3.3.1 Tidigare avreglerade monopolföretag
Enligt Rudholms spekulationer skulle den avreglerade apoteksmarknaden troligen kunna komma att liknas vid den svenska avregleringen av inrikesflyget. Denna marknad är lyckad idag men det dröjde 15 år innan SAS förlorade sin monopolsituation på allvar. Orsaken till misslyckandet att införa en konkurrensmarknad är en följd av att staten inte tordes sälja ut SAS. SAS stod av den anledningen kvar som den dominerande aktören på marknaden då de hade ett försprång gentemot sina konkurrenter. De senaste åren har dock denna marknad utvecklats positivt i och med att lågprisbolagen haft möjlighet att etablera sig på marknaden. Risken finns att samma misstag begås med apoteksmarknaden om en för liten andel apotek säljs ut.
Även Anell menar att det finns klara likheter mellan apoteket och det avreglerade inrikesflyget i Sverige. Apoteket AB har under en längre tid vetat om att det kommer konkurrens inom kort och har därför föreberett sig att möta den nya marknaden. Detta har gjorts genom att på förhand agera som om de vore på en perfekt konkurrensmarknad. Eftersom sådana beteenden är vanliga har det förts vidare diskussioner huruvida detta är otillbörligt eller inte, om de tidigare monopolföretagen genom sitt agerande hindrar konkurrensen på marknaden genom att skapa ett försprång mot sina konkurrenter. Norge drabbades av denna situation då de avreglerade sin apoteksmarknad. Redan innan avregleringen var genomförd gick ägare till de dåvarande apoteken samman och skapade en enda stor monopolkedja, fortsätter Anell. Agerandet fick den norska regeringen att tidigare än planerat inför konkurrens eftersom det höll på att utvecklas en situation som missgynnande den framtida avregleringen. Samma koppling kan göras till inrikesflyget. Före avregleringen agerade SAS som monopolföretag på marknaden. Kort före avregleringen skulle träda i kraft gick SAS in och köpte upp konkurrenten Linjeflyg vilket i praktiken innebar att
EMPIRI
~ 42 ~
monopolsituationen kvarstod. Genom detta tvingades staten att tidigarelägga den tänkta avregleringen för att man inte skulle få ett stort monopol. De två ovannämnda exemplen är båda effekterna av att avregleringen diskuterats under en längre tid och på så sätt gett monopolföretagen möjlighet att förebereda sig så pass långt i förväg att konkurrensen hindras till viss del. Eftersom Apoteket AB agerar som om de vore på en perfekt konkurrensmarknad redan idag kanske staten tvingas flytta fram avregleringen eller införa fler konkurrensåtgärder än vad som tidigare var tänkt. Eva Fernvall, marknadschef på Apoteket AB svarar på kritiken mot att Apoteket AB medvetet skulle försvåra konkurrensen med att säga:
”Vi gör inget som vi inte gjort tidigare. Vi har agerat som ett företag måste göra, att effektivisera, förbättra och utveckla tjänster”(Läkartidningen 2007b).
3.3.2 Avreglering av den norska apoteksmarknaden
Mycket pekar på att den svenska apoteksmarknaden kommer att efterlikna den norska, menar Rudholm. Liksom i Norge kommer troligen ett fåtal större aktörer dominera den svenska apoteksmarknaden. Med ganska hög sannolikhet kommer antalet att vara fler än tre då Sverige är en större marknad än Norge. Gällande lokaliseringsval, antal nytillkomna apotek, fördelning mellan stad och landsbygd samt aktörbilden, kan vi vänta oss en liknande utveckling som den i Norge. Hultgren håller dock inte med. Enligt henne finns det stora skillnader mellan den norska och svenska apoteksmarknaden. Innan avregleringen skedde i Norge befann sig en skråverksamhet i landet, det vill säga apoteken drevs av enskilda aktörer. I Sverige har vi en helt annan situation då vi har haft ett statligt ägt monopolföretag som haft ensamrätt på marknaden. Av den anledningen, anser Hultgren att det är svårt att dra paralleller mellan dessa två marknader då förutsättningarna innan avregleringarna infördes är för olika. Näsman menar att Sverige skulle kunna likna Norges apoteksmarknad efter avregleringen. Detta beror helt på hur utförsäljningen av Apoteket AB:s apotek kommer att ske och antalet apotek som säljs till konkurrenterna. En annan påverkande faktor är även vilket prissystem man väljer att använda sig av. Det är dock mycket troligt att vi kommer att få se samma aktörer som i Norge, fortsätter Näsman. Både Celesio och Alliance Boots har visat intresse även för den svenska marknaden. De kan säkert även dra fördel av att ha verksamheter i både Sverige och Norge vad gäller samordning mellan länderna.
Anell anser att det finns många likheter men även skillnader mellan den svenska och norska marknaden. Liksom i Norge har Sverige haft förhållandevis få apoteket och litet utrymme att etablera fler. Danmark har helt andra geografiska förutsättningar och befolkningen har närmare till apoteken jämfört med grannländernas lokalisering av apoteken. Skillnaden mellan Sverige och Norge är delvis marknadens utseende innan avregleringen träde i kraft. I Sverige har haft en enda kedja som kontrollerat 100 procent av marknaden i form av Apoteket AB medan Norge hade små privatägda apotek redan innan regleringen infördes. På frågan om Sveriges avreglering kan komma att gå från en monopolmarknad till en oligopolmarknad likt Norges anklagas för att ha gjort, svarar Anell:
”Oligopolverksamhet är inte nödvändigtvis dåligt. En marknad som organiseras som ett oligopol kan fortfarande vara effektiv om man ser till att dessa företag ständigt är hotade från andra möjliga aktörer som kan ta sig in på marknaden. Det är inte nödvändigtvis ineffektivt att ha en oligopolmarknad”.
Anell förklarar att det är viktigt att se till att konkurrensen upprätthålls på marknaden och att det inte förekommer något samarbete vad gäller prissättning mellan de dominerade aktörerna på marknaden. Den svenska och norska staten möter samma dilemma då de förespråkar en
mångfald av konkurrens samtidigt som de har satt upp politiska målsättningar över vad den avreglerade marknaden ska åstadkomma. Politiska målsättningar kan exempelvis vara ett det ska finnas apotek i glesbygden och att det ska finnas en viss kvalitetsgranskning i uppföljningen. Det kan vara kopplat till mål om att man ska leverera läkemedel inom en viss given tid. Genom en oligopolmarknad blir det svårare att ställa krav på apoteken. Ställs för höga krav ökar även etableringshindren för nya aktörer och det motverkar den andra målsättningen att få en bra konkurrens. För att kunna upprätthålla en god konkurrens på en oligopolmarknad ska lägre krav ställas på apoteken så att rätt kompetens kan sätta upp apotek för att främja konkurrensen. Samtidigt bör även Internethandel vara tillåtet för apoteken då detta skulle leda till en ökad konkurrens. Problematiken i Norge har varit att staten vill ha konkurrens men samtidigt kontrollera marknaden likt man gjorde innan avregleringen, vilket är en misslyckad kombination. Troligen kommer detta faktum även drabba Sverige efter avregleringen. Anell uttrycker sig enligt följande angående oligopolmarknaden i Norge: ”Det är en troligen en sådan marknad vi kommer få i Sverige efter avregleringen. Hur den kommer att se ut beror på hur man gör med apoteket om man väljer att dela upp företaget eller inte. Men att vi får någon form av oligopolmarknad är jag rätt övertygad om. Det finns inte så mycket utrymme för små ensamägda verksamheter där farmacevter äger enskilda apotek, det tror jag inte så mycket på”.
Rudholm anser att många marknader idag består av oligopolverksamheter. I det verkliga samhället är sådana marknader betydligt vanligare än perfekta konkurrensmarknader. Detaljhandeln är ett bra exempel på detta och det är troligen även så den svenska apoteksmarknaden kommer att utvecklas.
3.3.3 Avreglering av den danska apoteksmarknaden
Enligt Anell är det svårt att jämföra den norska och danska avregleringen då dessa genomförts på två skilda sätt. Danmark har inte avreglerat den receptbelagda marknaden i någon större utsträckning. Det man istället gjort är att tillåta andra butiker än apoteket att sälja vissa receptfria läkemedel, vilket man även gjorde i Norge dock mycket senare. Det man kan jämföra är avregleringen av det receptfria sortimentet. På pappret är det i princip samma beslut som fattats i de båda länderna även om konsekvenserna blivit större i Norge. Huvudanledningen till det är att det är glesare mellan apoteken i Norge än i Danmark. Ju glesare det är desto mer intressant blir det naturligtvis för andra butiker att ta in och sälja det receptfria läkemedlen. Anell beskriver situationen på följande sätt;
”I Danmark dels hade folk mycket närmare till sitt apotek, men de hade också filialer som enbart sålde receptfria läkemedel vilket finns i Sverige idag genom Apoteket Shops. Norge har dock inte haft ett sådant system. På pappret är reformen av receptfria läkemedelbiten ganska lika mellan Norge och Danmark men det blev helt olika effekter på grund av att marknaderna såg olika ut då man införde reformen”.