Etablerade visuella riktlinjer

Samtliga intervjuade aktörer var eniga om att det finns etablerade visuella riktlinjer, normer och trender inom det grafiska designfältet, vilka intervjuobjekten i varierande grad förhåller sig till. De beskrev i varierande detalj att ​den internationella, typografiska stilen med sin minimalism,

tidigare nämnt i ​2.2 Det grafiska designfältets historiska utveckling​, är den etablerade visuella riktlinjen eller stilnormen som för tillfället dominerar det grafiska designfältet i Stockholm. Detta betyder inte nödvändigtvis att den etablerade stilnormen står utan konkurrens eller är den mest förekommande, vilket dock måste anses troligt, utan snarare att det är en stilnorm som övriga stilar i olika mån förhåller sig till.

Utifrån intervjuobjektens svar går det att utläsa ett mönster. Samtliga autonoma intervjuobjekt (IC, IE och IF) förhåller sig till den rådande stilnormen i viss mån, men alla väljer att i varierande utsträckning aktivt bryta mot den. Detta genom att anamma mer eller mindre “bombastiska” och “maximalistiska” stilar, då de i sin roll som frilansare är fria att konstruera en egen individuell stil. Ett exempel är hur IE beskrev hur hen skapar sin design utefter riktlinjen “save my darlings” snarare än det mer vedertagna “kill my darlings” – hen menade att visuella element inte alltid måste motiveras, utan kan tillåtas enbart ha ett dekorativt syfte. På så vis har de autonoma ​intervjuobjekten individuella och etablerade stiluttryck vilka de vanligtvis arbetar utefter. Detta resulterar i att de, framför allt, får förfrågningar av kunder som redan har aktörernas specifika stil i åtanke för ett projekt. IC menade att detta kan vara en styrka då hens nishade stil resulterar i uppdrag, främst inom den kulturella sektorn, men också en svaghet då potentiella kunder antar att hen inte behärskar fler stilar än sin egen. Enligt ett liknande resonemang menade IF att många grafiska designers undviker att bryta mot normen som ett resultat av att kunder, framför allt inom den kommersiella sektorn, ofta efterfrågar det redan beprövade, vilket ofta är design i enlighet med den etablerade stilnormen. Vidare, av de heteronoma intervjuobjekten (IA, IB och ID) lade i synnerhet IA och ID stor emfas på kundens och målgruppens viktighet och sin egen skiftande karaktär rörande det egna stiluttrycket. De menade att det är projektets riktlinjer som avgör deras stiluttryck, snarare än tvärtom. Med det sagt uppfattas de däremot inte som främmande till att bryta mot stilnormen utan snarare, likt de autonoma intervjuobjekten, uppmuntrar till det, så länge det sker medvetet och inom projektets ramar. Även IB talade om kunden och målgruppens viktighet, men påstod sig även ha ett eget individuellt stiluttryck. Detta stiluttryck önskade IB att arbeta uteslutande med efter att hen etablerat sig inom fältet och uttryckte därigenom en önskan att röra sig mer mot fältets autonoma sida i framtiden.

Med vad de olika intervjuade aktörerna sagt i åtanke framstår det som att kunden och målgruppen spelar en avgörande roll i bevarandet av den rådande stilnormen inom det grafiska

designfältet. Till synes efterfrågar kunderna inom framförallt den kommersiella sektorn, likt IF beskrev, ofta det redan beprövade – “säkra kort” – alltså formgivning i enlighet med den rådande stilnormen, vilket cementerar dess betydelse ytterligare.

6.1.6 Grafisk designs syfte och relation till konst

Rörande frågan om vad syftet med grafisk design är, i relation till frågan om huruvida det finns en koppling mellan grafisk design och konst, var det möjligt att urskilja ett mönster bland intervjuobjektens reflektioner. Rörande syftet med grafisk design var samtliga intervjuobjekt mer eller mindre enstämmiga – det handlar om att förpacka och förmedla ett budskap visuellt, vare sig det är i en kommersiell eller kulturell kontext. Däremot, gällande huruvida grafisk design ansågs vara konst eller inte, skiljde sig svaren i viss omfattning mellan de heteronoma och autonoma intervjuobjekten. De heteronoma intervjuobjekten (IA, IB och ID) betonade fokuset på användaren och såg till synes grafisk design som ett verktyg för att förmedla visuella budskap. Med andra ord är det ett verktyg för kommunikation, snarare än ett verktyg formgivaren kan använda sig av för att uttrycka sig konstnärligt. Till exempel menade IA att grafisk design inte kan skapas i ett vakuum på samma sätt som konst, då grafisk design är beroende av att det finns en användare i åtanke när designen skapas. Finns det ingen användare finns det inget syfte och därmed ingen anledningen att skapa grafisk design. Detta resonemang är nära besläktat med vad som i ​2.2 Det grafiska designfältets historiska utveckling benämns som ​informationens ålder​, vari designers inte längre valde att se på sig sig själva som konstnärer utan snarare som objektiva kanaler som spred information mellan samhällets olika delar. De autonoma intervjuobjekten (IC, IE och IF) menade i sin tur att grafisk design förvisso är ett verktyg för att förmedla ett budskap och således sprida information, men att design som skapas i en kulturell kontext, sådan som de själva skapar, också kan betraktas som renodlad konst. Av de autonoma intervjuobjekten var IF den som drog resonemanget längst och menade att så länge grafisk design skapas oberoende, utan till exempel en kund som tar beslut åt formgivaren, kan det kallas för konst. Därav tycks kontexten vari designen skapas, och det faktiska syftet med den, vara två avgörande faktorer för huruvida grafisk design kan påstås vara renodlad konst eller snarare ett kommunikationsverktyg.

6.1.7 Bra grafisk design  

Syftet med grafisk design skulle även komma att spela en roll rörande vad intervjuobjekten ansåg

vara bra grafisk design. Det fanns ett genomgående mönster bland intervjuobjektens svar, oavsett

position inom fältet, som pekade på att det inte finns en allmängiltig definition av vad som är bra

grafisk design rent visuellt, vilket frågan ursprungligen syftade att få svar på. Samtliga menade

istället att vad som är bra grafisk design i sin helhet är nära sammanbundet med dess syfte – att

förpacka och förmedla ett budskap visuellt. Misslyckas designen med att förmedla budskapet, anses det istället vara misslyckad och därmed dålig grafisk design. Således var fältets aktörer i

grunden tämligen överens. Under intervjuernas gång betonade däremot de mest dominanta intervjuobjekten (IA, IE

och IF) i större omfattning viktigheten i funktionen och idén bakom designen. De menade att

dessa delar spelar en minst lika stor roll som det faktiska visuella hantverket. IF syftade till

exempel på att bristande visuell formgivning kan stjälpa förmedlingen av budskapet snarare än

hjälpa det och på så vis motverka hela syftet med designen. Det resonemanget liknar det som IA

förde angående sitt stiluttryck och att hen inte tyckte sig ha en egen utpräglad stil, utan formger

på det sätt som ett projekt kräver för att på bästa sätt förmedla budskapet. Således tycks det som

att mängden fältspecifikt en aktör innehar och, i förlängning, huruvida denne är dominerande

eller ej inom fältet, påverkar synen på idéns och funktionens viktighet. Resonemanget stöds

ytterligare av IB, en dominerad aktör belägen något lägre ner i fältet. Hen menade på att innan

hen påbörjade sin utbildning, med andra ord innan hen samlat på sig fältspecifikt kapital och

avancerat inom fältet, ansåg hen att det strikt visuella var avgörande för vad som ansågs vara bra

grafisk design. Under sin utbildning har IB, däremot, ändrat åsikt och förespråkar numera “smart design” före enbart visuellt tilltalande sådan. I kontrast till föregående resonemang, betonade IE och IF däremot i andra svar under

intervjuerna att deras respektive individuella stiluttryck ändå är av stor vikt för deras praktik.

Detta tycks således tala för att det strikt visuella ändå är av vikt, även för somliga av de

dominanta intervjuobjekten. Denna motsättning går möjligen att härröra till huruvida en aktör är

autonom kontra heteronom. Därav tycks det som att samtliga intervjuobjekt delar samma grundpremiss: för att något ska kunna ses som bra grafisk design måste det i grund och botten

uppfylla grafisk designs syfte – att förpacka och förmedla ett budskap visuellt. Utöver

budskapet förmedlas, vilka tycks påverkas av intervjuobjektens olika positioner inom det grafiska designfältet, både heteronomt kontra autonomt samt dominerande kontra dominerad.