Receptfria läkemedel

Enligt Anell kan det finnas tankar hos den svenska befolkningen att de receptfria läkemedlen skulle vara ofarliga bara för att de säljs i dagligvaruhandel. Så är naturligtvis inte fallet. Ett flertal av dessa läkemedel kan bli farliga om de felanvänds eller överdoseras, ta bara Alvedon som exempel. Dock spelar det ingen roll var läkemedlen säljs så länge folk är medvetna om riskerna. Detta skulle kunna regleras, menar Anell, genom att exempelvis endast sälja vissa receptfria läkemedel utanför apoteken. Eller att endast sälja små förpackningar, likt danskarnas tillvägagångssätt. En annan reglering som skulle kunna vara fördelaktig är att sälja olika smärtlindringsförpackningar för barn och vuxna för att undvika feldosering. Rådgivning kommer förmodligen att ske via telefonlänk till läkemedelsföretagen då de enskilda butikerna säljandes receptfria läkemedel ej har behörighet att göra detta. De receptfria läkemedlen kommer att ge störst positiv effekt för svenskarna när den avregleras genom att erbjuda en bättre tillgänglighet till konsumenterna.

Rudholm hävdar att marknaden av receptfria läkemedel beror av vilken avreglering som beslutas och exakt hur den kommer att utformas. Exempelvis kommer kraven på personal och rådgivningsmöjligheter att vara avgörande för hur marknaden kommer att se ut. Troligt är dock att dagligvaruhandeln kommer att ha en avgörande roll på den receptfria marknaden. Stora kedjor som ICA, Konsum och Axfood kommer med säkerhet att vara intresserade av att ta del av marknaden, men det är inte omöjligt att vi även får se en hel del mindre aktörer. Även andra butiker är livsmedelskedjor samt bensinstationer kommer sannolikt att sälja ett begränsat sortiment av de vanligast receptfria läkemedlen vilket ökar tillgängligheten för konsumenterna (Dagens Nyheter 2008).

Johan Wiklund, affärsutvecklare på ICA, ser positivt på att andra aktörer än apoteket kommer att få sälja receptfria läkemedel inom kort;

”ICA handlare och kunder har aldrig förstått dramatiken i varför man ska kunna köpa sådant

här i ICA Katthammarsvik1 på Gotland men inte i ICA Nära på Sergels torg”, säger Wiklund

(Dagens Nyheter 2008).

Wiklund menar att ICA jobbat hårt för att avregleringen av receptfria läkemedel ska släppas fri i snart två år. ICA säljer redan idag receptfria läkemedel i andra nordiska länder och i Holland, berättar Wiklund. ICA är därför förberedda att kunna agera snabbt om det behövs. Redan inom ett par veckor kan produkterna vara i ICA:s butiker. Vid ett uttalande år 2005 menade Wiklund;

EMPIRI

~ 40 ~

”Om vi tittar på Holland så ser den holländska butiken exakt likadan ut som den svenska med ett undantag och det är just receptfria läkemedel, möjligheten att kunna sälja hostmedicin, nässpray och huvudvärkstabletter. Det uppskattar kunderna i Holland och vi hoppas på att kunna sälja även här” (Sveriges Radio 2005a).

Wiklund är inte orolig för att det ska bli några problem med säkerheten då de receptfria läkemedlen släpps fria. Han menar att ICA redan idag säljer receptfria läkemedel i Norge och det har fungerat problemfritt. Wiklund tror dock att det kommer att dröja ett tag innan allmänheten ser ICA-butiker och kiosker som ett alternativ till apoteket. Gällande prissättningen tror Wiklund att butikerna kommer att sätta sina egna priser. Han menar vidare att ICA med stor sannolikhet kommer att ha lägre priser på receptfria läkemedel än Apoteket AB (Blekinge Läns Tidning 2008).

Thomas Svaton, VD på Svenska Dagligvaruhandel, som bland annat företräder Axfood, COOP och ICA ser även han många fördelar med avregleringen av receptfria läkemedel. Genom att de receptfria läkemedlen får säljas utanför apoteket kommer vardagen att bli lättare för kunderna. Produkterna kan även locka kunder till butiken vilket är särskilt viktigt för mindre butiker på små orter eller i glesbygden, menar Svaton.

”Vi ser fram emot ett mer komplett sortiment av de mest efterfrågade receptfria läkemedlen, såsom värk, feber, hosta mage/tarm, allergi och hud”, säger Svaton (Aktiespararna 2008). Svaton menar att apoteken även efter avregleringen kommer att ha betydande andel av den receptfria läkemedelsmarknaden. Enligt Svaton kommer den övrig marknaden och framförallt dagligvaruhandeln att få en relativt liten marknadsandel till en början, men andelen kommer troligen att öka då svenskarna vänjer sig vid att kunna köpa receptfria läkemedel även utanför apoteken. Troligen kommer den receptfria marknaden att utvecklas likt många andra länder, det vill säga att halva marknaden så småningom kommer att finnas utanför apoteken. Men enligt Svaton kommer denna siffra förmodligen inte att överstiga 50 procent. Hur lång tid det kommer att ta innan en 50/50 marknadsfördelning är att vänta beror till stor del på förordningen på marknaden, förklarar Svaton. Läkemedelsverket sätter upp riktlinjer över hur de receptfria läkemedlen ska hanteras vilket både apoteken och dagligvaruhandeln måste följa. Om dessa restriktioner blir för starka finns risken att marknaden inte får samma fart förväntat. Genom att behålla exponeringen såsom den ser ut på apoteken idag, det vill säga att varorna exponeras på butikshyllor i särskilda avdelningar där hälsofrämjande preparat säljs skulle detta underlätta marknadens utveckling.

”Dagligvarukedjorna och särskiljt de stora butikerna satsar mycket på hälsa och skönhet. Dessa butiker har redan börjat etablera särskiljda avdelningar för detta. Det är ett växande och lönsamt segment. Idag står marknaden för hälsa och skönhet för ungefär 15 miljarder inklusive receptfritt och det är då så att dagligvaruhandeln redan idag säljer produkter för nästan 7 miljarder inom det här segmentet”, säger Svaton.

Dagligvaruhandeln har därmed redan idag nästan hälften av marknaden, trots att 3 miljarder ligger till hundra procent på Apoteket AB. På sikt kan detta innebära att dagligvaruhandeln omsätter mellan 1,5-2 miljarder kronor eftersom marknaden troligen ökar i volym och värde, menar Svaton. Vidare tror inte Svaton att det är aktuellt för dagligvarubutikerna att starta upp nya butiker i syfte att endast sälja receptfria läkemedel, sett ur ett kort perspektiv. Det är troligare att vänta ett receptfria läkemedel integrerade i det ordinarie sortimentet. Förutom

apoteken och dagligvaruhandeln finns det även ett intresse för andra butiker att sälja receptfria läkemedel, exempel på detta skulle kunna vara olika former av hälsobutiker. Dessa typer av butiker kommer troligen att ha komplement till deras vanliga hälsopreparat. Enligt Svaton kommer det inte att bli aktuellt för dagligvaruhandeln att driva fullsortimentsapotek.

”Jag kan inte se att detta kommer att ske på kort eller medellång sikt. Det krävs en helt annan affärslogik. Det finns andra länder som har försökt sig på detta. På lång sikt, säg 10-15 år, så är det möjligt att butikskedjor likt ICA och COOP, skulle kunna komma in på det spåret, att använda sig av apotek i butiken, men det är mer spekulativt”, menar Svaton.

Svaton tror inte heller att det till en början blir aktuellt för dagligvaruhandeln att handla direkt från läkemedelstillverkarna. Men om marknaden tar fart och dagligvaruhandeln får en bra volym i den mån att det blir en lönsamhet kommer förmodligen situationen ändras, menar Svaton. Idag har vi inte några sådana system uppbyggda på marknaden så det är troligare att dagligvarugrossisterna beställer sina produkter från någon av de apotekgrossister som finns på marknaden. Därefter kommer produkterna till dagligvaruhandelns grossistlager och levereras därifrån ut till de enskilda butikerna. I framtiden kan det dock säkerligen bli aktuellt att dagligvaruhandeln köper produkterna direkt från läkemedelstillverkarna, spekulerar Svaton. En tid efter avregleringen tror Svaton att de som vill ha information om de produkter de köper kommer att söka sig till apoteken eftersom dagligvaruhandeln inte får ge rådgivning. Däremot kommer troligen de kunder som redan har god kunskap om produkterna, och bara vill inhandla produkterna snabbt och bekvämt, att vända sig till dagligvaruhandeln, menar Svaton.