgångspunkt i Carrie Paechters forskning undersökte vi hur genus framställ- des genom arbetet med filmproduktion och hur multipla former av identite- ter utvecklades inom lokala och situerade makt/kunskap-relationer samman- flätade med vidare koncept gällande maskulinitet och femininitet (Paechter, 2002a,b; 2007). I studien framkommer hur tre elevgrupper närmade sig och löste uppgiften att producera film på skilda sätt. En grupp delade arbetet mel- lan sig för att lösa uppgiften med minsta möjliga ansträngning. En annan mixad grupp av tjejer och killar strävade efter att ha så roligt som möjligt samtidigt som de var orienterade mot att få bästa möjliga betyg. I en tredje mixad elevgrupp tog en kvinnlig elev positionen som ledare; hon formulera- de idén för manuskriptet, styrde arbetet och tog kommandot och kontrollen över kameran. Hon positionerade de övriga deltagarna, inklusive läraren, som redskap för att lösa uppgiften. Killarna presterade i individuella uppgifter men iscensatte rollen som ”dåliga elever” i filmprojektet. Med grund i analy- serna argumenterar vi för att skolkontexten möjliggör för eleverna att över- skrida särskilda genusrelaterade hierarkier som existerar inom filmindustrin.
Referenser och förslag till vidare läsning
Berner, B. (2010). Crossing boundaries and maintaining differences between school and indu- stry: forms of boundary-work in Swedish vocational education. Journal of Education and Work, 1 (February), pp. 27-42.
Fuller, A., Unwin, L., Felstead, A., Jewson, N., Konstantinos, K. (2007). Creating and using knowledge: an analysis of the differentiated nature of workplace learning environments. British Educational Journal Vol. 33 (5), pp. 743-759.
Lave, J., and Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cam- bridge, UK: Cambridge University Press.
Leander, K.-M. (2002). Polycontextual Construction Zones: Mapping the Expansion of Schoo- led Space and Identity. Mind, Culture, and Activity, 9(3), 211-237.
Lundahl, L. Erixon Arreman, I. Lundström, U. (2010). Setting things right?: Swedish upper secondary school reform in a 40-year perspective. European Journal of Education (1), 49-62. Gutiérrez, K,-D., Baquedano-López, P., Tejeda, C. (1999). Rethinking Diversity: Hybridity and Hybrid Language Practices in the Third Space. Mind, Culture, and Activity, 6 (4), pp. 286-303. De Haan, M. (2005). The Authoring of School: Between the Official and Unofficial Discourse.
Culture & Psychology, 11 (3), pp. 267-285.
Pachter, Carrie (2007): Being boys, being girls: learning masculinities and feminities, Maiden- head : Open University Press.
Pachter, Carrie (2003a): “Masculinities and femininities as communities of practice”, Women’s Studies International Forum, 26:1, 69-77.
Pachter, Carrie (2003b): “Learning masculinities and femininities: power/knowledge and legiti- mate peripheral participation”, Women’s Studies International Forum, 26: 6, 541-552. Persson Thunqvist, D. Axelsson, B. 2012. ”Now It´s Not School, It´s for Real!: Negotiated Partici-