3.4.1 Priset
Anell påpekar att det förmodligen kommer att bli svårare att ha priskontroller efter avregleringen. Detta kan innebära att det blir svårt att få en priskonkurrens på de produkter där patent gått ut och där man kan beskriva generika. Anell menar att:
EMPIRI
~ 44 ~
”De nya aktörerna som går in på marknaden kommer inte att vara intresserade av att sänka priserna mer än nödvändigt, de vill behålla så stor vinst som möjligt.”
Vad det gäller generisk konkurrens har Sverige varit ett av de ledande länderna i Europa, menar Anell vidare. Anledningen till det har varit beslutet år 2002 om att generisk substitution var obligatoriskt för de svenska apoteken. Problem kan uppstå med att bibehålla priskonkurrensen, det finns få förhoppningar om att sänka kostnader i samband med avregleringen. Hans Wahlén, VD för Tamro menar att priserna på läkemedel ej kommer att sjunka i och med avregleringen. Han ställer sig kritiska till att avmonpolisera apoteksmarknaden;
”Vi har ett väldigt effektivt system för distribution av läkemedel i Sverige och det inkluderar detaljhandeln. Det är mer kostnadseffektivt än något annat västeuropeiskt land”, säger
Wahlén (Sveriges Radio 2005b).
Styrkan i att Apoteket AB kan hålla så låga priser ut mot slutkund påstår Wahlén är företagets låga driftkostnader. Detta kommer inte att vara möjligt efter avregleringen, menar han vidare Sveriges radio 2005b). Gällande priserna på receptfria läkemedel förmodar Svaton att dessa kommer att vara lägre i dagligvaruhandeln än på apoteken, iallafall på kort sikt;
”På kort sikt kommer det troligen att bli ett lägre pris i dagligvaruhandel än på ett vanligt apotek. Det motiveras med att det är en rationellare drift och att det inte finns rådgivning inom dagligvaruhandeln så man tillhandahåller därför inte samma service som ett apotek kan göra. Därmed kan det motiveras med ett något lägre pris” (Sveriges Radio 2005b).
Svaton anser dock inte att detta är något som kommer att oroa Apoteket AB nämnvärt. De kommer förmodligen att acceptera att de ligger 10-15 procent högre än dagligvaruhandeln. På sikt, i takt med att dagligvaruhandelns marknadsandelar ökar tror Svaton att de kommer att få bättre villkor vad gäller inköpen av receptfria läkemedel. De kan exempelvis komma att introducera generika läkemedel i handeln och på så sätt sälja dessa till ett ännu lägre pris. Detta kan dock endast göras efter att företagen byggt upp en kunskap och ett förtroende till sin kundkrets för ett nytt sortiment. När de har lyckats gjort det, vilket kan ta tid, kommer belägenheten att köpa dessa öka och skapa en prispress, enligt Svaton.
Björnsson tror att avregleringen kommer att leda till billigare läkemedel på den receptfria marknaden. Nikotinläkemedlen har nyligen fått tillstånd att säljas utanför apotekets verksamhet vilket resulterat i ett lägre pris i annan handel, menar Björnsson. Prisskillnaden är inte radikal då det endast handlar om runt 5 procent i prisskillnad. Detta är även en trolig utveckling av den receptfria marknaden efter avregleringen. Om det blir möjligt med fri prissättning inom denna handel kommer vi naturligtvis se över möjligheterna att kunna konkurrera med priset, menar Björnsson. Priset på det befintliga sortimentet är ett starkt konkurrensmedel men även att arbeta med ett eget varumärke kan bli aktuellt. Inom den receptbelagda marknaden ligger idag ett förslag från utredningen att prissättningen ska ske efter ett nationellt pris, vilket Björnsson ställer sig frågande till. Enligt honom är det rimligt att man även inom den receptbelagda marknaden ska få konkurrera med försäljningspriset. Idag arbetar Apoteket AB med så kallade ”pilotverksamheter”, vilket innebär att ett antal öppenvårdsapotek har satts på observation under franchiseliknande förhållanden. Genom detta får dessa apotek en liten större frihet att förändra sitt sortiment inom vissa ramar och kan även lättare styra över sitt arbete. Apoteket AB kommer att utvärdera dessa apotek för att se om
detta kan vara en framtida driftsform. Därmed kan det avläsas hur mycket det personliga incitamentet betyder för att lyfta Apoteket AB. Som förslaget ser ut idag, kommer det att vara tillåtet med integrerade kedjor. Genom detta kommer det i framtiden att blir svårt att reglera AUP och AIP eftersom grossisterna finns inom den egna kedjan. Inköpspriset blir därmed det pris grossisten skulle ha köpt för eftersom mellanhanden försvinner. Därefter bestäms AUP efter fördelning mellan distribution och apoteksbutiken genom intern prissättning, anser Näsman. Utredningen har spekulerat i att priserna skulle kunna pressat ned ytterligare vad gäller generika läkemedel vilket enligt Näsman inte känns troligt. Däremot tror Näsman att priset kommer att sjunka på receptfria läkemedel. Konkurrensen inom detta område kommer att öka och det kommer troligt att pressa ned priserna.
3.4.2 Tillgängligheten
Rudholm ser på tillgängligheten efter avregleringen av Apoteket AB på följande sätt;
”Om man ser på vad som hänt i de länder som redan har avreglerats har tillgängligheten till apotekstjänsten ökat ganska dramatiskt. Det finns utredningar från Norge och Island som har haft en ganska lik situation som Sverige och där har antalet apotek har ökat efter avregleringen”.
Vidare hävdar Rudholm att priserna har stigit i Norge efter avregleringen men i regler beror prisnivåerna på läkemedel mer på regeringen och myndigheterna ser ut än om det är ett monopolapotek eller fler konkurrerande apotekskedjor. Det stora problemet har först och främst varit med tillgängligheten på receptfria läkemedel i Sverige. Enligt genomförda enkätundersökningar och intervjuer med konsumenter har denna marknad kritiserats hårdast då många anser att receptfria läkemedel bör få säljas i dagligvaruhandeln och på bensinstationer. Denna avreglering bör därför prioriteras högst. Även Anell tror att en avreglering kommer att få positiva effekter för allmänheten och menar att vi kommer att möte en marknad med bättre tillgänglighet, fler apotek och längre öppettider. De som först och främst kommer att märka skillnaden är enligt Anell de som bor i tätbebyggda områden.