Genomföra skrivundervisning

Det här temat tar upp informanternas beskrivning av hur de genomför sin skrivundervisning. Vi har delat in detta tema i tre underteman vilka är: skriva tillsammans, modeller i undervisningen samt att balansera undervisningen.

42 8.1.2.1 Skriva tillsammans

Flertalet av informanterna beskriver att de ofta startar en lektion med gemensamt textbyggande i klassen och hur de som lärare visar på en modell för hur en skrivuppgift ska genomföras. Inledningsvis kan ofta en bild, en film eller en text som läses högt vara det som ska inspirera eleverna till en skrivuppgift. Därefter visar läraren hur uppgiften ska genomföras och de flesta av informanterna beskriver att de har någon form av stöd för genomförandet, exempelvis i form av bildstöd eller punkter skrivna på tavlan.

Så det är ju mycket att du ska visa, du ska visa, du ska modella, modella… så då gör vi väl det (KL 1).

Det handlar mycket om modellering, att visa på att jobba med stödstrukturer (SPL 1).

Därefter sker arbetet på individnivå och ibland även arbete i par. Några informanter berättar att de använder olika stödstrukturer till exempel bilder eller checklistor för att hjälpa eleverna med sitt skrivande. Informanterna uttrycker att de behöver vara anpassningsbara utifrån vilken elevgrupp de möter. Dessa stödstrukturer kan ses som anpassningar utifrån elevgruppen eller utifrån enskilda elevers behov och kan ses ur det kritiska perspektivet på specialpedagogik, då miljön och undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar.

I det enskilda arbetet försöker jag individanpassa så gott det går. Jag har det på flera nivåer eller med mer bildstöd för vissa till exempel (KL 4).

Några av informanterna beskriver hur de låter eleverna samarbeta för att stödja varandra. En informant beskriver hur eleverna samarbetar vid skrivande för att få stöd av varandra när det gäller att komma vidare i sin skrivutveckling. Lärandet sker i samspel mellan eleverna och informanten beskriver att de får draghjälp av varandra.

Jag brukar jobba mycket med att dom får samarbeta … att skriva saker tillsammans. Jag tycker att dom kan få hjälp av varandra där och dom kan dra varandra framåt lite… och att det kan hjälpa dom som har det lite knaggligt med läsningen. Det går lite hand i hand där då och om dom kanske tycker det är lite lättare att skriva så… men jag tycker att det är viktigt (KL 6).

Informanterna beskriver också att de har fokus på olika delar i skrivundervisningen till exempel inkodning innehållande meningar, stavning eller röd tråd. Fokus kan ligga på olika delar av

43 skrivförmågan i olika skrivuppgifter och flertalet av informanterna anger att de tar upp det som de anser eleverna har svårigheter med vid flera tillfällen.

Innan man kommer till berättelser är det ju det här att bara kunna skriva en mening. Börja med stor bokstav och få in det här med mellanrum mellan orden och sen stor bokstav och sluta med punkt (KL 8).

Som sagt så skriver vi mycket texter och jag försöker hålla koll på om det är något många har svårt för … vi kanske fokuserar på det en annan gång (KL 4).

De diskurser som här tydligast framträder är genrediskursen och färdighetsdiskursen, men även kreativitetsdiskursen. Samtliga klasslärare tar upp att de i sin undervisning använder modeller för att kunna skriva olika typer av texter, i första hand berättande och beskrivande texter. Våra informanter anger att de explicit undervisar om olika delar som hör till färdighetsdiskursen, som stavning och korrekt språklig struktur med exempelvis skiljetecken. I undervisningen använder de sig av bland annat film eller bilder för att motivera eleverna, vilket hör till kreativitetsdiskursen.

8.1.2.2 Modeller i undervisningen

Samtliga klasslärare anger att de använder någon form av modell eller mall när de undervisar i skrivande av olika typer av texter. De undervisar explicit om hur texter skrivs i olika genrer. Flertalet anger att de använder sig av cirkelmodellen, eller en modifierad form av densamma, när de undervisar i att skriva faktatexter.

Nu fokuserar vi mycket på att skriva texter, framför allt faktatexter och berättande texter. Med hjälp av olika … på olika sätt helt enkelt. Ibland med hjälp av tankekarta och ibland med hjälp av sexspaltare eller stödord. Vi skriver mycket gemensamt också så jag försöker använda mig av cirkelmodellen (KL 4).

Vi tränar på faktatexter nu också. Då har vi också utgått från att de har en mall med de här fem punkterna som ska finnas med … föda, ungar, boplats och så vidare (KL 6).

Även när det gäller berättande texter använder informanterna någon form av modell som stödjer eleverna så att deras berättelser innehåller inledning, handling samt avslutning. Informanterna betonar vikten av struktur även när det gäller att skriva berättande texter, detta för att få en röd tråd i sin berättelse. Flera av informanterna beskriver hur de arbetar på likande sätt som när de

44 skriver faktatexter, att de först skriver texter gemensamt. Därefter får eleverna skriva i grupp eller par och avslutningsvis skriver eleverna på egen hand.

Det är strukturerat hur de ska göra. Just att få med alla delar i en berättelse och följa en röd tråd … det kan vara lite svårt att förmedla till dem vad det innebär. Det är därför jag försöker skriva gemensamma sagor med dem också för att visa hur man kanske måste tänka (KL 4).

Vi kanske började med att bara läste en saga och sen så gick vi igenom punkterna som ska vara med och vad som hör till. Sen har de fått skriva utifrån de här punkterna. Då fick de börja två och två och skriva jättekort och rita bilder, men sen har de skrivit längre och själva och utgått ifrån de här punkterna (KL 6).

Genrediskursen är en av de diskurser som tydligt framkommer i vårt material. Flera av informanterna använder begreppet genre och betonar vikten av att eleverna lär sig att skriva texter i olika genre. Flera av informanternas anger att sagor eller berättande texter är de som eleverna möter först i skrivundervisningen och därefter följer faktatexter. Skrivandet av texter i olika genrer tar ofta sin utgångspunkt i ett gemensamt skrivande.

8.1.2.3 Balansera undervisningen

Balansen mellan att skriva korrekt och att skriva för att berätta eller kommunicera något har flera informanter tagit upp som problematisk. De tar upp svårigheten med att samtidigt som de arbetar med elevernas färdigheter när det gäller att skriva språkligt korrekt och stava rätt är de måna om att eleverna ska behålla sin lust att skriva. Flera av informanterna uttrycker en rädsla för att eleverna ska ge upp och inte vilja fortsätta att skriva om de ställs inför alltför höga krav när det gäller korrekthet. Även kravet när det gäller tiden eleverna ska ägna sig åt skrivning eller hur omfattande deras skrivande behöver vara är något som informanterna i sin undervisning försöker att balansera så att lusten att skriva behålls.

Det är alltid en svår balansgång hur mycket man ska kräva och hur mycket de ska få göra om där tycker jag. För annars dödar jag deras lust att vilja skriva och vara stolta över det (KL 7).

Det är väl balansen så att de tycker att det är roligt att skriva eftersom så många har svårt för att skriva och formulera sig skriftligt. Så att man inte tar död på den genom att rätta allt så att de inte törs skriva sen. Det tycker jag är så viktigt (KL 7).

45 Informanterna beskriver hur de anpassar kraven på det skrivna utifrån elevernas olika förutsättningar. Flera av informanterna anger hur de, särskilt i början av skrivinlärningen, ställer låga krav för att eleverna ska få lust och vilja att skriva. Detta samtidigt som lärarna tidigt i skrivundervisningen tar upp sådant som mellanrum mellan ord samt stor bokstav och punkt. Kraven gällande korrekthet anpassas både efter årskurs och individuella förmågor.

Vi börjar ju ändå ganska tidigt med att de ska skriva på rätt sätt, men du förstår hur jag menar precis i början då kanske man om de skriver helt fritt att man då kanske får vara glad om de har skrivit två ord till en bild liksom (KL 8).

Citaten visar på informanternas avsikt med att i undervisningen balansera färdighetsdiskursen och kreativitetsdiskursen mot varandra. Det framkommer även att de ser båda dessa diskurser som viktiga i sin undervisning. Samtliga informanter, både speciallärare och klasslärare, har med färdighetsdiskursen i beskrivning av sin skrivundervisning. Informanterna beskriver arbetet med färdighetsdiskursen som grundläggande för den fortsatta skrivundervisningen. Samtidigt betonar de vikten av att eleverna har motivation att skriva då det vet att lära sig skriva kräver både tid och energi av eleverna. Det framkommer även att bedömningen av elevernas texter när det gäller korrekthet anpassas både efter årskurs och individuella förmågor. I årskurs 1 ställs inte lika höga krav gällande korrekthet som det görs i årskurs 3.

Sammanfattningsvis är det några delar som tydligt framkommer när informanterna beskriver hur de genomför sin skrivundervisning. Huvuddelen av klasslärarna anger att en del av skrivundervisning sker i samspel, både gemensamt arbete i hela klassen och att eleverna samarbetar i par eller grupper. Samtliga klasslärare anger att de använder olika modeller vid undervisning i olika genrer och de använder även begreppet genre. De skrivdiskurser som är i fokus i våra informanters undervisning är färdighetsdiskursen, genrediskursen och kreativitetsdiskursen. Flertalet av våra informanter tar upp svårigheten med att balansera kreativitetsdiskursen mot färdighetsdiskusen.