Från monopol till konkurrens : En analys av den svenska apoteksmarknaden

Från monopol till konkurrens

- En analys av den svenska apoteksmarknaden

Författare:

Dahlquist, Emma

Lindberg, Andreas

Handledare:

Dr. Hultén, Bertil

Program:

Marknadsföringsprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: C-nivå, VT-2008

Handelshögskolan BBS

FÖRORD

Under tio veckors tid har vi fördjupat oss inom den framtida svenska apoteksavregleringen. Vägen från inledning till slutsats har kantats av motgångar samt ljusglimtar som tillfört arbetet givande material. Det har dock varit en intressant resa och vi är mycket nöjda med vårt slutliga resultat. Vi skulle därför vilja rikta ett stort tack till våra respondenter för ett vänligt bemötande och den samarbetsvilja de visat oss genom att ställa upp på intervju. Även ett varmt tack till vår handledare Dr. Bertil Hultén som lett oss genom uppsatsdjungeln. Ditt stöd och vägledning har hjälpt oss mycket under arbetets gång.

Kalmar den 29 maj 2008 Handelshögskolan BBS

_____________ ______________ Emma Dahlquist Andreas Lindberg

SAMMANFATTNING

Uppsatsens titel: Från monopol till konkurrens – En analys av den svenska apoteksmarknaden Författare: Emma Dahlquist och Andreas Lindberg

Handledare: Dr. Bertil Hultén

Institution: Handelshögskolan BBS i Kalmar Datum: 2008-05-29

Syfte: Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service.

Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter. Arbetet har präglats av det abduktiva angreppssättet då vi sammanlänkat vår teoretiska och empiriska del genom ständig pendling mellan teori och empiri.

Slutsats: Vad gäller receptbelagda läkemedel är en utveckling likt Norges apoteksmarknad trolig att vänta. Förutom Apoteket AB ser vi tydliga indikationer på att marknaden kommer att domineras av de tre utländska kedjorna: Celesio, Alliance Boots och Phoenix/Tamro. Detta kommer att innebära omstruktureringar i distributionsledet och det är tänkbart att grossistföretagens funktion inom en snar framtid kommer att försvinna. Istället kommer troligen vertikala integrationer mellan företagen uppkomma. Då vi ser möjlighet att marknaden utvecklas från ett monopol till en oligopolmarknad kommer priserna på receptbelagda läkemedel med hög sannolikhet inte att sjunka.

Dagligvaruhandeln har visat stort intresse för att sälja receptfria läkemedel. Då de inte får ge rådgivning i samband med inköpen av läkemedel kommer deras starkaste konkurrensmedel att bli priset och tillgängligheten. Ett lägre pris på dessa preparat är därmed att vänta på dessa läkemedel. Vi tror även att en produktutvidgning samt uppkomsten av bitjänster kring kärntjänsten är att vänta på apoteken. Då vi ser potentiella aktörer på marknaden har vi goda förhoppningar om att antalet apotek kommer att öka i samband med avregleringen. Detta kommer att leda till en ökad tillgänglighet i form av längre öppettider och ökad apotekstäthet. Apoteket AB bör satsa på att marknadsföra sitt starka varumärke i samband med avregleringen, men även att värna om sin kompetenta personal då bristen på farmacevter kan uppkomma.

Nyckelord: Apoteket AB, tillgänglighet, service, pris, avreglering, konkurrensstrategier, avregleringseffekter, receptfria läkemedel, receptbelagda läkemedel, monopol

ABSTRACT

Title: From monopoly to competition – An analysis of the Swedish pharmaceutical market Authors: Emma Dahlquist and Andreas Lindberg

Tutor: Dr. Bertil Hultén

Institution: Baltic Business School in Kalmar Date: 2008-05-29

Purpose: The purpose with our essay is to discuss how the deregulation of the monopoly will influence the Swedish pharmacy market from a competition perspective. Future operators on the prescription drug and the non-prescription drug markets will be studied. Our essay is also going to include an analysis of Apoteket AB and how they are going to act to keep a strong market position. We also intend to analyze the deregulation effects through more closely study the factors; access, price and service.

Method: We have been using the qualitative method. Valuable information has been collected from our respondents by telephone interviews. Through the abductive approach have we been able to unite our theoretical and empirical part in order to summarize our result in an analysis and a conclusion.

Conclusions: A development equal Norway's pharmacy market is according to us likely to wait for. Apart from Apoteket AB, we see clear indicators that the market will be dominated by three foreign chains: Celesio, Alliance Boots and Phoenix/Tamro. This will imply restructurings in the distribution link and according to us is it possible that wholesalers function within a near future will disappear. Instead, will probably vertical integrations come into existence between companies. Lower prices on prescription drug are not likely within the next couple of years. The general dealers have shown big interest in order to sell non-prescription drugs. Because they are not able to give advice in connection with the purchase of medicine is their strongest competition weapon the price and the accessibility. A lower price on medicine is thereby to wait for. We also believe that a product development and the origin of subordinate post surround the core service is to wait for in the pharmacies. Though we see potential operators on the market we have good hopes that the number of pharmacies will increase as a cause of the deregulation. This will lead to an increased accessibility in the form of longer opening times and higher pharmacy density. Apoteket AB should invest in marketing there strong brand in connection with the deregulation, but also to look after it skilled personnel when a deficiency on pharmacist can occur.

Keywords: Apoteket AB, availability, service, price, deregulation, competitive strategies, deregulations impacts, non- prescriptive drugs, prescriptive drugs, monopoly, perfect competition.

ORDLISTA

Ordlista Förklaring

AIP Apotekets inköpspris

AUP Apotekets utpris

Generika En kopia av ett originalläkemedel

Horisontell integration Integration av funktioner mellan företag inom samma bransch Receptbelagda läkemedel Läkemedel som kräver recept från förskrivare

Receptfria läkemedel Läkemedel som ej kräver recept

Vertikal integration Ett företag äger framför eller bakom det egna företaget i produktionskedjan

.

INNEHÅLL

1.7.2 Induktion, Deduktion och Abduktion ... 5

1.7.3 Intervjumetod ... 6

1.7.4 Urval ... 7

1.7.5 Frågornas design ... 9

1.7.6 Trovärdighet och äkthet ... 10

1.7.7 Primär och sekundärdata ... 11

1.7.8 Källkritik ... 11 2. REFERENSRAM ... 13 2.1 Distributionskedjan i Sverige ... 13 2.1.1 Producentledet ... 13 2.1.2 Grossistledet ... 14 2.1.3 Detaljistledet/Apoteket AB ... 14 2.2 Utredningens förslag ... 15 2.3 Olika marknadsformer ... 16 2.3.1 Imperfekt konkurrens ... 16 2.3.2 Perfekt konkurrens ... 16 2.3.3 Oligopol ... 17

2.4 Tidigare avreglerade monopol ... 17

2.4.1 Inrikesflyget ... 17

2.4.2 Telemarknaden ... 18

2.5 Norges avreglering av apoteksmonopolet ... 19

2.5.2 Avreglerings utseende ... 19 2.5.3 Avregleringens effekter... 20 2.5.3.1 Aktörerna ... 20 2.5.3.2 Priset ... 21 2.5.3.3 Personal ... 22 2.5.3.4 Tillgängligheten ... 23

2.6 Danmarks avreglering av den receptfria marknaden ... 23

2.6.1 Bakgrund ... 23 2.6.2 Avregleringseffekter ... 24 2.6.2.1 Pris ... 24 2.6.2.2 Tillgängligheten ... 24 2.7 Konkurrensstrategier ... 25 2.7.1 Branschstrukturanalys ... 25 2.8 Konkurrensfaktorer ... 29 3. EMPIRI ... 30

3.1 Apoteket AB: s roll på marknaden ... 30

3.1.1 Apotekstätheten ... 30

3.1.2 Försäljningen ... 30

3.1.3 Priset ... 31

3.1.4 Service ... 32

3.1.5 Varumärket ... 32

3.1.6 Positionering på den nya marknaden ... 33

3.1.7 Strategin efter avregleringen ... 34

3.2 Nyetableringar ... 35

3.2.1 Konkurrensbarriärer ... 35

3.2.2 Receptbelagda läkemedel ... 36

3.2.3 Receptfria läkemedel... 39

3.3 Jämförelse med tidigare avreglerade marknader ... 41

3.3.1 Tidigare avreglerade monopolföretag ... 41

3.3.2 Avreglering av den norska apoteksmarknaden ... 42

3.3.3 Avreglering av den danska apoteksmarknaden ... 43

3.4 Avregleringens effekter ... 43

3.4.1 Priset ... 43

3.5 Nya affärsområden ... 45

4. ANALYS ... 47

4.1 Apoteket AB ... 47

4.1.1 Varumärket ... 47

4.1.2 Positionering på den nya marknaden ... 48

4.1.3 Strategin efter avregleringen ... 48

4.2 Nyetableringar ... 50

4.2.1 Den receptbelagda marknaden ... 50

4.2.2 Den receptfria marknaden ... 51

4.3 Jämförelse med tidigare avreglerade marknader ... 54

4.3.1 Tidigare avreglerade monopolföretag ... 54

4.3.1.1 Avregleringen av inrikesflyget ... 54

4.3.1.3 Avregleringen av telemarknaden ... 55

4.3.2 Avreglering av den norska apoteksmarknaden ... 55

4.3.3 Avreglering av den danska apoteksmarknaden ... 56

4.4 Avregleringens effekter ... 57 4.4.1 Pris ... 57 4.4.2 Tillgängligheten ... 58 4.4.3 Service ... 59 5. SLUTSATS ... 60 5.1 Nya aktörer ... 60 5.1.1 Receptbelagda läkemedel ... 60 5.1.2 Receptfria läkemedel... 60 5.2 Apoteket AB ... 61 5.3 Effekter av avregleringen ... 61 5.3.1 Priset ... 61 5.3.2 Tillgängligheten ... 61 5.3.3 Service ... 61 5.4 Slutmodell ... 62 5.5 Rekommendationer ... 62

5.6 Förslag till vidare forskning ... 63

6. REFERENSLISTA ... 64

6.1 Litteratur ... 64

6.3 Rapporter ... 65 6.4 Elektronisk bok ... 66 6.5 Elektronisk artikel ... 66 6.6 Elektroniska källor ... 66 6.7 Telefonintervjuer ... 68 6.8 Mailintervjuer ... 68 6.9 Figurer ... 68 6.10 Bilagor ... 69

1.

INLEDNING

I följande kapitel kommer vi att beskriva bakgrunden till vår problemformulering följt av en kort presentation av Apoteket AB. Därefter följer en problemdiskussion för att belysa vikten av vårt ämne. Vidare presenteras vår forskningsfråga samt syftet med uppsatsen. Därpå följer avgränsningen av vårt ämnesval och en motivering hur vi resonerat kring denna. Avslutningsvis beskriver vi vårt tillvägagångssätt vid genomförandet av uppsatsen.

1.1 Bakgrund

Under de senaste fyrtio åren har ett flertal statliga monopol avreglerats i Sverige. Några av de mest välkända och omdiskuterade avregleringarna har varit; järnvägs-, el-, post-, inrikesflyg- och telekommunikationsmarknaden. Diskussioner har förts huruvida monopolföretag ska finnas kvar eller avskaffas för att möjliggöra nyetableringar på marknaden och därmed konkurrens. Apoteksmarknaden har varit en av de mest omdiskuterade marknaderna och kritiker menar att en avreglering skulle leda till en ökad välfärd för samhället. För att undersöka hur en eventuell avreglering skulle kunna utföras på lämpligast sätt, utsåg regeringen år 2006 en utredare avsedd att analysera Apoteket AB och deras marknadssituation (SOU 2005).

/…/Regeringen beslutade den 21 december 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att som en första del lämna förslag som möjliggör även för andra aktörer än Apoteket AB att bedriva detaljhandel med receptbelagda och receptfria läkemedel/…/som särskild utredare förordnades Lars Reje fr.o.m. den 21 december 2006 /…/ (SOU 2008a)

Lars Reje lämnade den åttonde januari 2008 ett förslag till Sveriges socialminister Göran Hägglund (kd). Förslaget innebar att Apoteket AB från och med den första januari 2009 förlorar sin monopolsituation och därmed övergår apoteksmarknaden till en fri konkurrensmarknad (Dagens Medicin 2008a). Den åttonde maj 2008 klubbade riksdagen ja till att avreglera monopolet dock är det inte fastställt exakt hur avreglering kommer att se ut (Sydsvenskan 2008). Läkemedelstillverkare och föreskrivare är inte tillåtna att öppna apotek men i övrigt kan i princip vem som helst ta sig in på marknaden och utmana med den än så länge ensamma aktören. Det krävs därmed ingen farmacevtisk kompetens för att driva ett konkurrerande apotek till Apoteket AB. Farmacevtisk personal ska dock finnas tillhands i butiken under öppettiderna för läkemedelsrådgivning samt ansvara för att de regler som finns för läkemedelshantering uppfylls (Dagens Medicin 2008a). Även vissa receptfria läkemedel släpps fria att säljas utanför apoteken, dock är inte läkemedelsrådgivning i samband med inköpet tillåtet för andra aktörer än apoteken (SOU 2008b).

Syftet med avregleringen av apoteksmarknaden motiveras enligt följande: /…/ Enligt direktiven ska apoteksmarknaden omregleras i syfte att åstadkomma effektivisering, bättre tillgänglighet för konsumenterna, prispress samt en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. /…/ Detta ska uppnås genom att släppa in fler aktörer på marknaden. Utredningen föreslår att det ska underlätta och vara intressantare för nya företag att etablera sig på den svenska apoteksmarknaden. Detta genom att villkoren bör vara långsiktiga och stabila samt att riskerna är rimligt förutsägbara.

INLEDNING

~ 2 ~

Vidare menar utredningen att staten bör avyttra ett flertal av sina apotek för att begränsa sin marknadsandel och främja konkurrens (SOU 2008a).

1.1.1 Apoteket

1969 kom regeringen med ett förslag om att apoteksväsendet i Sverige skulle drivas av ett monopolföretag. Ett år senare bildades Apoteksbolaget AB som därmed fick ensamrätt på att sälja läkemedel inom landet (Apoteket AB: s hemsida 2008). Apoteken var tidigare ägda av egna företagare, men efter omregleringen 1970 fanns det endast en aktör: Apoteksbolaget AB (Läkemedels Världen 2005). Den nya monopolsituationen har betraktats som positiv då den ökade antalet apotek i Sverige med cirka 300 apotek. År 1998 bytte Apoteksbolaget AB namn till deras nuvarande namn: Apoteket AB. Apoteket AB:s uppdrag regleras idag i enhet med staten som fortfarande äger 100 procent av företagets aktier. Apoteket har i dagsläget 994 butiker runt om i landet, varav 76 av dem är avsedda för sjukhusleveranser och 38 stycken Apotek Shops. Företaget består av 10 690 medarbetare och har årligen cirka 100 miljoner besökare. Siffror från år 2007 visar att Apoteket AB har en omsättning på 39,5 miljarder kronor. Apoteket är inte ett vinstmaximerande företag, men har trots dåliga resultat vid bildandet av Apoteksbolaget AB lyckats öka sin omsättning till vinst. Årsredovisningen från 2007 visar en vinst efter skatt på 433 miljoner kronor (Apoteket AB: s hemsida 2008). Sverige har idag ur ett europeiskt perspektiv en låg apotekstäthet. Landets nio miljoner invånare delar idag på cirka 900 öppenvårdsapotek, vilket ger oss ett genomsnitt på ungefär 10 000 personer per apotek. Övriga EU länder har ett genomsnittstal på mindre än 5000 invånare per apotek. Det enda landet inom EU som har sämre apotekstäthet än Sverige är Danmark (SOU 2008a).

1.2 Problemdiskussion

EU har under en längre tid kritiserat de svenska monopolföretagen (EU-domstolen 2005). Europeiska Forskningsinstitutets Sieps påpekar att de svenska monopolen blivit statens kassakor och är allt för fixerade vid att generera pengar till statskassan snarare än att prioritera folkhälsan. Vidare menar rapporten att receptfria läkemedel bör säljas i livsmedelsbutiker för att underlätta tillgängligheten för konsumenterna (Dagens Nyheter 2005).

Norge införde en ny apoteksform 2001 och liberaliserade även försäljningen av receptfria läkemedel två år senare. Det råder delade meningar om vilka effekter detta bidragit med för den norska välfärden även om siffror visat på att antalet apotek ökat med nästan 50 procent. Genom att läkemedelspriserna inte sjunkit likt väntat har Norge beskyllts att gå från ett monopol till ett oligopol, där stora utländska kedjor köpt upp stora delar av den norska apoteksmarknaden (Läkemedels Världen 2006). Konkurrensverket menar att avskaffandet av en monopolmarknad kan innebära risker för kartellbildning i form av ett oligopol. Risken är då att ett monopolföretag byts mot två stora företag som delar upp marknaden sinsemellan. Inget av dessa företag kan själva reglera marknaden utan har en ömsesidig beroenderelation till varandra (Konkurrensverket 1998).

Danmark har i viss mån avreglerat apoteksmarknaden då det från och med 2001 blev tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel utanför apoteken. Effekterna är ökad tillgänglighet på läkemedel även om priserna tycks vara oförändrade mot innan avregleringen. Att Danmark valt att endast avreglera den receptfria marknaden beror på protester från regeringshåll och farmacevter att en avreglering av receptbelagda läkemedel skulle kunna vara skadligt för folkhälsan (ECON 2006). I och med Norges avreglering av apoteksmonopolet och Danmarks omreglerade apoteksmarknad anser vi att det är intressant och lämpligt att studera hur dessa marknader yttrat sig efter

avregleringen. Eftersom både Norge och Danmarks samhällsstruktur påminner om Sveriges anser vi att det är relevant att dra paralleller till hur vår framtida apoteksmarknad kan komma att se ut. Vi ställer oss frågande till hur den svenska apoteksmarknaden kommer att likna våra grannländers och vilka effekter detta skulle få.

Apoteksmarknaden kommer att gå från en till flera aktörer på marknaden. Givetvis innebär detta att nya relationer, samarbeten och strategier kommer att bildas och utvecklas. Apoteket AB har redan börjat rusta för konkurrens då nya företag inom kort kommer att tillträda den länge slutna marknaden. Från att Apoteket AB har haft ensamrätt på apoteksmarknaden under nästan 40 år kommer de nu möta konkurrens både på den receptbelagda samt den receptfria marknaden.

1.3 Problemets betydelse

Norge har sedan ett par år tillbaka avreglerat sitt apoteksmonopol. Danmark var på god väg, men valde att endast avreglera den receptfria delen. Tiden är nu inne för Sverige att ta steget mot en apoteksmarknad under konkurrensförhållanden. Genom att ett av Sveriges mest välbehövliga avmonopoliseras och konkurrenter tillåts etablera sig på marknaden kliver vi in i en ny era. Läkemedel är produkter som alla invånare i Sverige är mer eller mindre beroende av. Vissa av Apoteket AB: s kunder kräver mediciner för att överleva vardagen, medan andra köper vid behov. Under fyrtio års tid har Apoteket AB agerat som ensam aktör på marknaden. Då monopolet avregleras den 1 januari 2009 finner vi det extra intressant att studera fenomenet monopolföretag närmare och ta reda på vad som händer då företaget och marknaden omregleras. Vi anser att vår analys ligger rätt i tiden då apoteksmonopolet under en längre tid varit uppe för debatt huruvida avregleringen kommer att bidra positivt eller negativt till den svenska välfärden. Beslutet om att avreglera Apoteket AB:s monopolsituation fattades relativt nyligen och fenomenet är därmed desto mer intressant att studera då ämnet är relativt outforskat ur ett perfekt konkurrensperspektiv.

1.4 Forskningsfråga

Apoteksmarknaden kommer från och med årsskiftet att omregleras och därmed möter vi en ny marknadsform. Vår uppsats avser att analysera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden, samt vilka företag som kommer att bli deras framtida konkurrenter. Vår uppsats kommer därför att grundas utifrån följande frågeställning:

Hur kommer den svenska apoteksmarknaden att utvecklas efter avregleringen utifrån ett konkurrensperspektiv?

1.5 Syfte

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer

INLEDNING

~ 4 ~

slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service.

1.6 Avgränsning

Apoteksmarknaden är mycket komplex och omfattar ett flertal olika aktörer, samarbeten och kundmålgrupper. En avgränsning var därför ofrånkomlig. En begränsning har gjorts till att endast analysera den avreglerade apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Detta genom att se närmare på avregleringens effekter beträffande detaljistled, grossistled och slutkund. Vi utesluter därmed en analys av producentledet, effekterna av generika samt parallellimportens påverkan. Vår analys kommer inte att inkludera konsumenters inställning till avreglering utan endast effekterna i form av: pris, tillgänglighet och service. Individers inställning till avregleringen av monopolet är ofta starkt knutet till personers politiska inställning. En rättfärdigad analys av marknaden skulle därför försvåras då vi speglar politiska ideologier snarare än de faktiska effekterna och har därför uteslutits.

Studier av övriga aktörer på marknaden likt sjukhus och landsting kommer även att förbises. Vidare har vi valt att endast jämföra Apoteket AB: s avreglering med inrikesflyget och telekommunikationsmarknadens avmonopolisering då vi anser att de har mest gemensamt med apoteksmarknaden.

Vi är medvetna om att denna avgränsning kan bidra till att en missvisande helhetsbild då avregleringen skulle kunna analyseras genom att studera fler faktorer än vad som valts. Med anledning av den korta tidsfrist vi tilldelades var en begränsning av ämnesvalet dock nödvändig. Avregleringen av apoteksmarknaden kommer att analyseras utifrån det förslag som Lars Reje uppkommit med i dagläget. Vi kommer därför inte att ta hänsyn till om förslaget ändras då vi baserar våra resultat på det förlag som finns till förfogande idag.

1.7 Metod

1.7.1 Kvalitativ metod

Vetenskapsteori handlar enligt Thurén (2007) om att ta reda på hur verkligheten förhåller sig till den teoretiska kunskap som finns att tillgå. Genom analys av verkligheten söker forskaren sanningen för att antingen utveckla, komplettera eller förkasta gamla teorier till förmån för nyupptäckta rön. Enligt Bryman och Bell (2005) är de två vanligaste metoderna inom forskande vetenskap den kvalitativa och den kvantitativa forskningsmetoden. Widerberg (2002) menar att den kvalitativa metoden handlar om att karaktärisera och bedöma egenskaperna hos någonting medan den kvantitativa metoden mäter dessa faktorer. På så sätt avser den kvalitativa metoden mer till att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper medan den kvantitativa forskningen fastställer mängder. Genom detta tillvägagångssätt menar Wallén (1996) att andra värden än tekniska och rent medicinska uppnås. Forskningen syftar istället till att höja trivsel och livskvaliteter. De kvalitativa metoderna avser därigenom att analysera de sociala aspekterna och forskaren är subjektiv i sin bedömning. Genom en kvalitativ undersökning skapar forskaren sig en djupare förståelse av ämnet än vad som möjliggörs då en kvantitativ metod används, menar Bryman och Bell (2005). Detta kan forskare göra genom naturliga data som ostrukturerade intervjuer och observationer (Ryen 2004).

Vi valde att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi ansåg att den var lämpligare för vårt ämnesval. Eftersom vår avsikt var att analysera den framtida apoteksmarknaden efter att avregleringen trätt i kraft var det enligt vårt tycke en fördel att beskriva utvecklingen i ord snarare än i siffror. Genom att arbeta med den kvantitativa metoden hade vi haft en möjlighet att genomföra kundundersökningar och mäta inställningen till en avreglerad apoteksmarknad bland konsumenterna. En sådan undersökning hade dock inte besvarat vår forskningsfråga. Istället valde vi att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden eftersom den gav oss möjligheten att analysera effekterna av avregleringen på ett djupare plan. Genom ingående intervjuer med respondenter som anses väl insatta i apoteksmarknaden och avregleringsfrågan har vi fått den framtida avregleringens effekter formulerade i ord. Detta har gjort att vi skapat oss en större förståelse över vad omregleringen för med sig ur ett samhällsperspektiv.

Den kvalitativa forskningen kräver att forskaren är väl insatt i sitt ämnesval. Detta möjliggörs genom att författaren skapar sig en bred förkunskap. Det kvalitativa forskningsfältet kan förändras under arbetets gång och därmed krävs ständig reflektion och uppmärksamhet från forskaren (Patel och Davidson 2003). Med anledning av detta har vi valt att dagligen uppdaterat oss i ämnet, främst via nätet. Eftersom avregleringen inte trätt i kraft är detta naturligtvis ett omdiskutera ämne, inte minst i medierna och vi har därmed försökt att lyfta fram så mycket aktuell information som möjligt. Trots att betänkandet lades fram i januari är det inte förrän under våren som olika företag och samhällsinstanser delgett sina remissvar och allmänna åsikter kring ämnet, vilket gjort att en uppdatering av ämnet var ofrånkomligt.

1.7.2 Induktion, Deduktion och Abduktion

Enligt Patel och Davidson (2003) arbetar forskaren med att producera teorier som ska delge en sådan korrekt bild som möjligt om hur verkligheten förfaller sig. För att göra detta möjligt krävs en förankring mellan teori och empiri. De tre forskningsansatserna; induktion, deduktion och abduktion utgör därför en betydande del i arbetet då dessa tre är relationen mellan den teoretiska och den empiriska delen.

Genom det induktiva arbetssättet drar forskaren allmänna och generella slutsatser utifrån empiriska fakta. På så sätt skiljer sig denna ansats mot den deduktiva där slutsatserna grundas utifrån logiskt tänkande (Thurén 2007). Då forskaren använder sig av den induktiva ansatsen studeras enskilda fall i verkligheten och utifrån dessa formuleras en teori. Detta kan dock innebära att forskningen har skett utan tidigare teoretisk förankring och forskaren riskerar att hamna i en situation där teorier skapas utifrån enskilda fall snarare än att gälla generellt (Wallén 1996). Patel och Davidson (2003) anser att forskare som arbetar med den deduktiva ansatsen har valt att följa bevisandets väg. Genom att arbeta med det deduktiva arbetssättet dras slutsatser utifrån befintliga teorier eller allmänna slutsatser. Utifrån teorin skapas hypoteser som sedan jämförs med det empiriska utfallet. Alvesson och Sköldeberg (1994) menar att den deduktiva ansatsen utgår från en generell regel och förklaras utifrån denna ett visst enskilt intresse. Forskaren riskerar därmed att belysa den forskning som redan är bevisad snarare än att upptäcka nya rön.

Den induktiva ansatsen förknippas ofta med den kvalitativa forskningsmetoden medan den deduktiva ansatsen används vid kvantitativ forskning (Ryen 2004). Den deduktiva ansatsen har dock ofta induktiva inslag och i omvänd ordning. Efter att den deduktiva ansatsen används kan det finnas behov för forskaren att samla in ytterligare information för att kunna avgöra om en teori är hållbara eller inte. Genom att röra sig fram och tillbaka mellan teori och empiri använder

INLEDNING

~ 6 ~

forskaren sig av den abduktiva ansatsen (Bryman och Bell 2005). Abduktion beskrivs som en ansats med både induktiva och deduktiva inslag. Forskaren inleder arbetet med att utforma ett hypotetiskt mönster som kan förklara det enskilda fallet, detta steg kan ses som ett induktivt inslag. Därefter prövas den utformade hypotesen på tidigare fall och genom detta arbetar forskaren deduktivt. Efter att ha testat den ursprungliga hypotesen i verkligheten kan det utvecklas och bli en mer generell slutsats, vilket återkopplar till den induktiva ansatsen. Fördelen med abduktion är att forskaren inte låser sig i sitt tänkande vilket kan ske vid ett rent induktivt eller deduktivt arbetssätt. Riskerna är dock att forskaren letar efter de resultat han eller hon vill ha utifrån egna erfarenheter, vilket gör att analysen inte startar förutsättningslöst (Patel och Davidson 2003).

Vi har genom en kombination av den induktiva och deduktiva ansatsen använt oss av abduktion i vårt arbete. Vårt arbete inleddes med en analys av verkligheten. Efter denna analys uppkom vår forskningsfråga vilken vi ansåg intressant att undersöka närmare, detta kan ses som ett induktivt inslag. Därefter studerade vi tidigare referensramar inom vårt ämnesval. Då vi lyft fram och belyst relevanta teoretiska aspekter valde vi att undersöka hur verkligheten förhöll sig till vår referensram, vilket är något av ett deduktivt angreppssätt. Utifrån vårt abduktiva angreppssätt har vi dragit egna slutsatser över vilka effekter vi tror att avregleringen kommer att föra med sig. Dessa slutsatser baseras utifrån tidigare författarens teoretiska kunskap i kombination med våra nyfunna erfarenheter av ämnet. Därmed anser vi att vi genom vår vandring mellan teori och empiri har gjort att vi letts in på den abduktiva forskningsansatsen på ett mycket tydligt sätt.

1.7.3 Intervjumetod

Enligt Bryman och Bell (2005) är intervjuer den mest använda metoden inom kvalitativ forskning. Bell (2005) anser att intervjuer ger utrymme för stor flexibilitet genom att möjligheten finns till att ställa följdfrågor. Vidare kan respondentens röstläge vara avgörande för hur budskapet ska tolkas, vilket inte går att avgöra vid en enkätintervju. Bryman och Bell (2005) refererar till två olika typer av kvalitativa intervjumetoder; ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Den ostrukturerade intervjun ger respondenten möjligheten att tala fritt och därmed har intervjuaren ingen förutbestämd intervjuplan. Inom den semistrukturerade intervjun har frågorna fastställts i förväg och intervjuaren frångår endast den förutbestämda frågeordningen vid behov av följdfrågor. Svensson och Starrin (1996) beskriver intervjun som en speciell form av samtal mellan människor där syftet är att samla information. Den kvalitativa intervjun beskrivs som ett medel att identifiera eller upptäcka ännu icke kända företeelser. Forskaren går in i rollen som medskapare till intervjuns resultat genom sin interaktion med respondenten. Innan intervjun genomförs bör forskaren var väl påläst i ämnet och ta del av den information som finns att tillgå. Eftersom vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden föll sig valet ganska naturligt på att utföra intervjuer i vårt arbete. Vårt syfte med intervjuerna har varit att skapa en djupare förståelse av ämnet och därför har vi strävat efter att få välutvecklade och givande svar. Vi valde därför att anamma den semistrukturerade intervjuformen vid alla våra intervjutillfällen. Frågescheman skapades i förväg och vi var noga med att inte avvika från dessa under intervjuns gång. Genom detta halkade vi inte oavsiktligt in på några sidospår utan lyckade genomföra intervjuerna med ett gott resultat. För att våra respondenter skulle få möjlighet att förbereda sig inför den kommande intervjun, bestämde vi oss för att maila frågorna till dem i förväg. För att vara pålästa och väl förberedda inför våra intervjuer valde vi att skriva klart vår teori innan vi

genomförde den empiriska delen av vår uppsats. Genom detta anser vi att vi har kunna utforma korrekta och relevanta frågor att ställa till våra respondenter.

Webb (2002) menar att ett populärt sätt att utföra intervjuer med respondenterna är genom telefonintervjuer. Telefonintervjuer blir ofta mer effektiva och går snabbare att genomföra, vilket kan ses som en fördel. Genom att inte träffa respondenterna personligen kan även denna form av intervju mögliggöra intervjuer som annars inte hade varit möjliga på grund av det geografiska avståndet. Även Bryman och Bell (2005) lyfter fram fördelar med telefonintervjuer genom att påpeka att dessa är lättare att genomföra än en personlig intervju. Genom att respondenten och intervjuaren ej möts fysiskt undviks även yttre påverkan på respondentens svar, som annars kan styras av faktorer hos intervjuarens närvaro. Nackdelen med telefonintervjuer är att forskaren inte har möjlighet att avläsa kroppsspråk och ansiktsuttryck under intervjun, vilket annars kan tydliggöra svaren. Trost (2005) anser att det finns klara för- och nackdelar med att använda sig av bandspelare vid intervjutillfället. Genom att spela in intervjuerna kan forskaren lyssna på intervjun upprepade gånger i efterhand för att precisera tonfall och ordval. En sådan intervju gör det även möjligt för forskaren att koncentrera sig på intervjun istället för att föra anteckningar under intervjuns gång. Nackdelarna med detta tillvägagångssätt är att gester och ansiktsuttryck som stärker ord och uttryck går förlorade.

Fem av våra sex intervjuer har skett via telefon. Anledningen till detta tillvägagångssätt är på grund av att våra respondenter varit utspridda i landet och att vi därför har vi inte haft tid eller möjlighet att besöka dem fysiskt. Det har även visat sig att våra respondenter själva föredragit telefonintervjuer på grund av tidsbrist. Med anledning av den korta tidsfrist vi haft att utföra vårt arbete på anser vi att vi haft stor nytta av telefonintervjuer. Detta har varit ett bra sätt för oss att effektivt få in våra data till arbetets empiriska del. Vi har valt att spela in alla våra telefonsamtal för att efter intervjun sammanställa dessa i skriftform. Detta har gjort att vi dokumenterat allt som sagts under intervjun och ingen information har gått till spillo. Vi anser därmed inte att den uteblivna fysiska närvaron har påverkat vårt resultat.

Ryan (2004) beskriver mailintervjuer som kommunikation utan direkt kontakt. Intervjuer via e-post bjuder på vissa utmaningar för forskaren. Risken att få för lite data, att bygga tillförlitlighet till respondenten och hur man ska få intervjupersonen att överhuvudtaget svara, är frågor som forskaren bör beakta. Vår sjätte intervju har skett via mail. Vår kontaktperson på Tamro föredrog mailintervju då hon nyligen blivit tillsatt på sin tjänst. Naturligtvis respekterade vi detta och utförde därför intervjun via mail. Svar från Tamro kom snabbt, även om vi hamnade i den klassiska fällan att få outvecklade och korta svar som egentligen inte tillförde vårt arbete någon direkt information.

1.7.4 Urval

Enligt Kvale (1997) kan antalet intervjuer som anses nödvändiga för uppsatsen variera beroende av undersökningens syfte. Vanligtvis är det inte antalet intervjuer som är av betydelse utan vad forskaren får ut av de enskilda intervjuerna och vad de kan tillföra arbetet mer konkret. Vissa intervjupersoner anses vidare som mer lämpliga att intervjua än andra. En intervjuperson ska vara samarbetsvillig och välmotiverad, men även vältalig och kunnig inom sitt ämne. Det förutsätts även att de är konsekventa i sina uttalanden samt att den svarar uppriktigt på forskarens frågor. Vår empiri har grundats på följande sex intervjuer:

INLEDNING

~ 8 ~

• Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdsekonomi vid Lunds Universitet • Niclas Rudholm, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Gävle

• Inger Näsman, ansvarig för apoteksfrågor på Läkemedelsindustriföreningen (LIF) • Örjan Björnsson, chef för ledningskansliet på Apoteket AB

• Thomas Svaton, VD på Svensk Dagligvaruhandel AB

• Ulrika Hultgren, information och PR- chef för Tamro Sverige AB

Vi har valt ut de respondenter vi anser har haft den kunskap som krävs för att besvara vårt syfte med uppsatsen, det vill säga har förmågan att analysera och tolka den blivande apoteksmarknaden. Vi har valt att intervjua två experter inom vårt ämnesval. Niclas Rudholm arbetar som professor i nationalekonomi vid Högskolan i Gävle. Han har under en längre tid specialiserat sig på att studera avreglerade monopolmarknader och har bland annat skrivit rapporter åt Konkurrensverket. Anders Anell arbetar som professor i Hälsoekonomi vid Lunds Universitet. Han har skrivit ett flertal avhandlingar om avregleringseffekterna i våra grannländer efter deras apoteksavregleringar. Vi har valt att kalla dessa två respondenter för våra experter då vi anser att de har en stor kunskap inom ämnet och kan tillföra mycket till vårt empiriska resultat. För att kunna ta reda på Apoteket AB: s syn på avregleringen samt för att urskilja hur de nu kommer att agera för att behålla sin position på marknaden har vi valt att intervjua en av Apoteket AB: s representanter. Vårt val föll på chefen för Apoteket AB:s ledningskansli, Örjan Björnsson, då han har stor insikt i företagets verksamhet. Han har kommit att ansvara för frågor kring Apoteket AB: s avreglering och föreföll därför som en lämplig respondent att intervjua om företagets nya situation.

Sverige har valt att avreglera den receptbelagda och den receptfria marknaden vid samma tillfälle. Det gör att det enligt oss är nödvändigt att separera dessa marknader från varandra så långt det går i vår analys av branschutvecklingen. För att få både sidorna av saken har vi därför valt att intervjua en representant från den receptbelagda marknaden och en representant från den receptfria marknaden. Då Celesio och Alliance Boots är två av de största aktörerna på den norska marknaden fann vi det intressant att studera närmare om de finner intresse även i den svenska marknaden efter avregleringen. Dessvärre har ingen respondent från dessa företag har tid eller möjlighet att ställa upp på en intervju. Tamro är delägare i Apotek 1 som är en av de ledande apotekskedjorna i Norge samt en av de två aktiva grossistföretagen i Sverige idag. Vi ansåg därför att det var lämpligt att kontakta dem. Tamros informationschef Ulrika Hultgren har valt att ställa upp på en mailintervju. Vi fick dessvärre inte ut speciellt mycket av intervjun då våra frågor inte besvarades så utförligt som vi hade hoppats på. Vår uppmärksamhet riktades då istället mot branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag, Läkemedelsindustriföreningen (LIF). LIF representerar majoriteten av de läkemedelstillverkande företagen i Sverige. De har en god helhetsbild av den svenska apoteksmarknaden då bland annat Tamro och Apoteket AB hör till deras kunder. Vi har intervjuat Läkemedelsindustriföreningens ansvarige person för apoteksfrågor, Inger Näsman. Hon ställde upp på en intervju som gav oss relevant och givande information för vårt arbete.

Detaljhandeln har länge intresserat sig för att sälja det receptfria sortimentet vilket nu blir en möjlighet. Vi har försökt få tag på en representant för detaljhandelns idag största jätte, ICA AB men utan resultat. Vi valde därför att kontakta en expert inom dagligvaruhandeln. Thomas Svaton är VD på Svenska Dagligvaruhandel och ställde gärna upp på en intervju. Han har genom sitt

arbete en god överblick över den svenska dagligvaruhandeln då hans företag företräder de största svenska dagligvarubutikerna. Han har delat med sig av sina erfarenheter och gett sin syn på avregleringseffekterna.

Vi anser att alla våra respondenter är kunniga inom sitt område och har gett oss relevant och användbara information. De har visat god samarbetsvilja och intresse för ämnet vilket har underlättat intervjuerna. Trots vissa komplikationer med vår insamling av data är vi nöjda med resultatet. Då fem av våra intervjuer varit långa och uttömmande anser vi inte att det har varit nödvändigt att intervjua fler personer, vi har bedömt att det material vi har räcker.

1.7.5 Frågornas design

Trost (2005) menar att de inledande intervjufrågorna är av stor vikt då dessa lägger grunden för hela intervjun. Här ges forskaren tillfälle att inge förtroende och visa sin professionalitet. Enligt Bryman och Bell (2005) bör de första frågorna även behandla undersökningens syfte för att inte ge respondenten en känsla av att deras tid slösas bort. Om frågorna känns viktiga för respondenten finns större möjligheter att fånga dennes intresse och uppmärksamhet under den resterande intervjutiden. Vidare bör forskaren följa vissa riktlinjer vad gäller utformningen av frågorna. Dubbla frågor är inte att rekommendera då dessa skapar en osäkerhet hos respondenten över vad som ska besvaras. Forskaren bör också beakta frågornas ordningsföljd. Holme och Solvang (1996) menar att de inledande frågorna bör vara av en lättare karaktär. De mer komplicerade frågorna bör rimligtvis ställas i mitten av intervjun för att sedan övergå till allt lättare frågor mot slutet. Enligt Bryman och Bell (2005) är det viktigt att intervjuaren håller sig till den förutbestämda frågeordningen för att inte tappa kontrollen över intervjun.

Frågorna ska heller inte vara ledande eftersom forskaren då styr respondenten att svara på ett visst sätt (Bell 2005). Frågor som handlar om värderingar kommer alltid att vara mer eller mindre ledande. Hur de styrs beror därför av frågans formulering. Forskaren ska försöka göra denna påverkan så liten som möjligt (Holme och Solvang 1996). I den kvalitativa intervjun används sällan standardiserade frågor. Dessa typer av frågor ökar forskarens styrning av intervjun, vilket är något som bör undvikas. Intervjun avser istället att i största möjliga mån låta respondenten få styra utvecklingen av intervjun. Genom detta framkommer den intervjuade personens åsikter och uppfattningar (Holme och Solvang 1996). Svensson och Starrin (1996) menar att den kvalitativa intervjun därmed förutsätter öppna frågor. Genom detta är det lättare att få oförutsägbara och spontana svar. Samtidigt som intervjufrågorna är öppna är det viktigt att inte tappa fokus från ämnet och att svaren frångår undersökningens syfte.

För att kunna leverera ett påläst och professionellt intryck till våra respondenter valde vi att fördjupa oss så mycket i ämnet som möjligt innan intervjuerna blev aktuella att genomföra. Genom detta skapade vi oss en bättre förståelse av ämnet och fick möjligheten att se vår problemformulering ur olika perspektiv. Därefter kunde vi på ett lättare sätt avgöra exakt vad vi ville få ut av varje intervju och vilka frågor som ansågs lämpligast att ställa. Detta för att inte riskera att ställa onödiga och olämpliga frågor. Vi har vidare valt att arbeta med öppna frågor då vi intervjuat våra respondenter. Orsaken till att vi valt öppna frågor är för att vi velat ha ett välutvecklat svar av våra respondenter som gör mer än att bara berör ytan av ämnet. Detta anser vi även har varit nödvändigt för att kunna få en djupare analys av ämnet. Genom att ämnet är så pass outforskat har vi velat ha de olika respondenternas syn på avregleringen för att slutligen kunna ställa dessa mot varandra i en analys. För att inte ge utrymme tillmissförstånd eller svar som inte tillförde arbetet något konkret, valde vi att ställa enkla raka frågor till våra respondenter.

INLEDNING

~ 10 ~

Intervjun öppnades upp med lättare frågor för att få respondenten att komma in i samtalet. Därefter övergick vi till frågor av mer komplicerad karaktär. Vi valde medvetet att inte använda oss av dubbla frågor, då dessa komplicerar respondentens svar. Eftersom syftet med intervjuerna har varit att få ett djupare samtal med personliga svar har vi valt att inte ställa ledande frågor utan formulerat frågorna på ett sådant sätt att kreativa svar fodrats. Genom att undvika frågor innehållandes påståenden, undvek vi risken att leda våra respondenter att svara på ett visst sätt.

1.7.6 Trovärdighet och äkthet

Begreppen reliabilitet och validitet är mer förknippade med den kvantitativa forskningsmetoden än den kvalitativa. Genom en kvantitativ undersökning kan man via upprepad mätning fastslå vissa resultat samt utvärdera hur pass tydliga dessa resultat är (Svensson och Starrin 1996). Inom den kvantitativa metoden är en upprepning av samma svar ett tecken på en hög trovärdighet. Detta är dock inte lika lätt inom den kvalitativa forskningsmetoden, där man istället talar om undersökningens trovärdighet och äkthet. Till skillnad mot den kvantitativa metoden är det inom den kvalitativa forskningen svårt att komma fram till en enda sanningsenlig bild av verkligheten. Istället kommer den kvalitativa metoden att ge mer än en hållbar beskrivning av hur verkligheten förhåller sig (Bryman och Bell 2005). Trovärdigheten bör mätas utifrån den unika situation som råder vid undersökningstillfället. De säregna svaren betraktas som av tyngre vikt än att alla respondenter anger samma svar. I den kvalitativa studien är det svårt att bedöma förståelsen utifrån jämförelse av de enskilda intervjuerna vilket gör att den kvalitativa metoden mer handlar om att fokusera på trovärdigheten i de intervjuer som genomförts snarare än att förklara och jämföra dem med varandra (Svensson och Starrin 1996).

Då vi använt oss av en kvalitativ forskning väljer vi att använda oss av begreppen; trovärdighet och äkthet då vi refererar till vårt arbete. Våra respondenter har gett oss en inblick i deras unika vardag genom att beskriva verkligheten från deras ögon sett. Därmed har alla intervjuer har gett oss unika svar. I vissa av frågorna har våra respondenter varit eniga medan andra frågor har gett olika svar. Vi anser dock inte att det finns några rätta eller felaktiga svar eftersom våra frågor snarare handlar om spekulationer utifrån det lagförslag som ligger framme idag. Vår uppgift har istället varit att samla så många infallsvinklar som möjligt av ämnet för att utifrån dessa bilda oss en egen uppfattning över hur apoteksmarknaden kommer att utvecklas. Vi ser ingen anledning att ifrågasätta intervjuernas trovärdighet då vi på förhand valt individer med stor insikt i ämnet och som framförallt har en stor kunskap inom sitt område.

Patel och Davidson (2003) menar att validiteten hos kvalitativa undersökningsmetoder handlar om att studera rätt företeelse. Validiteten kan därmed stärkas genom en god teoriunderuppbyggnad, bra instrument och noggrannhet vid själva mätningen. Begreppet validitet är därmed något som genomsyrar hela forskningsprocessen. Bryman och Bell (2005) beskriver vissa kriterier som bör uppfyllas för att ge forskningen validitet eller äkthet. Forskaren förväntas ifrågasätt om undersökningen ger en rättvis bild av respondenternas uppfattningar. Vidare måste forskaren studera om resultatet medverkat till en större förståelse av ämnet eller om forskningen skapat en större förståelse bland respondenterna över andra medverkandes situation. Om de medverkande kan förändra sin situation eller åtminstone gett dem möjligheten att göra detta anses forskningen vara äkta.

Enligt oss har vår empiri varit både trovärdig och tillförlitlig. Olika företag ser naturligtvis situationen ur olika vinklar beroende av deras egen situation och erfarenhet. Vi anser dock att vi valt rätt personer att intervjua då fem djupare intervjuer tillfört vårt arbete intressanta aspekter.

Vår undersökning är unik på så sätt att den endast tar hänsyn till den svenska apoteksmarknaden och kan således inte användas som en mall för övriga monopolmarknader i Sverige. Dock kan säkerligen vissa likheter dras och vi hoppas därmed på att kunna uppmärksamma ämnet avmonopolisering ytterligare. Förhoppningsvis har vi även gett våra respondenter en tankeställare och kanske idéer på hur de ska agera inför den framtida avregleringen.

1.7.7 Primär och sekundärdata

Enligt Webb (2002) kan forskaren genom primärdata själv samla in kunskap om ämnet från verkligheten. I en kvalitativ undersökning samlas data vanligtvis in genom intervjuer med respondenter insatta i det specifika ämnet. Bryman och Bell (2005) förklarar att sekundärdata kännetecknas av att den samlats in av andra forskare. Fördelen med att använda sig av sekundär information är att det spar tid och pengar mot att göra undersökningen själv. Dock bör forskaren vara medveten om att sekundärdata aldrig kan ge samma kännedom och pricksäkerhet som de data som samlats in på egen hand. Datainsamlingen kan exempelvis ha gjorts i ett specifikt syfte vilket gör att resultatet kan vara missvisande för andra jämförelser.

Vi har valt att använda oss av både primär- och sekundärdata i vår empiridel. Då vi inte fått de intervjuer vi hoppats på har vår empiridel krävt sekundärdata. Genom detta har en större och bredare del av marknadens åsikter kunnat belysas vilket är lämpligt inför vår analys och vårt slutresultat. De sekundärdata vi använt oss av känns tillförlitlig och korrekta. Det gör att vi inte finner någon anledning att ifrågasätta dess trovärdighet. Vi har även valt att själva samla in data till vår empiri i form av primärdata. Detta har vi gjort för att försäkra oss om att vi skulle få aktuell och användbar information. Denna information har skett via intervjuer med våra respondenter. Vissa delar av vår teoridel har även krävt sekundärdata i form av statistiska resultat och undersökningar från våra grannländers avregleringar. Denna information har varit nödvändig för att beskriva bland annat hur prisutvecklingen och antal apotek har utvecklats efter avregleringen.

1.7.8 Källkritik

Enligt Ejvegård (2003) är det viktigt att forskaren är kritisk mot sina källor och bedömer tillförlitligheten i dessa så att de håller en akademisk nivå. Författaren bör analysera om materialet känns äkta och anger korrekt information. Vidare bör källans ursprung studeras närmare för att se om oberoende krav föreligger. Vikten av aktuell fakta och källhänvisning är viktiga att beakta som forskare. En yngre litterär källa är vanligtvis att föredra framför en äldre. Dock är det viktigt att få en balans i detta eftersom forskare trots allt kräver kunskap om tidigare teorier som publicerats inom det fält han eller hon undersöker.

Vi har valt att varva litteratur med artiklar och Internetadresser. Detta för att få en sådan bred infallsvinkel i ämnet som möjligt. Då beslutet om att avreglera apoteksmarknaden kom relativt nyligen har vi medvetet valt att använda oss av många internetkällor som belyser ämnet. Detta ger oss en fräsch och uppdaterad bild av ämnet vilket vi anser är av ytterst vikt. Vi anser att det ofta är svårt att finna ursprungskällan till Internetadresser vilket gör dessa mindre tillförlitliga att hänvisa till. Därför har vi valt våra Internethänvisningar med omsorg för att vara säkra på att de är relevanta för ämnesvalet.

Vårt litteraturval av böcker sträcker sig från 1983 till 2008. I många fall kan det vara en nackdel att använda sig av litteratur som sträcker sig mer än 20 år tillbaka i tiden. I vårt fall anser vi dock att detta har varit nödvändigt då denna litteratur på ett bra och relevant sätt beskriver hur tidigare

INLEDNING

~ 12 ~

monopol i Sverige har sett ut före och efter avregleringen. Vi har även valt att lyfta fram den välkände författaren Porters konkurrensstrategier. Hans teorier är kända även idag och har inte ändrats de senast 25 åren, vilket gjort att vi valt att använda hans bok från 1983. Med jämförelse av samma författares bok från 2008 kan vi bara konstatera att teorin håller än idag. Genom att sammanföra dessa böcker med aktuella och färska källor anser vi att vi har lyckats samla en bred bas att grunda vår empiri och analys på. I vårt metodkapitel har vi använt en hel del källor av äldre karaktär. Vi anser inte att denna litteratur har förändrats drastiskt med åren, utan att en källa av denna sort inte behöver vara från nytryckt litteratur för att anses trovärdig. Vi har försökt att använda oss ett brett urval av referenser för att på så sätt belysa de olika delämnena ur olika infallsvinklar. Dock finns det ett begränsat utbud av källor som behandlar avreglerade marknader vilket gjort att referenstätheten på vissa håll saknas. Vi har valt alla våra referenser med omsorg och enligt vårt tycke finns det ingen anledning att ifrågasätta deras professionalitet och trovärdighet.

2. REFERENSRAM

Följande kapitel inleds med en beskrivning av den svenska distributionskedjan. Därefter följer en redogörelse över utredningens förslag i korthet. Olika marknadsformer belyses för att ge läsaren en snabb inblick i nationalekonomins värld. Därpå följer en förklaring över tidigare avreglerade monopolföretag i Sverige samt en beskrivning av utvecklingen i våra grannländer efter avregleringen. Kapitlet avslutas med att delge läsaren konkurrensstrategier och en slutlig modell som beskriver övergången från det teoretiska avsnittet till vår empiriska del.

2.1 Distributionskedjan i Sverige

Den svenska distributionskedjan består av tre definierade led. Det första ledet utgörs av läkemedelsproducenter som utvecklar och tillverkar preparat. Därefter följer grossisterna som tillhandahåller en lagerhållnings- och transporttjänst till det tredje ledet vilket utgörs av detaljisten (Apoteket AB) som säljer till slutkund. En långtgående avreglering kan förväntas ge förändringar i distributionskedjan och då i första hand i grossistledet och detaljistledet. För att kunna dra slutsatser om effekterna i distributionsledet efter en avreglering bör vissa detaljer beaktas. Exempelvis beror graden av förväntat nyinträde i de olika leden i månt och mycket på vilka inträdesbarriärer som finns. Med låga barriärer blir det lättare för nya aktörer att etablera sig vilket skulle leda till en bättre fungerade konkurrens. Dessa förändringar skulle mycket väl kunna innebära att de tydliga gränserna mellan de olika leden kan komma att börja luckras upp. Det är dock troligt att de kärntjänsterna inom respektive led kommer att kvarstå. Det som skulle kunna inträffa är att grossistledet som idag är en självständigt led i distributionskedjan kan komma att minska i omfattning eller rent av försvinna. Detta beror i stort på att det finns stora möjligheter för både producenterna och detaljhandeln att överta dessa tjänster. Det finns även en möjlighet att detaljhandelsledets roll kan minska genom exempelvis direktförsäljning från producent direkt till slutkonsument (ECON 2006).

2.1.1 Producentledet

Den svenska apoteksmarknadens producentled utgörs idag av ett flertal olika läkemedelsproducenter. Många av de tillverkande företagen är ägda av utländska koncerner men det finns även ett flertal svenska aktörer på marknaden som tillverkar och importerar läkemedel. I Sverige distribueras läkemedlen från producenterna till grossisterna genom ett enkanalsystem. Detta innebär att endast en grossist får sälja en given läkemedelsprodukt till Apoteket AB, oavsett läkemedelstyp. Genom detta har det skapats en konkurrens mellan grossisterna om vem som ska få distributionsuppdragen. Vidare får producenterna och grossisten endast avtala om ett läkemedel åt gången och därmed inte göra avtal på hela sortiment (HUI 2007). Det är högst sannolikt att strukturen i producentledet kommer att påverkas vid en avreglering av den svenska apoteksmarknaden. Det finns framför allt stora möjligheter för generisk påverkan genom skapande av egna varumärken och då för opatenterade läkemedel. Detta medför effekter för producenternas incitament att framställa och sälja läkemedel på den svenska marknaden efter en avreglering. Ett patent säkerställer producenternas marknadsmakt tills den dag patentet går ut.

REFERENSRAM

Dock kan olika patenterade produkter producenten (ECON 2006).

Figur 1: 2.1.1.1 Den svenska distributionskedjan

Källa: (ECON 2006)

2.1.2 Grossistledet

Den svenska grossistkedjan består idag av två aktörer; Tamro S Droghandel (KD). De två aktörer

KD har 48 procent och Tamro resterande kritiserats då Apoteket AB tidigare ägde

Konkurrensverket att denna typ av samarbeten hämmar konkurrensen sälja sina aktier i grossistföretaget under år 2003.

KD: s ägarskap av de stora läkemedelsföretagen MSD Sverige AB samt Pfizer AB skulle kunna påverka konkurrenssituationen (Konkurrensverket 2005). För att en god tillgänglighet och snabba leveranser ska kunna vara möjligt har krav ställts på ett brett sortiment läkemedel

leveranstider till apoteken. Inom en förutbestämd tid ska läkemedlen levereras till de enskilda apoteken (IHE 2001).

2.1.3 Detaljistledet/Apoteket AB

De svenska apotekens sortiment består i huvudsak av receptbelagda och receptfria läkemedel. Förutom detta sälj även produkter med anknytning till

med farmacevtisk utbildning som har rätt att expediera receptbelagda läkemed själva bestämma över vilka läkemedel som ska hållas i lager. Efterf

som inte finns i lager har apoteken en skyldighet att införskaffa

med ett sådant regelverk är att skapa en god tillgänglighet av läkemedel i hela Sverige. Apoteken

~ 14 ~

Dock kan olika patenterade produkter få substitut vilket medför en begränsad marknadsmakt för

Den svenska distributionskedjan

består idag av två aktörer; Tamro Sverige AB och Kronans . De två aktörerna har delat upp marknaden mellan sig i två rela

Tamro resterande 52 procent av marknaden. Ägarförhållandena har tidigare ägde 18 procent i Tamrokoncernen. Efter påtryckningar från Konkurrensverket att denna typ av samarbeten hämmar konkurrensen tvingades

sälja sina aktier i grossistföretaget under år 2003. Vidare har det även förts diskussi

av de stora läkemedelsföretagen MSD Sverige AB samt Pfizer AB skulle kunna påverka konkurrenssituationen (Konkurrensverket 2005). För att en god tillgänglighet och snabba leveranser ska kunna vara möjligt har krav ställts på ett brett sortiment läkemedel

leveranstider till apoteken. Inom en förutbestämd tid ska läkemedlen levereras till de enskilda

1.3 Detaljistledet/Apoteket AB

De svenska apotekens sortiment består i huvudsak av receptbelagda och receptfria läkemedel. rutom detta sälj även produkter med anknytning till kärnprodukterna. Det är endast personer

tisk utbildning som har rätt att expediera receptbelagda läkemedel.

äkemedel som ska hållas i lager. Efterfrågar föreskrivare läkemedel som inte finns i lager har apoteken en skyldighet att införskaffa läkemedlet snarast möjligt. Syftet ett sådant regelverk är att skapa en god tillgänglighet av läkemedel i hela Sverige. Apoteken substitut vilket medför en begränsad marknadsmakt för

verige AB och Kronans har delat upp marknaden mellan sig i två relativt jämna delar. av marknaden. Ägarförhållandena har 18 procent i Tamrokoncernen. Efter påtryckningar från tvingades Apoteket AB Vidare har det även förts diskussioner huruvida av de stora läkemedelsföretagen MSD Sverige AB samt Pfizer AB skulle kunna påverka konkurrenssituationen (Konkurrensverket 2005). För att en god tillgänglighet och snabba leveranser ska kunna vara möjligt har krav ställts på ett brett sortiment läkemedel samt korta leveranstider till apoteken. Inom en förutbestämd tid ska läkemedlen levereras till de enskilda

De svenska apotekens sortiment består i huvudsak av receptbelagda och receptfria läkemedel. . Det är endast personer el. Varje apotek får rågar föreskrivare läkemedel läkemedlet snarast möjligt. Syftet ett sådant regelverk är att skapa en god tillgänglighet av läkemedel i hela Sverige. Apoteken

har möjlighet att avvika från förskrivarens ordination genom att expediera ett generiskt eller parallellimporterat läkemedel. Genom generisk substitution ersätts läkemedlet av en kopia på originalläkemedlet. I Sverige har ett sådant handlande endast accepterats om förskrivaren samtycker, en motsättning till detta agerande fråntar apoteken rätten att sälja generiska läkemedlet. Parallellimport innebär att samma typ av läkemedel från samma tillverkare importeras från andra kanaler än de som tillverkaren anlitar. Huvudanledningen till denna form av verksamhet beror på prisskillnaderna mellan olika länder. I Sverige tillåts endast parallellimport om prisskillnaden är mer än 10 procent (IHE 2001). De läkemedel som säljs i Sverige godkänns av Läkemedelsverket och EU-kommissionens krav på kvalitet, säkerhet och effektivitet (HUI 2007).

2.2 Utredningens förslag

Enligt SOU (2008a) beslutade den svenska regeringen i december 2006 att tillsätta en utredning i syfte att förbättra tillgängligheten och servicen samt att öka prispressen på läkemedel. Apoteksmarknadsutredningen som leds av utredare Lars Reje är uppdelad i tre delar som ger möjlighet för andra aktörer än Apoteket AB att:

distribuera godkända läkemedel till slutenvården samt att föreslå hur andra aktörer än Apoteket AB ska få driva sjukhusapotek.

bedriva detaljhandel med läkemedel, receptbelagda såväl som receptfria.
sälja ett begränsat sortiment receptfria läkemedel på andra platser än apoteket.

Enligt Apoteket AB: s årsredovisning (2007) kommer det att krävas tillstånd från Läkemedelsverket för att driva apotek. Alla apotek har vidare skyldighet att tillhandahålla det receptbelagda sortimentet, så kallade fullsortimentsapotek. Det kommer däremot inte finnas krav på att tillhandahålla hela det receptfria sortimentet. Enligt SOU (2008b) föreslår utredningen att ett visst sortiment av receptfria läkemedel skall kunna handlas utanför apoteken. Tillstånd för att sälja det receptfria sortimentet ges av Läkemedelsverket. Receptfria läkemedel får endast säljas till personer som fyllt 18 år. De lokaler som tillhandahåller receptfria läkemedel ska förvara läkemedlen separerade från det övriga sortimentet och antingen under observation av personal eller utom räckhåll från konsumenterna. Vidare få endast apoteken och deras farmacevtiskt utbildade personal ge rådgivning i samband med inköp av läkemedlen. Läkemedelsrådgivning är inte tillåtet utanför apoteken då det inte finns krav på farmacevtisk personal.

Utredningen föreslår att högkostnadsskyddet kommer att finnas kvar och även att den enhetliga prissättningen i hela landet bibehålls. För att skapa prispress föreslås apoteken få rätten att prisförhandla med läkemedelsindustrin om sina inköpspriser, så kallat AIP. Syftet med detta är att skapa en prispress genom att apoteken blir en kommersiell motvikt till industrin. Starka apotekskedjor kan då bli starka förhandlare. Genom att AIP sänks får apoteken högre marginaler, som kunderna kan tillgodogöra sig i form av lägre försäljningspris, så kallat AUP. Prissättningen av receptfria läkemedel föreslås vara fri. För receptbelagda läkemedel föreslås ett nationellt pris som alla aktörerna på marknaden ska följa. Efter utvärderingen ska en mer marknadsdynamisk frihet introduceras. Med anledning av ovissheten av avregleringens effekter föreslås att en oberoende utredning skall utvärdera apoteksreformens effekter som skall vara klar 2011. Tiden fram till dess ska utnyttjas för att värdera de faktiska resultaten av den nya lagstiftningen: friheterna, begränsningarna, de nya regelsystemens funktionalitet, och få kunskap om de är

REFERENSRAM

~ 16 ~

effektiva och uthålliga. Så länge Apoteket AB har en helt dominerande position på marknaden skall företaget svara för att tillgodose läkemedelsförsörjningen i glesbygd. Om delar av Apoteket AB avyttras skall ansvaret åläggas de nya aktörerna. För att nå avregleringens mål, det vill säga att uppnå en fungerande konkurrenssituation, rekommenderar utredningen att staten/Apoteket AB skall avyttra tillräckligt mycket av dagens verksamhet så att bolaget inte längre bedöms ha en dominerande ställning på marknaden (SOU 2008a).

2.3 Olika marknadsformer

USA började avreglera betydande monopolmarknader redan på 1970-talet. De fick sedan statuera som en förebild för övriga länder och framförallt Sverige inspirerades att genomföra samma marknadsförändringar. Sedan början av 1990-talet har flera svenska monopolmarknader avreglerats i syfte att effektivisera den svenska ekonomin. Diskussioner kring avregleringarnas effekter har varit ett hett ämne i massmedia och ofta sammankopplat med individers politiska inställning (NUTEK 2007). Teoretiskt sett får en avreglering av en imperfekt marknad till en perfekt konkurrenssituation konsekvenser. Normalt leder en sådan avreglering till att fler aktörer lockas in på marknaden. Den vanligaste orsaken till att omreglera marknader bottnar i en ineffektivitet på marknaden (HUI 2007). Införskaffandet av ett statligt monopol är förenat med risker. Ett monopolföretag har större förmåga att ta ut för höga priser på produkterna då de inte behöver ta hänsyn till konkurrenters prispress. Förutom höga priser tenderar även monopolföretag att misslyckas med att anpassa sig efter konsumenternas behov och önskemål samt gynnar en långsammare teknisk utveckling (Statskontoret 2004).

2.3.1 Imperfekt konkurrens

En imperfekt marknad, även kallad monopolsituation är motsatsen till en perfekt konkurrensmarknad. En imperfekt marknad karaktäriseras av att det endast finns en aktör på marknaden och därmed uppstår det ingen konkurrenssituation (Ahlersten 2006). Monopolföretaget har en unik produkt som sälj mot konsument. Detta gör att det inte heller finns närliggande produkter på andra marknader som kan konkurrera nämnvärt med monopolföretaget. Etableringshinder gör det även omöjligt eller åtminstone för svårt för andra företag att bryta sig in på marknaden. Dessa etableringshinder kan vara av olika karaktär. Vissa monopol skyddas av lagar och regler som omöjliggör andra företag att etablera sig, andra skyddas av att de är naturliga monopol (Arnold 2005). Det naturliga monopolet uppkommer naturligt genom att marknaden fungerar effektivare med endast en aktör. Ett exempel på en sådan situation är järnvägsspår som omöjliggör att fler aktörer än Banverket agerar (Andersson et. al 2003).

Ett monopolföretag har själva möjlighet att sätta pris på de produkter som säljs då de inte styrs av konkurrenspriser. Detta gör att de kan ta ut både lägre och högre priser än vad konsumenterna är villiga att betala för produkten (Krugman och Obstfeld 2006). Vanligtvis sätts priset där intäkten på marginalen är lika med kostnaden på marginalen eftersom detta maximerar företagets vinst. Det innebär dock att en mindre kvantitet produceras än vad som hade varit möjligt under en perfekt konkurrensmarknad. Detta leder till en ineffektiv marknad och en minskad välfärd för samhället (Andersson et. al 2003).

2.3.2 Perfekt konkurrens

En perfekt konkurrensmarknad kännetecknas av att det finns många säljare och köpare på marknaden. Då det inte finns några etableringshinder på denna typ av marknad är företag fria att