Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka Stockholms grafiska designfält i relation till Bourdieus fältteori och dess grundkoncept. Detta har gjorts utifrån följande två frågeställningar: Vilka sociala dynamiker och oskrivna regler är möjliga att urskilja inom Stockholms grafiska designfält?; Hur ser samspelet ut mellan en aktörs position i fältet och dennes individuella omdöme gällande bra grafisk design? Studien har utförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, där lokaliseringen av potentiella intervjuobjekt skedde med ett kriterestyrt urval utifrån operationaliseringen av teorin på det grafiska designfältet. Vidare kodades de transkriberade intervjuerna i verktyget MAXQDA. Därefter analyserades materialet utifrån kvalitativ innehållsanalys med Bourdieus teoretiska ramverk i åtanke, för att hitta återkommande teman och mönster bland intervjuobjektens svar. Utifrån resultatet och analysen i relation till studiens forskningsfrågor var det därav möjligt att göra följande slutsatser.
7.1 Slutsatser
Utifrån resultat och analys har det varit möjligt att dra ett antal slutsatser gällande den sociala dynamiken i det grafiska designfältet i Stockholm. Klimatet inom fältet är mestadels uppmuntrande och hjälpsamt, och därmed positivt, bortsett från en viss mängd kritiserande som sker byråer sinsemellan på grund av konkurrens. En medvetenhet och ett samtal kring sociala och samhälleliga normer och värderingar existerar i de flesta kretsar inom fältet, men i stora delar är samtalet bristfälligt och inte tillräckligt aktivt. Däremot finns det indikationer som tyder på en växande medvetenhet och aktiv normkritik, både hos autonoma och heteronoma aktörer, men fältet strävar fortfarande mot att bli mer inkluderande och jämställt. Trots en ökad medvetenhet kring dessa områden är åsikten angående samhällsansvar relativt delad. Vissa av fältets aktörer menar att de som individuella aktörer inte kan göra en särskilt stor påverkan, att det större ansvaret snarare ligger hos andra fält såsom reklamfältet. Däremot menar andra aktörer att samhällsansvaret konstant bör reflekteras över och integreras i grafisk design, då det är en väsentlig del av skapandet.
Det grafiska designfältet har i sin tur ett antal oskrivna regler, vilket relaterar till Bourdieus grundkoncept doxa. För att bli framgångsrik i fältet är talang eller naturlig fallenhet
inte ett krav, snarare krävs ett stort intresse för disciplinen och en omfattande mängd träning.
Vidare råder det konsensus kring att en designutbildning inte är en nödvändighet för en aktör att
etableras i fältet. Detta då den kunskap som lärs ut på en utbildning är sådant fältspecifikt kapital
som är möjligt att erhållas även genom självinlärning. Däremot bidrar en designutbildning med
socialt kapital i form av nätverkande, samt institutionaliserat kulturellt kapital i form av förbättrat
rykte. Således är en utbildning inom grafisk design väsentlig främst för att skapa förbättrade
förutsättningar för att avancera inom det grafiska designfältet. Vidare förhåller sig samtliga aktörer inom fältet mer eller mindre till den internationella, typografiska stilen, vilket är den för
tillfället rådande stilnormen. Det är en stilnorm som aktörerna däremot bryter mot i varierande
utsträckning, som ett resultat av deras position i fältet, och därigenom vilken typ av kunder de
arbetar med. I slutändan är det just kunderna som spelar en avgörande roll i bevarandet av
stilnormen, då dessa ofta eftersöker det redan beprövade – design i linje med den internationella,
typografiska stilen. Vidare anses syftet med grafisk design vara att förpacka och förmedla ett budskap visuellt, oavsett om den skapas i en kulturell eller kommersiell kontext. Därav
differentierar grafisk design sig från konst, då målet är att formge ett uppdrag snarare än att
uttrycka sig fritt. Genomgående i fältet anses detta vara en gemensam åsikt, oavsett position, som
en slags regel att det slutliga syftet är att formge, förpacka och förmedla information. Vad som är bra grafisk design är i sin tur nära sammanlänkat med dess syfte. En
grundpremiss i fältet bland samtliga aktörer anses vara att bra grafisk design är den som
uppfyller sitt mål och syfte. Därefter skiljer aktörerna sig åt i synen på hur den grundpremissen bör uppfyllas. Dominanta aktörer, individer rika på fältspecifikt kapital, tenderar att betona funktion före form och att de visuella elementen snarare är ett medel för att nå målet – förpacka
och förmedla ett budskap. Vidare betonar autonoma aktörer i sin tur viktigheten av sina
individuella stiluttryck, oavsett om de är dominanta aktörer eller inte, vilket tyder på att formen
och det visuella har ett omfattande värde. Därmed är det möjligt att dra en slutsats att
grundpremissen angående omdömet av vad som är bra grafisk design delas av fältets aktörer – att
förmedla syftet – men att åsikten kring hur detta uppfylls därefter skiljer sig bland aktörerna beroende på deras positioner i fältet.
7.2 Diskussion
7.2.1 Reflektioner kring forskningsområdet och tidigare studier
Som tidigare nämnt i denna studie, upplevs grafisk design vara en underskattad disciplin i mediesamhället samt i forskningsvärlden. Detta kan tyckas anmärkningsvärt, då disciplinen är en essentiell del av dagens medieproduktion och innefattar allt från tryckt material såsom böcker och förpackningar, till digitalt material såsom appar och hemsidor. Trots detta inflytande har grafisk design förblivit en outforskad disciplin inom medie- och kommunikationsvetenskap, där denna studies förhoppning har varit att bidra till att fylla den luckan. Genom en applicering av Bourdieus fältteori och dess grundkoncept, i kombination med de två valda metoderna, har denna studie presenterat nya och relevanta resultat angående det grafiska designfältet, samt belyst de sociala dynamiker och oskrivna regler som ryms däri. Detta visar hur Bourdieus fältteori varit ett välfungerande teoretiskt ramverk att applicera på grafisk design. Att ett samtal kring normer och värderingar ansetts bristande inom fältet bekräftades även vid lokaliseringen av potentiella intervjuobjekt, då entusiasmen till att delta upplevdes som stor. Majoriteten av de aktörer som förfrågades om att delta uttryckte att studiens syfte och ämnesområde var intressant, där samtliga intervjuade aktörer uttryckte en saknad av ett samtal inom det grafiska designfältet kring de ämnen som studien belyser. Detta visade att denna känsla inte endast delades av författarna, utan av aktörer i fältet likaså. Därav bekräftas behovet av studier som denna och även viktigheten av att aktivt försöka lyfta dessa samtal inom grafisk design. Grafisk design – och visuell kommunikation – är trots allt en essentiell del av dagens medie- och kommunikationsvetenskap, som behöver forskas mer om med tanke på dess stora inflytande på samhället och dess individer. Detta belyser viktigheten av denna studie, samt viktigheten av att fler studier som denna inom medie- och kommunikationsvetenskap fortsätter genomföras.
Forskningsområdet ligger även i närhet till de tidigare genomförda studierna presenterade i 3.2 Tidigare svenska studier utifrån Bourdieus fältteori, som samtliga applicerade Bourdieus fältteori som teoretiskt ramverk. I Gallis (2012) avhandling som syftade på att undersöka reklamfältet i Stockholm utifrån fältteorin, menade han att i en reklam är det möjligt att se de värderingar som skaparen innehar – reklamens utformning utstrålar skaparens värderingar och åsikter. Denna slutsats från Galli (2012) skulle i sin tur gå att applicera på grafisk design, på grund av den nära relation grafisk design och reklam har, då dessa fält ofta överlappar varandra.
Fortsättningsvis, i Lindbloms (2020) avhandling angående det fotojournalistiska fältet i Sverige, visade resultatet på att behovet av själva yrket i sig inte längre är lika omfattande. Detta på grund av att vem som helst idag kan ta ett fotografi och skicka in till en tidning. Detta kan även relateras till resultatet av denna studie, då intervjuobjekten var enstämmiga om att en designutbildning inte är ett krav för att samla fältspecifikt kapital och etablera sig i fältet. Istället är det lika möjligt för en aktör som är självlärd att bli en framgångsrik grafisk designer, så länge aktören investerar tid i att öva och träna. Därav, liknande Lindbloms (2020) slutsats om fotojournalistik, kan vem som helst idag bli grafisk designer, vilket väcker frågan om även yrkestiteln ‘grafisk designer’ kommer att minska i värde i framtiden, precis som yrket ‘fotojournalist’. Slutligen låg även Lindell, Jakobsson och Stiernstedts (2020) studie i inspiration till denna, med deras kartläggning och undersökning av det svenska TV-produktionsfältet. Lindell, Jakobsson och Stiernstedt (2020) menade att de hittade överlappningar i fältet angående aktörernas positioner och deras åsikter kring vad de ansåg vara bra TV-produktion. De syftade på att de dominerande aktörerna som arbetade med public service ansåg att kommersiell TV är av sämre kvalitet, medan de kommersiella aktörerna tyckte tvärtom. Detta är även möjligt att relatera till denna studie, då framför allt forskningsfråga B ämnade att undersöka om liknande överlappningar skedde även i det grafiska designfältet angående omdömet kring vad som anses vara bra grafisk design. Däremot var resultatet av detta inte lika tydligt som i Lindell, Jakobsson och Stiernstedts (2020) studie, då aktörer inom det grafiska designfältet istället har ett gemensamt övergripande omdöme kring vad som anses vara bra grafisk design, även om åsikterna mellan aktörerna skiftade angående vissa aspekter.
7.2.2 Reflektioner kring forskningsprocessen
Trots de omständigheter som i skrivande stund råder i samhället med Covid-19, har studiens process fungerat väl. Från början till slut har forskningsprocessen skett digitalt, vilket inkluderar allt från intervjuer med aktörerna till författandet av studien. Författarna har genomgående befunnit sig på två olika platser i landet, vilket i början kunde ses som en utmaning, men i slutet visat sig vara effektivt och problemfritt på grund av de digitala verktyg som idag finns till hands. När processer såsom intervjuer sker digitalt finns stora risker att någonting kan gå fel, exempelvis att internetkoppling försvinner, att stämningen mellan intervjuobjekt och forskare inte är densamma som vid ett fysiskt möte, eller att en deltagares integritet löper större risk att
läckas på grund av användning av lagringsmoln. Däremot har denna studie varit skonad från sådana händelser och samtliga intervjuer genomfördes utan större problem, där även intervjuobjektens samtycke kontinuerligt säkerställdes och deras integritet aktivt skyddades. Att intervjuerna skedde digitalt kan även ha bidragit till möjligheten för fler aktörer att tacka ja, då alla kunnat delta från valfri plats. Därav, trots de hinder Covid-19 bidragit med, har dessa varit möjliga att tacklas väl.
Till största del har intervjuerna genomförts utan några svårare komplikationer, däremot har processen av att lokalisera intervjuobjekt inte varit alltigenom problemfri. I och med att kartläggningen av det grafiska designfältet varit teoretiskt grundad utifrån Bourdieus fältteori – inte genom en enkätundersökning eller liknande process – resulterade även detta i att positioneringen av potentiella intervjuobjekt skedde med det teoretiska ramverket som utgångspunkt. När de sex intervjuerna bokades in var författarnas uppfattning och antagande att samtliga intervjuobjekt representerade samtliga av det grafiska designfältets olika hörn. Därav var författarna under antagandet att de hade lyckats lokalisera aktörer som representerade fältet i fullständighet. Däremot, efter intervjuernas genomförande, blev det tydligt för författarna att två av intervjuobjekten i verkligheten hade två andra positioner i fältet än vad författarna initialt hade antagit. Detta resulterade i att det vänstra nedre hörnet (autonomi +, fältkapital -) inte representerades av något intervjuobjekt. Att lokalisera en aktör i detta hörn kan påstås komplicerat, eftersom att en extrem aktör i detta hörn inte har någon publik eller inte delar med sig av sitt arbete och därav blir utmanande att lokalisera. Detta kan därför ses som en brist i denna studie, att fältet inte anses representerat i sin helhet. Däremot anser författarna att de aktörer som deltog i intervjuerna ändå gav trovärdiga svar som representerar fältet väl i den mån som varit möjligt med denna studies resurser. Därav har studien lett till att undersöka ett fält som inte studerats tidigare, vilket kan komma att inspirera fortsatt forskning som med ytterligare resurser kan ta forskningsområdet vidare, vilket diskuteras i nästa avsnitt.
7.3 Framtida forskning
Efter att ha genomfört denna studie anser författarna att det finns stora möjligheter till fortsatt forskning inom grafisk design och, därav, möjligheter till fortsatt utveckling för detta forskningsområde inom medie- och kommunikationsvetenskap. Denna studie tycks vara den
första som undersöker grafisk design i Stockholm med Bourdieus teoretiska ramverk som utgångspunkt. I och med att studien enbart använde sig av den kvalitativa insamlingsmetoden intervjuer, finns en möjlighet för forskare att ta denna studie vidare i framtida forskning, genom att applicera andra metoder. Ett exempel vore en triangulering av metoder, med en kombination av kvantitativ enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt etnografisk undersökning. En triangulering skulle möjligtvis resultera i en mer omfattande bild av fältet. Detta då en enkätundersökning skulle bidra till en konkret kartläggning av det grafiska designfältet, där intervjuerna sedan kompletterar med kunskap om aktörernas egna åsikter, erfarenheter och upplevelser – data som inte är möjlig att utvinna på samma sätt kvantitativt. Därefter skulle etnografisk undersökning bidra till en möjlighet att observera det grafiska designfältet i aktörernas naturliga miljö, för att se hur dess sociala dynamik och oskrivna regler stämmer överens med den data som tidigare samlats in genom enkätundersökningen samt intervjuerna. En omfattande studie som denna skulle därav kunna ha en betydande påverkan på det grafiska designfältet och, möjligtvis, även påverka synen på grafisk design och visuell kommunikation i helhet. Vidare, då denna studie enbart har fokuserat på det grafiska designfältets aktörer, skulle det vara av intresse att undersöka vilka de centrala institutionerna är i fältet – eller om det grafiska designfältet ens innehar institutioner över huvud taget. Detta skulle bidra till en mer ingående diskussion kring huruvida grafisk design kan påstås vara ett eget fält eller inte.
Med tanke på den brist på forskning kring grafisk design i allmänhet inom medie- och kommunikationsvetenskap, är möjligheterna även stora för vidare undersökning kring dess påverkan på det svenska mediesamhället, samt samhället i helhet. Möjligtvis skulle en studie liknande denna i kombination med Gallis (2012) vara av intresse, för att se vilken påverkan grafisk design har inom reklamvärlden i Stockholm, då grafisk design och reklam ändå har en tydlig relation. Grafisk design är, trots allt, en väsentlig och betydande del av det svenska mediesamhället, vilket gör att det är ett område värt att undersöka och forska om – inte enbart genom Bourdieus fältteori, utan med andra slags teoretiska ramverk likaså. Författarna har därav förhoppningar att genom denna studie ha öppnat en dörr som tidigare varit stängd, och att grafisk design i framtiden kommer att erkännas för den väsentliga och betydelsefulla del av medie- och kommunikationsvetenskap som den faktiskt är.