Augusti: huvudkategorier

Den sista perioden, augustiperioden, startar strax efter explosionen i Beirut. Mer än ett halvår hade gått efter att premiärminister Diab lovade att genomföra de reformer som landet behövde för att lösa finanskrisen och sekterismen utan resultat. Utöver de fortsatta protesterna

drabbades även landet av coronapandemin, och i juni bröts samtalen med IMF eftersom samarbetspartierna fortfarande inte kunde komma överens om något reformpaket. Men finanskrisen väntade inte på att partierna skulle ro förhandlingarna i hamn, och under juli skenade inflationen till 112,39% (Reuters 2020; Trading Economics 2020). Den libanesiska lirans värde sjönk med 40% bara under juni (Sly 2020). När många libaneser i en närmast panikartad stämning försökte ta ut sina besparingar stoppade bankerna alla sorters uttag i amerikanska dollarn (ibid.). Landet befann sig således redan i en desperat situation när närmare 3000 ton ammoniumnitrat nästintill ödelade Beiruts hamn, landets främsta importingång, och krävde över 200 offer (Edgington 2020).

De första par dagarna efter olyckan var relativt lugna, och den större delen av nyhetsrapporteringen under dessa dagar fokuserade på olyckan i sig. Även när protesterna började återupptas framemot helgen fokuserade nyhetsrapportering i överlag främst på just olyckan och hur de drabbade försökte hantera livet efter explosionen. Faktum är att den totala mängden demonstrantuttalanden föll från 79 uttalande under den tidigare perioden, till 49 i augusti. Denna siffra har också påverkats av att jag av etiska skäl sorterade bort flera uttalanden under denna period som handlade om sorg över att ha förlorat en närstående, snarare än politiska krav. I de fall där överlevande familjemedlemmar deltagit i protesterna har jag inkluderat deras uttalanden, även om de också relaterar sin ilska mot regeringen till att ha förlorat en närstående.

51

Diagram 3.

Även under augustiperioden var sekularism det vanligaste begreppet med totalt 18 träffar, men bara knappt. Populism var nästintill lika vanligt med totalt 16 träffar. Den kanske mest intressanta upptäckten under denna period var att nationalism uttrycktes endast två gånger, medan antalet uttalanden som indikerade hot mot enigheten ökade från 5 under november-decemberperioden till 11 under augusti. Därför kommer jag även kort diskutera och redovisa denna ökning med en tabell för sig. Nationalism kommer däremot inte diskuteras eftersom begreppet förekom så sällan under denna period. En viktig detalj är även att uttalandena främst kommer från Beirut, då mediefokuset låg främst på hur Beirut försökte ta sig igenom tiden efter explosionen och hur demonstranterna svarade på katastrofen.

Al-Jazeera The Guardian BBC Le Figaro France 24

Populism 3 2 4 1 6

Sekularism 3 8 1 1 5

Nationalism 0 0 1 0 1

Hot mot enigheten 3 3 1 2 3

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Huvudkategorier: Augusti

52

6.3.1. Augusti: populism

Diagram 3.1.

Populismen var återigen det näst vanligaste begreppet bland uttalandena med totalt 16 träffar. Resultatet visar en tydlig förändring i hur de populistiska budskapen formuleras och verkar tillsynes reflektera ilskan och utsattheten som demonstranterna kände efter olyckan. Den största andelen populistiska uttalanden var kopplade till budskap om hur folket kämpar för sin överlevnad (Populism-3) eller hur folket behövde ta tillbaka makten från eliten (Populism-3a), följt strax därefter av uttalanden som anklagade eliten för att inte bry sig om folket (Populism-3b). Även under den tidigare perioden indikerade resultaten att demonstranternas

kampbudskap hade ökat, men sedan olyckan har dessa budskap blivit allt argare:

We want revenge, and our revenge is by putting all the political class either, either on the hanging stools you see over there, or in the dustbins, but we want them out. (Al-Jazeera 2020).

Today is the first protest since the explosion, an explosion in which any one of us could have died. […] This is the biggest warning for everyone now that we don’t have anything to lose anymore. Everyone should be in the streets today, everyone. (France 24 2020)

0% 0% 37% 13% 25% 25%

Populism

53

These people [the government] have no shame and no morals. They’re criminals who will kill Beirut. But Beirut will not die, it will live on despite them. (BBC News 2020).

Dessa tre uttalanden har klassificerats som antingen Populism-3 eller 3a, och skillnaden mellan hur sådana uttalanden utformas jämfört med den tidigare perioden är viktig. Det var ibland särskilt svårt att skilja på ifall ett uttalande borde ha klassats som ett hot mot enigheten på grund av de påtagliga våldsuppmaningar som förekommer i vissa av uttalandena, eller ifall dessa var olika populistiska budskap. I slutändan kodades uttalanden som det första eftersom det övergripande budskapet passade bäst in under populismen.

Mängden uttalanden som upplevde att landets ledare varken lyssnade eller brydde sig om folket ökade också drastiskt under denna period. Två särskilt explicita

uttalanden kommer från dagen då president Emanuel Macron anlände i Beirut för att besöka hamnen och tala med demonstranter. En demonstrant tog tillfället att uttrycka sig om sitt lands ledare direkt till Macron:

We are the ones who have been facing this entire crisis on our own, the have been manipulating us. Not a single president took us seriously […]. You have to pressure them. […] (BBC News 2020)

Sorg och ilska blandades ofta in i budskapen också, som en demonstrant uttrycker i följande citat:

Those who died paid the price of a state that doesn’t care about anything except power and money. (Al-Jazeera 2020)

54

Diagram 3.2.

Även under augustiperioden var sekularism (knappt) det vanligaste begreppet bland

demonstranternas uttalanden med totalt 18 träffar. Med tanke på att sekularism genomgående har varit det vanligaste begreppet i demonstranternas uttalanden indikerar empirin att dessa protester i stor grad drivs på av individualistiska krafter. Resultaten visar att begreppet i överlag bestod av uttalanden som indikerade ett missförtroende mot staten (Sekularism-1). Hälften av alla uttalandena riktade sig emellertid fortfarande specifikt mot det sekteriska systemet och dess partier (Sekularism-2b), men den förstnämnda varianten av sekularism var klart störst i sig själv.

Potentiellt kan detta bero på att de sekulära budskapen likt de populistiska budskapen har påverkats av katastrofen, och att demonstranterna därför samlas kring ett allmänt hat och förakt mot staten och regeringen. Emellertid rör det sig fortfarande om ett av de två vanligaste sätten som begreppet har uttryckts i uttalandena, och i den bemärkelsen uppvisar sekularism en relativt ovanlig stabilitet jämfört med de övriga begreppen.

9; 50% 0; 0% 0; 0% 3; 17% 0; 0% 6; 33%

Sekularism

55

6.3.3. Augusti, hot mot enigheten

Diagram 3.3.

Av alla begrepp som undersöktes under dessa tre perioder stod begreppet ”Hot mot

enigheten” för den största ökningen under någon av dessa perioder. Detta är inte ett begrepp som alla andra, utan snarare en slags kontrollkategori för att mäta uttalanden som eventuellt kan hota protesternas sammanhållning och motverka de olika enande idéerna som undersökts här. Att det är just dessa uttalanden som blir allt vanligare under denna period är därför en observation som bör belysas.

Flera av dessa uttalanden bestod av direkta våldsuppmaningar. Bland annat cirkulerade ”#hangup_thenooses” på Twitter under dagarna efter explosionen. Denna ilska reflekteras även i materialet:

We want to destroy and kill the government. They gave us no jobs nor rights. (Ibrahim, Najjar & Regencia 2020)

The only language we understand is the gallows. That’s the only way we’ll be satisfied. (BBC News 2020)

Flera uttalanden indikerade däremot att demonstranterna upplevde en slags uppgivenhet efter explosionen, och gick ibland så långt som att säga att olyckan var landets dödsdom.

1; 8% 2; 15% 0; 0% 5; 38% 3; 23% 1; 8% 1; 8% 0; 0%

Hot mot enigheten

56

Ce n’est pas un manifestation, c’est l’enterrement de notre pays, tué par les politiciens². (Rose 2020)

It will always be the same. It is just a political game, nothing will change. (France 24 2020)

Den växande pessimismen och ilskan som resultatet här indikerar bör tas som en seriöst hot mot protesternas sammanhållning, dels eftersom pessimism potentiellt kan leda till ett minskat intresse att delta i protesterna, dels eftersom våld eller hot om våld knappast är en strategi som vinner gehör hos samtliga demonstranter, vilket detta uttalande också indikerar:

I was definitely disappointed by the armed forces, but I have to say to some extent I was disappointed by the people as well, because we were hoping to stay much more peaceful. And I understand their anger, I am very angry too, but I prefer to limit the casualties. (France 24 2020)

57