Underkategorier

I detta avsnitt kommer jag förklara hur underkategorierna definieras och när de kan

appliceras. Flera av underkategorierna har även grenar under sig, vilket är till för att komma åt specifika formuleringar. I de fall där demonstranterna uttrycker någonting generellt,

exempelvis Populism-1 som menar att folket lider av elitens handlingar, men inte utvecklar sitt svar mer detaljerat kan ett uttalande kodas som bara ”1”, ”2”, ”3” etcetera, utan någon av de efterföljande bokstavsgrenarna. Underkategorierna är följande:

4.4.1. Populism:

1. Folkets misär orsakas av eliten – denna underkategori betonar folkets utsatthet som en faktor som förenar dem gentemot eliten och som mobiliserar populistiska budskap. Den viktiga betoningen här är på att lidandet orsakas av elitens agerande, vare sig dessa är politiker, bankmän eller överklassen.

a) Eliten snor från folket – verbet ”snor” syftar direkt på att demonstranterna anklagar eliten för korruption, exempelvis att ha förskingrat pengar ur statens finanser.

b) Eliten bryr sig inte om folket. Denna kategori appliceras när en demonstrant uttrycker att hen känner sig bortglömd, ignorerad eller förminskad av eliten, eller när eliten inte verkar bry sig om folkets intressen.

30

2. Folket måste samlas mot eliten – kategorin appliceras när demonstranter uttrycker att protesterna endast kan lyckas om folket är förenat mot hela eliten. Till skillnad från Nationalism-3 syftar den här kategorin på budskap där demonstranter betonar att folket – som ett slags kollektiv som står i motsats till en elit – måste samla sig, men där demonstranten inte använder nationellt betingade fraser som exempelvis ”… det

libanesiska folket måste förena sig”.

3. Folket kämpar för sin värdighet/stolthet/överlevnad – denna underkategori appliceras när demonstranterna menar att protesterna handlar om att återta sin värdighet, eller på något annat sätt få upprättelse. Vissa indikatorer på denna form av populism kan vara fraser som bland annat: ”… ta tillbaka det som är vårt”, ”… leva med vår värdighet intakt”, ”… folket kämpar för sin upprättelse/värdighet”, med mera.

a) Folket måste kämpa för att ta tillbaka makten – denna kategori appliceras när demonstranterna uttryckligen nämner att de måste ta tillbaka makten ifrån eliten, bland annat genom fraser som ”… den politiska makten ligger hos folket, inte eliten”, ”… folket måste ta tillbaka makten från eliten”.

4.4.2. Sekularism, underkategorier

1. Systemet i förtroendekris – denna kategori appliceras när demonstranter uttrycker att det sekteriska systemet inte går att lita på eller har svikit demonstranterna, eller när demonstranterna i allmänhet uttrycker en opposition mot

regeringen/staten/sekterismen utan att gå in på en djupare orsak. Orsaken varför detta sorteras under ”sekularism” är för att kategorin inte heller omfattar krav på alternativa identiteter, utan syftar snarare på det sekteriska systemets misslyckande. Att förkasta sekterismen förstås här som ett sekulärt uttryck. Denna kategori kan appliceras när demonstranter anklagar systemet för att vara korrupt i största allmänhet.

a) Protesterna bör vara partipolitiska obundna. Denna kategori appliceras när en demonstrant uttrycker motstånd mot partiernas inblandning i protesterna. Till skillnad från Populism-2 menar hävdar denna rubrik inte nödvändigtvis att ett parti nödvändigtvis är en del av eliten – flera partier som är aktiva i protesterna saknar exempelvis mandat i parlamentet.

31

2. Krav på att avveckla eller reformera det sekteriska systemet – kategorin appliceras när demonstranter argumenterar att systemet måste reformeras eller göras om från

grunden. Nedan följer tre mer ingående varianter av denna kategori.

a) Staten måste kunna ge alla lika möjligheter, rättigheter och allmännyttor. Det som skiljer denna gren av Sekularism-2 från till exempel Populism-1 är att den omfattar tillfällen då demonstranternas budskap går ut på att kräva bland annat sina

rättigheter, jobb eller möjligheter att utbilda sig, medan Populism-1 snarare syftar på en mer generell misär som de menar har orsakats av eliten.

b) De traditionella sekteriska partierna måste bort/valsystemet måste reformeras. Denna kategori appliceras när en demonstrant menar att systemet måste göras om från grunden för att lösa krisen i Libanon. Fraser som indikerar att detta budskap kan vara liknande fraser som följande: ”… vi måste bli av med de gamla

partierna”, ”… vi vill se nya ansikten i politiken”, ”… valsystemet förhindrar förändring”, etcetera. Notera att kategorin inte kräver att demonstranten ska specificera ett alternativ.

4.4.3. Nationalism, underkategorier

1. Nationen behöver räddas/folket kämpar för nationens värdighet eller överlevnad – denna kategori appliceras när en demonstrant beskriver protesterna som en kamp för att rädda nationen. Fraser som indikerar detta kan vara till exempel: ”… vi är här för att rädda Libanon”, ”… folket kämpar för landets bästa”, etcetera.

2. Politikerna har svikt nationen – kategorin syftar inte bara på att politikerna svikit folket, utan att politikerna också har svikit själva landet Libanon. Det som skiljer detta från exempelvis Populism-1 är att kategorin snarare omfattar uttalanden där budskapet framställer de styrande politikerna som landsförrädare.

3. Nationen förenas mot eliten – kategorin syftar här på när demonstranter gör skillnad på nation och stat, och menar att en förenad nation står i opposition till staten, regeringen, eller både och. Till skillnad från Populism-2 syftar den här kategorin på uttalanden där demonstrantens budskap hänvisar till den nationella identiteten som en förenande faktor i protesterna. Fraser som kan indikera denna form av nationalism kan vara bland annat: ”… libaneserna står samlade”, ”… libaneser samlas under flaggan”, eller ”… vi är alla libaneser”, med mera.

32

a) Nationstillhörigheten korsar religionsgränser och politiska skiljelinjer. Kategorin syftar på att demonstranten framhäver nationaliteten som den allra viktigaste identiteten, i jämförelse med religion eller partiidentifikation.

b) Stolthet över nationen – denna kategori appliceras när en demonstrant menar att det är stoltheten över nationen som motiverar hen att delta i protesterna.

c) En förenad nation krävs för en lyckad revolution – denna kategori kan appliceras när en demonstrant menar att det enda sättet att lyckas i protesterna är att bygga protesterna på en gemensam, sekulär nationalitet, specifikt i motsats till sekteriska identiteter. Till skillnad från Nationalism-3a handlar denna kategori således mer om identitetsbyggande som en slags protestsmetod.

4.4.4. Hot mot enigheten, underkategorier

1. Våld splittrar protesterna – denna kategori kan appliceras när demonstranter menar att våld skrämmer bort dem från protesterna.

2. Utdragna protester leder till pessimism – denna kategori kan appliceras när

demonstranter menar att protesterna inte verkar leda någonstans, oavsett hur länge de pågår.

a) Demonstranterna behöver omvärdera sina strategier – denna kategori appliceras när demonstranter upplever en utbredd pessimism över att protesterna inte ger önskat resultat, och att detta kräver en förändring i hur protesterna utförs. Kategorin kan även appliceras till när sympatisörer uttrycker frustration över att protesterna stör vardagslivet.

b) Pessimism övergår till våld eller hot om våld – denna kategori appliceras när demonstranter uppmanar till våld för att få igenom protesternas krav.

3. Landet går inte att rädda – denna kategori kan appliceras när demonstranter menar att landet är exempelvis för korrupt eller sårat för att dra sig ur krisen, eller generell pessimism inför möjligheten att ändra landet.

a) Landet behöver sättas under internationellt mandat – denna kategori omfattar de uttalanden som krävde att landet skulle sättas under ett FN eller franskt mandat igen för att lösa problemen.

b) Landet behöver en internationell intervention – denna kategori har inte en nödvändigtvis militär betydelse, utan syftar snarare på uttalanden som menar att

33

det internationella samfundet måste kliva in och spela en aktiv roll i att driva på reformer i landet. Detta kan indikeras av uttalanden som ”… det internationella samfundet måste lägga press på politikerna för att driva igenom reformer”, eller liknande.

4. Lojalitet till de gamla partierna splittrar demonstranter – den här rubriken är relevant när en demonstrant säger sig sympatisera med protesterna, men ändå tar något av partierna i försvar.