Att utforma skrivundervisning

Det här temat tar upp hur lärare planerar och förbereder sin skrivundervisning samt hur skrivande ingår i andra ämnen än svenska. Det tar även upp kollegialt samarbete samt

35 speciallärares roll vid planering av skrivundervisning. De fyra underteman vi har delat in temat i är: lärarens planering, lust att skriva, planera tillsammans samt skriva i andra ämnen.

8.1.1.1 Lärarens planering

Flera av informanterna uttrycker att de är relativt fria i hur de vill utforma sin skrivundervisning och att de inte har något särskilt läromedel eller metod som styr hur de ska planera sin undervisning. De beskriver att de försöker utgå från elevernas intressen för att få dem engagerade för skrivuppgifter. Några informanter berättar att de har styrda läromedel, efter överenskommelser i arbetslaget eller styrt arbetssätt över hela kommunen. Informanterna beskriver i liten omfattning de läroböcker de använder samt hur skrivuppgifterna i dem är utformade. De beskriver i större utsträckning det som sker utanför lärobokens kontext. Klasslärarna har frihet att utforma skrivuppgifter utöver de som finns i läromedlen eller som komplement till dessa. Speciallärarna anger att de använder samma arbetssätt som klasslärarna om de deltar i klassrumsarbetet.

Vi använder ZickZack på hela skolan och sen har vi kollat mycket på vad det är som man ska klara av på de nationella proven (KL 2).

Någon speciell metod har vi inte utan det är litegrand att alla lärare har lite olika metoder och jag går in och är med i deras planering (SPL 2).

Huvuddelen av informanterna har följt sin klass under flera årskurser och några av dem beskriver att de i olika årskurser betonar olika delar när det gäller skrivande. Informanterna beskriver att i årskurs 1 ligger störst fokus på inkodning då det handlar om att befästa och forma bokstäver. I årskurs 2 ligger fokus i skrivundervisningen på att formulera meningar och i årskurs 3 att skriva texter i olika genrer.

I ettan var det mycket fokus att forma bokstäver och så … nu i tvåan så har vi haft mer fokus på det här att meningar (KL 5).

Nu i trean fokuserar vi mycket på att skriva texter, framför allt faktatexter och berättande texter (KL 4).

Två av klasslärarna använder sig inte av något inköpt läromedel när det gäller svenskämnen. De beskriver hur de, delvis tillsammans med kollegor, planerar och lägger upp undervisningen. Utgångspunkten för planeringen är innehållet i läroplanen samt det de erfarenhetsmässigt vet att de behöver arbeta med i de olika årskurserna för att nå kunskapskraven i årskurs 3.

36

När jag till exempel planerar för svenskan ett läsår då kollar jag vilka delar jag ska fokusera på under det läsåret. Sedan försöker jag hinna med något av varje så att det är några lektioner läsning och att vi skriver någon form av text, någon genre. Det kan vara en faktatext eller en berättande text. Men sen också få med sådant som stavning och grammatik (KL 4).

Citatet visar att i informantens planering är två skrivdiskurser tydliga, genrediskursen och färdighetsdiskursen. Dessa två diskurser är de som dominerar i informanternas beskrivning av sin skrivundervisning. De vanligaste genrerna som informanterna tar upp är berättande texter och faktatexter.

Endast hos någon informant har vi funnit att skrivandet har någon annan funktion än att skriva för att lära sig att skriva eller träna sig i olika förmågor. Det skrivande som i huvudsak beskrivs av våra informanter har sällan syftet att kommunicera i några verkliga eller sociala situationer. I huvudsak skriver eleverna texter för att öva någon del av skrivande eller för att läraren ska bedöma deras skrivförmåga i något avseende, exempelvis form eller innehåll. En informant tar upp vikten av att ha mottagare för det man skriver och då avser hen inte läraren eller klasskamrater som mottagare. Endast två av informanterna ger exempel där elevers skrivande används för kommunikation utanför skolmiljön.

Det räcker inte med att jag är mottagaren alltid utan det kanske ska vara…mottagaren ska vara att vi gör en tidning eller att vi gör en instruktion till ett spel till föräldrarna som de får spela på ett föräldramöte eller nåt…vem skriver de till eller för (KL 3).

En informant beskriver hur hon kompletterade en av lärobokens skrivuppgifter med att låta skrivandet få en roll utanför skolan.

I läroboken för något kapitel sedan handlade det om intervju i boken och då gjorde vi det som en läxa att skriva frågor och intervjua någon hemma (KL 6).

Dessacitat visar att informanterna har utökat planering från undervisningens innehåll och form, även till att innehålla mottagare för texten samt i vilket syfte den skrivs. Skriva till en mottagare utanför skolan hör till den socialpraktiska diskursen, vilken vi endast hittar i ett par av informanternas svar.

37 8.1.1.2 Lust att skriva

Flertalet av våra informanter tar upp vikten av att skrivuppgifter motiverar eleverna till skrivande och att de vid planering av skrivuppgifter utgår från ämnen de upplever att eleverna är intresserade av. Klasslärarna använder sig ofta av det som tas upp i undervisningen i so- och no-ämnena. Exempel på ämnen som informanterna uppger ha väckt skrivlust hos eleverna är att skriva om djur samt berättelser från den nordiska mytologin. Både klasslärare och speciallärare betonar vikten av att eleverna har skrivlust.

Jag försöker känna efter vad de är intresserade av och bygga vidare på det (KL 4). Jag försöker väl att känna av ganska mycket vad det är de är intresserade av och försöker göra det till textuppgifter (KL 4).

Jag är förskollärare i botten och kanske därför tycker jag att det är viktigt att de får lust att skriva (SPL 4).

Skrivlust och motivation för att skriva hör till kreativitetsdiskursen. I den diskursen är det av vikt att eleverna får många tillfällen att skriva och att ämnen för skrivande är stimulerande och intressanta för eleverna. Flera av informanterna tar även upp att eleverna ska vilja och våga skriva utan att känna sig begränsade av svårigheter i språkets struktur, exempelvis stavning och utformning av korrekta meningar.

För jag vill också att de ska tordas skriva. Vilja skriva och vara motiverade att skriva (KL 7).

Några av informanterna tar upp sambandet mellan läsning och skrivning och att bland annat högläsning kan stimulera elevernas skrivande.

Vi läser ju väldigt mycket högt och vi tittar på film… jag tänker att läsning och lyssna och skriva hänger ihop lite också för att få idéer … eller att bli inspirerad (KL 6).

Även sambandet mellan läsundervisning och skrivundervisning är i fokus i kreativitetsdiskursen samt att läsning kan stimulera skrivande och ge modeller för texter. I stort sett alla informanter ger uttryck för att kreativitetsdiskursen är en viktig del i deras

38 skrivundervisning. En av informanterna beskriver hur hen utformar skrivuppgifter utanför det läromedel hen använder för att eleverna ska få lust att skriva.

Skrivdelen har vi nog mestadels gjort annat arbete för att det har känts som att barnen … dom behöver komma bort från den där boken ibland … för att det ska bli roligt, bli inspirerande för dom så behöver dom något annat (KL 6).

En informant beskriver hur hon använder elevernas intresse för något ämne som redskap för lärande och för att utveckla skrivande.

Eleverna är intresserade av djur många gånger och nu när vi jobbar med de olika världsdelarna försöker vi skriva faktatexter om olika djur som de tycker är intressanta i de olika världsdelarna. Jag försöker känna efter vad de är intresserade av och bygga vidare på det (KL 4).

Citatet hör både till kreativitetsdiskursen och till diskursen för att tänka och lära. En och samma skrivuppgift kan höra till flera diskurser beroende på hur läraren ser på skrivande och vilket syfte den har med uppgiften. Både de informanter som använder producerade läromedel och de som inte använder sig av något färdigt läromedel betonar vikten av elevernas skrivlust och motivation. Några av informanterna tar upp skrivlusten vid flera tillfällen under intervjuerna, detta i samband med planering, genomförande, bedömning och återkoppling av elevernas skrivande.

8.1.1.3 Stöd i planering

De informanter som har ett läromedel anger att de följer läromedlet och har stöd av det vid planeringen av skrivundervisningen. Undervisningen diskuteras även tillsammans med kollegor som arbetar i samma arbetslag eller i samma årskurs. Vid gemensamma diskussioner utbyts idéer hur ett arbetsområde i skrivning kan planeras. Informanterna anger att samarbete och diskussioner sker i olika omfattning, några arbetar nära tillsammans i team medan andra i stort sett planerar och undervisar på egen hand i sin klass. Några informanter berättar att de lägger schema så att alla elever i samma årskurs har svenska samtidigt för att de lättare vid behov ska kunna dela eleverna i grupper.

39 Innehållet i de nationella proven för årskurs 3 avseende skrivande finns också med som stöd vid planeringen av skrivundervisning. Några av informanterna utgår till viss del från det eleverna behöver kunna för att klara skrivdelen i de nationella proven samt kunskapskraven i årskurs 3.

.

I nationella prov så vet vi ju att det ofta är till exempel faktatexterna det är som dom ska skriva utifrån. Då är det någonting som vi har gjort redan innan för att dom ska förstå vad det är dom ska göra (KL 4).

De gånger skrivning och skrivsvårigheter diskuteras på ett djupare plan är ofta i samband med bedömning av skrivuppgifter i de nationella proven för årskurs 3.

Vi diskuterar det när vi tittar på de nationella proven och när vi tillsammans bedömer dem till exempel. Då har vi tittat på olika skrivsvårigheter som vi kan se hos barn (KL 1).

Jag är ju inblandad när treorna gör nationella prov … jag blir mest inblandad i skrivning kan jag tycka. Diskussioner om hur man bedömer och hur man kan gå vidare (SPL 4).

Samtliga klasslärare anger att de har stöd av speciallärare vid planeringen av skrivundervisningen, ofta då gällande någon eller några enskilda elever. Omfattningen av hur mycket speciallärarresurs som klasslärarna har tillgång till varierar i mycket hög utsträckning. Några har speciallärare i sitt arbetslag, medan andra delar speciallärare med andra skolor. Speciallärarna beskriver sitt uppdrag som att vara ett bollplank till klasslärarna i planeringen av skrivundervisningen.

Jag träffar berörda klasslärare och tillsammans med dem gör vi en planering…om jag ska arbeta med mindre grupper eller om jag ska vara mer närvarande i klassrummet och stötta fler elever (SPL 2).

I arbetet som speciallärare ingår även att leda utvecklingsarbeten på skolorna. De utvecklingsarbeten som informanterna beskriver har till största delen fokuserats på läsning i ämnet svenska, men där har även i viss mån skrivning ingått. Flera av klasslärarna och speciallärarna uttrycker att de saknar fördjupade diskussioner rörande skrivundervisning, vilka skulle kunna vara stöd vid planeringen av densamma. Flertalet av informanterna anger att de i större omfattning diskuterar läs- och matematikundervisning tillsammans med andra klasslärare eller speciallärare.

40

Vi diskuterar lässvårigheter och matematiksvårigheter mer. Det kanske är för att läsningen är så central fast det är ju skrivningen egentligen också…ja, jag vet faktiskt inte (KL 6).

Men jag tror att man måste vara lite vaksam för det här med att skriva det måste ske i samband med att man lär sig läsa. Jag tror att man diskuterar mer den automatiserade läsningen…att det är det primära på något vis (SPL 1).

Ingen av informanterna anger att det för närvarande pågår kollegiala samtal eller kompetensutveckling när det gäller skrivande. De anger att det förekommer mycket lite av kompetensutveckling eller kollegialt lärande över huvud taget och att orsaken till detta är den pågående pandemin. Övervägande majoritet anger att de inte har fått någon kompetensutveckling när det gäller skrivande under tiden de har arbetat som lärare. Flertalet av klasslärarna efterfrågar kompetensutveckling avseende skrivande.

8.1.1.4 Skriva i andra ämnen

I majoriteten av informanternas intervjusvar tar de upp skrivande i andra ämnen än svenska. Klasslärarna beskriver hur de planerar in skrivande även i ämnen som exempelvis naturkunskap och teknik. De betonar nyttan eleverna kommer att ha av att kunna skriva i alla ämnen och vikten av en god skrivförmåga i de högre årskurserna. Flertalet av informanterna betonar vikten av att både kunna läsa och skriva för att tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen, inte minst senare under skoltiden. De tar upp att läsning och skrivning är grunden för det mesta som sker i skolan och att detta är färdigheter som eleverna behöver ha tillägnat sig i de lägre årskurserna.

Jag tänker att det går in i alla ämnen om man säger … det är ju en grund att man kan läsa och skriva … det är viktigt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen (KL 8).

Skrivningen … ja den går ju igen i flera ämnen i allt vad man jobbar med (KL 7). Skrivning blir viktig i alla skolämnen senare. Du behöver ju alltid kunna skriva för att göra alla skolämnen senare. Så klart att det är viktigt (KL 4).

En av informanterna beskriver hur hon samarbetar med en kollega i en annan årskurs och hur hon då planerar in skrivande i ämnet teknik. Klassläraren beskriver hur elever från olika årskurser skriver tillsammans.

41

Jag har samarbete med årskurs 3 och då har vi bild och teknik. På tekniken blir det ju att de skriver en del också och då jobbar dom ofta parvis även om det inte specifikt är svenska med dom skriver ju där också (KL 6).

Att skriva i andra ämnen för att förstå och befästa ämnesinnehåll hör till diskursen för att tänka och lära. I den här diskursen ligger fokus på att skriva för att klargöra sina tankar och för att låta skrivande bli ett redskap för lärande i alla ämnen. När eleverna skriver i andra ämnen är inte färdighetsdiskursen så framträdande i informanternas planering, utan diskursen att tänka och lära samt kreativitetsdiskursen är det som i första hand ligger till grund för lärarnas planering.

Sammanfattningsvis har informanterna olika förutsättningar när de planerar sin skrivundervisning. Några utgår från det läromedel de har och som de inte alltid själva har fått välja, medan några andra inte använder något färdigt läromedel. De diskurser som främst framträder vid planering av skrivundervisning är färdighetsdiskursen och kreativitetsdiskursen. Diskursen för att lära och tänka är också vanligt förekommande hos klasslärarna då de planerar skrivande i andra ämnen. Vår tolkning är att eleverna i årskurs 1 – 3 skriver i olika ämnen, men att huvuddelen av själva skrivundervisningen sker på lektionerna i svenska. Endast två av informanterna tar upp den socialpraktiska diskursen, i vilken det handlar om att skriva för att kommunicera i verkliga sammanhang. Samtliga informanter betonar vikten av att eleverna vill, vågar och är motiverade att skriva. De beskriver även hur de i sin planering försöker hitta ämnen som är stimulerande för eleverna. Informanterna berättar att specialläraren är en samtalspartner vid diskussioner kring skrivundervisning och att specialläraren har en handledande och rådgivande roll till klassläraren vid planering av skrivundervisningen. De uttrycker att de saknar mer fördjupade diskussioner i kollegiet angående skrivundervisning. Klasslärarna uttrycker även att de saknar kunskap om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning och att de inte fått någon kompetensutveckling inom detta område. Det finns en vilja att lära mer om skrivundervisning, hur den kan planeras och organiseras.