Härifrån och vidare

I det här temat tar vi upp vilket stöd läraren använder för att bedöma och följa elevers skrivutveckling. Vi redovisar också informanternas beskrivningar av hur arbetet med återkoppling, eller feedback som det också benämns, till eleverna ser ut. Temat är indelat i två underteman: bedömning och återkoppling.

46 8.1.3.1 Bedömning

De flesta informanter beskriver att de kontinuerligt bedömer elevernas skrivutveckling utifrån deras aktuella skrivarbeten. En informant nämner att de har en handlingsplan för hela kommunen från årskurs 1–9 som bland annat innehåller bedömningar av elevers skrivande.  Informanterna nämner att de använder Skolverkets bedömningsstöd vid särskilda avstämningstillfällen. Däremot är det inga av informanterna som uppger att de använder bedömningsstödets sammanställning av elevens skrivutveckling i det dagliga skolarbetet. De nationella proven för årskurs 3 används som bedömning av elevers skrivförmåga för eleverna i årskurs 3.

Det ser man ju i det dagliga skrivarbetet…man ser det under tiden de jobbar liksom (KL 8). 

Ja, det är väl egentligen…egentligen har vi inga för att skriva…då är det mer för att läsa. Det vi har använt är det här Skolverkets bedömningsstöd (KL 5). 

Majoriteten av informanterna uttrycker en osäkerhet i vad det finns för bedömnings- och kartläggningsmaterial för skrivande på skolorna. Några informanter säger att de saknar ett tydligare stöd för bedömning av elevers skrivförmåga. En informant uttrycker en önskan om ett dokument avsett att föra in elevers utveckling i skrivning. Några informanter berättar att de håller det mesta som gäller bedömning i huvudet i stället för att ha det nedskrivet.

Det kanske skulle bli bättre att få ner det på någon sorts mall eller papper eller hur man ska säga det. Nu blir det mer … jag känner att jag har koll på att dom går framåt eller vart dom ligger men jag skulle kanske behöva ha det lite mera på papper (KL 4).

…jag är inte en sådan som skriver ner en massa…det finns i mitt huvud… (KL 2).

Speciallärare och klasslärare diskuterar tillsammans bedömningar av elevers skrivförmåga samt hur skrivarbetet ska planeras vidare. Specialläraren kan vara rådgivande och handledande i diskussioner rörande skrivsvårigheter på både gruppnivå och individnivå. Efter sambedömning, av klasslärare och speciallärare, gällande en elevs skrivutveckling planeras sedan lämpliga insatser.

47

Är jag osäker på en elevs skrivförmåga stämmer jag av med speciallärarna och är jag jätteosäker kan de komma in och titta och vara med på en lektion och iaktta…(KL 1).

Jag försöker göra så att alla kan vara med på det vi gör på sitt sätt (KL 3).

Det är svårt för de elever som har stora svårigheter att klara av att vara med ute i klassen. För där finns inte den hjälpen som de kan få hos mig (SPL 3).

8.1.3.2 Återkoppling

De flesta av informanterna beskriver vikten av att ge eleverna regelbunden återkoppling på sina skrivarbeten. Detta för att synliggöra för eleven var den befinner sig i sin skrivutveckling samt att öka elevens motivation att lära mer. Återkopplingen sker i huvudsak muntligt och direkt. Informanterna beskriver att de förklarar och visar stegen i skrivprocessen för eleven. Detta genom att titta på elevens texter samt att visa exempel på vad nästa steg i skrivutvecklingen är.

Jag tänker att man ger ju liksom återkoppling hela tiden i det man gör…det tror jag motiverar dem (KL 5). 

Jag pratar med dom hur dom har skrivit. Jag återkopplar direkt när de håller på eller när de är klara med en sak (SPL 4).

Jag gör alltid en avstämning först med eleven…vi ser var vi ska börja, vilka bokstäver vi ska göra och hur vi ska träna (SPL 1).

Elevers tidigare skrivarbeten sparas för att kunna jämföras med aktuella arbeten och därigenom synliggöra för eleven hur progressionen ser ut och vilket som är nästa steg i skrivutvecklingen.

Jag sparar texter som de skrivit helt enkelt. Sen lägger jag dem bredvid varandra och så tittar vi. Så såg det ut i ettan, i tvåan och nu i trean. Ser du vad det blivit skillnad? (KL 1) 

I ett fåtal av informanternas beskrivningar av sin skrivundervisning framkommer exempel där eleverna själva skriver ett utkast, reviderar och sedan förbättrar sin text. En informant uttrycker att det är svårt att få eleverna att vilja förändra och revidera sina texter. Informanten menar att elevens ovilja att göra ändringar i sin text beror på att eleven känner sig klar med den vid första utkastet.

48

Det man skriver är ju inte bara något man ska säga utan det ska finnas kvar så man kan gå in och ändra i sin text och förbättra sin text. Jag upplever att barn inte vill ändra i sin text för de är ju klara. De är färdiga! (KL 1)

Resultaten visar att det oftast handlar om att eleven i huvudsak ska förbättra sin text gällande textens korrekthet när den får feedback från läraren vilket kan kopplas till färdighetsdiskursen.

Alltså jag brukar säga läs igenom först själv och se om du behöver ändra någonting och sen läser vi igenom tillsammans. Då kan vi se om du har glömt en bokstav eller om du inte gjort mellanrum mellan orden eller vad det är för någonting (KL 8). Tillsammans med dem försöker jag läsa igenom för att sätta ut punkt och stor bokstav till exempel (KL 4).

Klasslärarna beskriver svårigheter att hinna med att ge alla elever individuell feedback på det sätt de skulle vilja. De menar att det tar lång tid att samtala med varje enskild elev om deras skrivna texter.

Vissa saker har jag bara läst igenom, det beror på vad det är (KL 7).

Jag hinner inte alltid men gör så gott jag kan … den här uppgiften kanske jag inte hann med den och den eleven då får man hålla extra koll att man hinner med dom jag missade nästa gång (KL 4).

Flera informanter beskriver att de utifrån uppföljning av elevernas skrivarbeten planerar den fortsatta skrivundervisningen, både på gruppnivå och för enskilda elever. Några informanter beskriver att de följer upp skrivundervisningen tillsammans med kollegor genom diskussioner vid till exempel rättning av nationella proven i skrivning.

Sen använder man ju också uppföljningen till sin egen undervisning. Hur ska jag göra för att det här ska bli bättre? Vad ska jag tänka på…vad behöver jag förändra? Det använder man ju också till sin egen utveckling av sin egen undervisning, det eleverna gör (KL 3). 

Dels är det ju feedback till varje enskild elev, men också hur jag lägger upp undervisningen för alla ifall det är någonting jag känner att jag måste fokusera mer på om det är många som har svårigheter med något (KL 4).

Sammanfattningsvis ser vi att majoriteten av informanterna har kunskap om Skolverkets bedömningsstöd för skrivande, men att de ger uttryck för en osäkerhet vad gäller bedömning och att informanterna efterlyser ytterligare stöd för bedömning av elevers skrivförmåga. Det framkommer i intervjuerna att den feedback som ges till eleverna oftast sker muntligt,

49 individuellt och anpassat till varje elev. Flera av informanterna tar upp svårigheten att balansera hur återkopplingens ska utformas för att eleverna inte ska förlora sin motivation eller skrivlust. Informanterna menar att regelbunden återkoppling ökar elevernas motivation för att skriva. Processdiskursen framträder då läraren genom återkoppling stödjer elevens väg att utveckla sin skrivförmåga.

8.1.4 Varför det är svårt

I det här temat tar vi upp de svårigheter, när det gäller skrivande, som informanterna identifierar hos sina elever. Vi har delat upp temat i fyra olika underteman. Det första avser svårigheter som är mer generella svårigheter samt att skrivsvårigheter kan vara svåra att upptäcka. De tre följande underteman tar upp olika delar av skrivande som är problematiska för elever, vilka är motorik, språkets struktur samt innehåll.

8.1.4.1 Vad är vad?

Flera av våra informanter anger att läs- och skrivsvårigheter hör ihop och att det är samma elever som har svårt både att läsa och skriva.

För mig hänger det ihop, läs- och skrivsvårigheter för har man svårt att läsa så har man ju svårt att skriva ner orden också (SPL 3).

Alltså ofta tycker jag så här att svenskämnet blir ju en liten klump ofta att man pratar svenska liksom så. Ofta inte alltid har samma elever kanske svårt i både läsning och skrivning (KL 8).

Flera av informanterna tar upp vikten av att eleverna tidigt kommer i gång med sin läsning och att det är där fokus läggs i första hand.

Informanterna tar även upp att skrivsvårigheter kan ha andra orsaker, som koncentrationssvårigheter, språkstörningar eller att eleven varit kort tid i Sverige.

Med det är så svårt att veta i de här åldrarna … oftast brukar det handla om andra svårigheter som står i vägen för allt inklusive skrivandet och språket (KL 4).

50 Svårigheten med att upptäcka skrivsvårigheter under de första skolåren tar flera av informanterna upp. De anger även att det tar längre tid innan skrivsvårigheter upptäcks jämfört med lässvårigheter. Några av informanterna anger att det tar längre tid för eleverna att komma i gång med skrivande och att skrivsvårigheter inte är lika tydligt definierade som exempelvis svårigheter att avkoda.

Jag tror att det är mycket lättare att uppmärksamma lässvårigheterna än skrivsvårigheterna. Det blir mycket tydligare om du inte kan läsa … skriva så kanske man kan klara sig längre utan att det märks på samma sätt (KL 5).

… skrivandet tar lite längre tid att komma i gång med. Så är det som sagt svårare med yngre elever att upptäcka vilka som faktiskt har svårigheter (KL 4).

När det gäller läsning finns det fler olika tester och möjligheter till avstämning när det gäller avkodning vilket gör att det är lättare att upptäcka elever som har svårigheter med detta. Det är något som flera informanter jämför med då detta gör att lässvårigheter blir tydligare.

8.1.4.2 Motorik

Flera av våra informanter tar upp att motoriska svårigheter leder till skrivsvårigheter. De motoriska svårigheterna leder till att det är svårt att forma bokstäver och att mycket energi och kraft går åt till formandet.

Men skrivsvårigheter kan vara en motorisk svårighet att jag inte kan forma mina bokstäver ordentligt, jag kan inte skriva för att det blir så löst till exempel, som några som jag jobbar med (SPL 1).

Sen har jag ju ett par elever som har väldigt svårt med sin handstil och då blir det också en svårighet … att det blir jobbigt att skriva för att det är svårt helt enkelt att forma bokstäverna och det tar tid (KL 6).

Formandet av bokstäver är en del av den praktiska färdigheten som är viktig vid skrivande. De flesta informanter uppger att de tycker att det är viktigt att arbeta med formande av bokstäver och handstil samt att elever behöver arbeta med detta under de första skolåren. Flera av lärarna tar upp att skrivande är en viktig del när det gäller att befästa bokstäverna. Här beskriver informanterna betydelsen av att arbeta med färdighetsdiskursen som en grund för skrivande.

51

Du måste även öva för att få in det i minnesfunktionen, motorikminnet också. Så jag tycker att jag brukar få blanda både att skriva på läsplatta och att skriva för hand så att säga (KL 7).

En del av eleverna skriver både för hand och digitalt, men även i det finns det vissa svårigheter då det tar tid för eleverna att hitta rätt bokstav på tangentbordet. Några av informanterna anger också att de digitala verktyg de har tillgång till inte är så bra att skriva på då det är iPads eller läsplattor som saknar separat tangentbord. Tillgången till digitala verktyg varierar mellan skolor och kommuner. De flesta har begränsad tillgång, exempelvis kan de boka en klassuppsättning av läsplattor eller ha tillgång till en läsplatta per två elever.

8.1.4.3 Språklig struktur

I sin undervisning arbetar flertalet av klasslärarna i stor utsträckning med språkets struktur vilket hör till färdighetsdiskursen. De arbetar med stavning, grammatik och hur meningar ska utformas för att bli korrekta. En skrivsvårighet som flera informanter tar upp avser stavning.

… med stavning över huvud taget … stavning har man ju också sett att många har svårt med (SPL 3).

När de väl har börjat skriva att de tappar bokstäver i ord, de ser inte liksom … de kan skriva ord med det saknas bokstäver och ändelser alltså inte bara ibland utan ofta (KL 8).

Några av informanterna anger att de specifikt arbetar med stavning i form av läxor där eleverna tränar på att stava ord hemma. Andra arbetar inte explicit med stavning utan låter det bli en del när eleverna skriver texter av olika typer. Flera av informanterna uppmuntrar eleverna att fråga efter hur ord stavas. Vanligt är även att lärarna skriver upp ord på tavlan om de uppmärksammar att det är något ord som många elever har svårt att stava.

En annan svårighet som flera av informanterna tar upp är att eleverna har svårt att avgöra när de ska sätta ut punkt, det vill säga när en mening är slut.

Att de förstår vad är en mening, när ska jag sätta ut punkt. Många använder egentligen ord som och eller sen där en punkt skulle kunna sitta (KL 7).

52

Till en början har de bara satt ut punkt lite här och där … nu var det länge sen det var en punkt då sätter de bara ut en … de har liksom inte hört … ibland vet man inte hur man ska förklara heller för att de ska få in punkt rätt (KL 7).

Flertalet av informanterna anger att de arbetar mycket med meningsbyggnad och framför allt med att eleverna ska sätta ut punkt på rätt ställe. Några av lärarna låter eleverna använda sig av checklistor som stöttning när de har skrivit en text. En av punkterna på listan kan vara att eleverna på egen hand ska kontrollera om de har satt ut punkt och stor bokstav. När elev och lärare tillsammans går igenom en färdig text är detta med punkt något flera av informanterna anger att elever behöver stöd i.

… när de säger att de är färdiga brukar jag kolla igenom så där lite snabbt tillsammans med dem och kanske … ja men kolla lite det här med punkt och så. Men jag har också uppmanat dem nu att de hämtar ett sådant där checkkort och kollar igenom sin text och prickar av så att dom försöker själva också (KL 6).

Flera av informanterna ser stavning och att skriva korrekta meningar som det många elever har svårigheter med. De skriver som de talar vilket gör att de får svårt att avgöra när en mening är slut. I talspråk saknas tydliga markeringar för avslut på meningar och ofta används bindeord mellan meningar. Citatet ovan belyser färdighetsdiskursen och processdiskursen.

8.1.4.4 Innehåll

Flera av våra informanter anger att en skrivsvårighet, när eleverna har kommit lite längre i sin skrivutveckling, är att de har svårt att skriva en text som blir begriplig för andra. De har svårigheter med att få en röd tråd i sin text och det gäller både berättande och beskrivande texter.

En skrivsvårighet det kan också vara det här att kunna sätta ihop en text så att den får en röd tråd och att den blir förståelig för andra (KL5).

Skrivsvårigheter för mig är ju att man inte kan få ihop bokstäverna till att bilda ord. Få ihop det till en röd tråd när det kommer så lång att skriva, ja men en berättelse eller meningar eller vad det är (SPL 2).

Skrivsvårigheter kan också handla om brist på lust samt svårigheter att komma på idéer och att sedan formulera dem i text.

Att man kan få ner en text och det har ju fler delar i tycker jag … att man har idéer … när man har lust också som kommer in (SPL 4).

53 Svårigheter i textbyggande och idéskapande beskrivs av ett par informanter vilka anger att det elever oftast misslyckas med i de nationella proven i årskurs 3 är skrivande av berättande text. Eleverna kan då både ha svårigheter med att komma på idéer gällande textens innehåll och att få en röd tråd i sin text. En av lärarna anger att elever även kan ha svårt att få en röd tråd i en faktatext, även om det vid skrivande av faktatexter kan finnas mer stöd som exempelvis tankekartor eller ämnesord.

Sammanfattningsvis definierar våra informanter skrivsvårigheter på flera olika sätt. De uttrycker att svårigheter för elever gällande skrivning framför allt hör till färdighetsdiskursen. Det framkommer även en viss osäkerhet när det gäller att definiera skrivsvårigheter och en speciallärare anger att det inte är något hen arbetar så mycket med. Flertalet anger även att det tar längre tid att upptäcka skrivsvårigheter än att upptäcka lässvårigheter.En av informanterna tar upp att det är enklare att definiera lässvårigheter då de består av svårigheter gällande avkodning eller läsförståelse eller båda delarna. De delar som flertalet av våra informanter tar upp handlar om att forma bokstäver, stava, sätta ut punkt på rätt ställe samt att få en röd tråd i sin text vilket hör till både inkodning, textbyggande och idéskapande. Eleverna har även möjlighet att skriva digitalt, även om tillgången på utrustning skiljer sig åt. Ingen av informanterna anger att de har någon elev som enbart skriver digitalt.

8.1.5 När det är svårt

I det här temat presenterar vi de anpassningar och stöd som erbjuds elever i skrivsvårigheter samt hur speciallärarens uppdrag ser ut för elever i behov av stöd. Temat är indelat i två underteman: anpassningar och stöd samt specialläraren som lärare.

8.1.5.1 Anpassningar och stöd

Flera informanter beskriver vikten av att eleverna ska känna att det är accepterat att vara olika och att de kan utföra sina arbetsuppgifter på olika sätt.

Jag försöker göra så att alla kan vara med på sitt sätt (KL 3).

Mitt fokus är att alla ska kunna delta på olika sätt. Är det så att man till exempel skriver tillsammans med någon kan man behöva ha någon som är mer framåt och stöttande och kan hjälpa den eleven som behöver mycket (SPL 2).

54 Informanterna anger att texter skrivs gemensamt i klassen för att alla ska känna sig delaktiga. Det gemensamma skrivandet innebär även explicit undervisning, vilket informanterna menar stöttar alla elever i klassen. Även elevens placering i klassrummet, menar informanterna, kan underlätta möjligheten att få stöd av sina kamrater eller lärare vid skrivarbetet. En av informanterna anger att hen har en resurs i klassen som ansvarar för att elever i skrivsvårigheter får stöd och extra anpassning.

De extra anpassningar som förekommer är digitala hjälpmedel som till exempel att skriva i Skolstil3_{, stavningsprogram och att läsa in sin text och datorn skriver. Det förekommer också}

andra anpassningar, exempelvis bildstöd, bänkalfabet, penngrepp, hörselkåpor, skrivmallar, extra genomgångar och anpassade arbetsuppgifter efter elevens nivå.

I skrivandet har vi väldigt stor tillgång till iPads och datorer just nu. Vi har även elever som pratar in på iPads på Skolstil och iPads skriver upp av sig själva (SPL 2).

Men det kanske är framför allt mängden man anpassar…hur mycket man ställer krav på att man ska skriva i en uppgift…man ser ju verkligen till individen hur mycket den klarar av (KL 5).

Några informanter beskriver också att elever ibland får möjlighet att arbeta med skrivning i en mindre gruppering eller enskilt.

8.1.5.2 Specialläraren som lärare

I vår studie framkommer att speciallärarens arbete oftast har fokus på läsning i ämnet svenska och i samband med lästräningen tränas också till viss del skrivandet. Informanterna efterlyser ett större fokus på skrivandet och de menar att det finns ett behov av att erbjuda möjligheter till