En schablonbild av brandmän är den av modiga män som rycker ut för att möta faror, släcka bränder och rädda människor i nöd. Yrket omges av en aura av heroisk maskulinitet. Vår studie, som utförts av doktoranden Mag- nus Blondin vid tema Teknik och social förändring, både bekräftar, proble- matiserar och kompletterar denna bild.
Studien undersöker hur blivande brandmän lär sig hantera sin rädsla in- för olyckor och svåra situationer, undvika farligt risktagande, förstå andras agerande och lugna och stödja såväl varandra som drabbade. Även om detta är ett mycket tekniknära yrke, där kompetens att hantera komplexa risksi- tuationer är viktig att lära sig, innehåller yrket också många starkt känslo- mässiga komponenter, länkade till tillit och empati. Här finns internationell forskning just kring vikten av att utveckla tillit och förtroendefulla relatio- ner och känslor inom en yrkesgemenskap. Även yrkets inramning som en heroisk maskulin verksamhet har studerats utifrån hur det formar känslor inför och inom det egna arbetet. I Sverige har framför allt Ericson (2011) studerat operativa brandmäns nära relationer inom arbetslag och Görans- son (2004) undersökt den utbildning som fanns före 2003. Ingen studie har dock undersökt hur lärandet av teknisk kompetens kopplas till lärande av emotionell kompetens inom den formella utbildningen till brandman. Material och metod
Projektet har inneburit deltagande observationer under ett och ett halvt år av en och samma klass med blivande brandmän på en av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, räddningsskolor. Den utbildning som studeras är den tvååriga eftergymnasiala yrkesutbildningen Skydd Mot
Olyckor, SMO. Vi har under projekttiden insett att en central arena för lä-
rande av emotionell kompetens i yrkesutbildningen till brandman är olika
övningssituationer. Här finns luckor i tidigare forskning om lärande, både
vad gäller iscensatta övningssituationer generellt och lärande av emotionell kompetens i övningssituationer specifikt. Observationer och intervjuer har gett mycket konkret material från ”första parkett” kring händelser och fe-
nomen. Det empiriska materialet består alltså av fältanteckningar, ljudupp- tagningar, ett omfattande fotografiskt material från övningar och samtal med lärare och studenter samt dokument från fältet. Vi har även material från observationer under verksamhetsförlagd utbildning vid brandstationer samt från klassrumsundervisning.
Några resultat
Brandmäns arbete sker ofta under stor osäkerhet och tidspress. Det kan handla om trafikolyckor med fastklämda personer och risk för övertänd- ning, om drunkningsolyckor, om brand i hus med rökutveckling, hetta och risk för explosioner. De blivande brandmännen (som i enstaka fall är kvin- nor) övar ständigt på att förstå och hantera sin utrustning, liksom på att förbereda den och den egna kroppen inför utryckningar. Man måste kunna lita på sin kropps förmåga, på arbetets materiella förutsättningar, liksom på att andra personer i laget vet vad de ska göra och har förberett sig mentalt och praktiskt. Likaså måste man lära sig att bemästra sin och andras rädsla i farofyllda och obehagliga situationer.
Agerandet under komplexa övningar visar hur blivande brandmäns fram- växande yrkeskompetens är en sammansatt kompetens. Att exempelvis ta hand om en trafikolycka kräver inte en färdighet utan flera. Färdigheter och kunskap inbegriper sociala, kroppsliga, materiella och – visar vi – emotio- nella beståndsdelar. Blivande brandmän lär sig under övningar att lita till sig själva, kamrater och utrustning, och att hantera olika dimensioner av osäkerhet. De står, kan man säga, i ett syntetiskt, hybridlikt och till och med livsuppehållande förhållande till tekniken.
Många slags känslor uttrycktes hos blivande brandmän i övningar: rädsla, skam eller förlägenhet, skuld, stolthet, glädje, avund och kamratlig intimi- tet. Studenter som delar gemensamma upplevelser under övning får gemen- samma referenser när de förhandlar om sin brandmannamässighet och vad som ”är” otäcka, jobbiga eller svåra upplevelser. Studenternas delade (käns- lomässiga) erfarenheter är normaliserande i deras gemenskap med avseende på vilka känslor som tillåts i vilka situationer.
Många färdighetsövningar på räddningskolan kan betraktas som övningar i socialt samspel och lärande av normer för kollegialt beteende, för förutsäg- barhet och tillit. Man kan se ett lärande av olika aktivitetsnivåer vid övning i olika arbetssituationer, som att kunna mobilisera professionell aggressivitet när explosivitet behövs, visa lugn och eftertänksamhet för att reda ut situatio- ner där ett högt arbetstempo kan ställa till problem, eller härda ut då någon i väntan måste behålla fokus och sätta sig själv åt sidan.
De blivande brandmännen befinner sig i övningssituationer som är främ- mande för de flesta människor. Det är situationer där känslor är centrala
Att lärA sig ”emotionell kompetens”
men inte alltid uppmärksammande eller erkända. De blivande brandmän- nen kan genom studien få perspektiv på hur känslor uppstår i ett samspel med andra människor, med utrustning och i övningarnas dynamik och om- ständigheter, och alltså inte bara handlar om individuella egenskaper och reaktioner.
Relevant litteratur
Berner, B. (2008) Working Knowledge as Performance. On the Practical Understanding of
Machines,Work, Employment, and Society, 22 (2): 319–336
Berner, B. (2009) Learning Control: Sense-Making, CNC Machines, and Changes in Vocational Training for Industrial Work, Vocations and Learning, 2 (3): 177-194
Berner, B. (2010) Crossing boundaries and maintaining differences between school and indu- stry: forms of boundary-work in Swedish vocational education, Journal of Education and
Work, 23 (1): 27–42
Blåka, G. (2006) Newcomers’ learning of midwifery practice in a labour ward: a socio-cultural perspective, Learning in Health and Social Care, 5(1), 35–44
Colley. H. et al (2003) Learning as Becoming in Vocational Education and Training: class, gen- der and the role of vocational habitus, J. of Vocational Education and Training 55(4), 471–497 Ericson, M. (2011) Nära inpå. Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Göte-
borg Studies in Sociology No 48. University of Gothenburg
Göransson, A, (2004) Brandvägg – Ord och handling i en yrkesutbildning, Malmö Studies in Edu- cational Sciences no 17
Hochschild, A. (1983) The Managed Heart. Commercialization of Human Feelings, Berkeley Hunter, B.(2001) Emotion work in midwifery: a review of current knowledge, Journal of Advan-
ced Nursing 24(4), 436–444
Kruse, C. (2007) Räddning, risk och identitet – en forskningsöversikt över brandmannayrket, Arbetsnotat 306, Tema Teknik och social förändring
Myers, K.K. (2005) A Burning Desire. Assimilation into a Fire Department, Management Com-
munication Quarterly, 18(3), 344–384
Phillips, D. et al (2002) From personal reflection to social positioning: the development of a transformational model of professional education in midwifery, Nursing Inquiry, 9(4), 239–249 Saunders, M. (2006) From ’organisms’ to ’boundaries’: the uneven development of theory nar-
ratives in education, learning and work connections, J. of Education and Work, 19 (1), 1–27 Savage, J. (2004) Researching emotion: the need for coherence between focus, theory and met-
hodology, Nursing Inquiry, 11(1), 25–34
Strauss, A. et al (1985) Social Organization of Medical Work, University of Chicago Press Sturdy, A. (2003) Knowing the Unknowable? A Discussion of Methodological and Theoretical
Issues in Emotion Research and Organizational Studies, Organization, 10(1), 81–105 Tracy, S. J & Scott, C. (2006) Sexuality, Masculinity, and Taint Management Among Firefighters
Zembylas, M. (2007) Theory and methodology in researching emotions in education, Int. J. of
Research & Method in Education, 30(1), 57–72 Konferenspapers inom projektet
Blondin, Magnus (2009) “We just wanna’ be fire fighters”, 4S, Washington DC Gleisner, Jenny (2009a)”The Good and Normal Pain”, Dimensions of Pain, Helsingfors Gleisner, Jenny (2009b) “Embodied Knowledge and Knowledge about the Body”, Bodies, (Im)
Materialities Transgressing Bodies/Transgressive Embodiments, Uppsala
Gleisner, Jenny (2010) “Feeling Like a Midwife”, Centrum för genusvetenskap, Uppsala Gleisner, Jenny (2011) ”Barnmorskestudenters lärande av närhet och distans”, Broar och brott