Genomförande

5.5.1 Insamling av data 

Utifrån de urvalskriterier samt lokaliseringen av aktörer som beskrevs i det tidigare avsnittet, kontaktade författarna av studien relevanta aktörer via mejl. I mejlet presenterade författarna sig själva, förklarade varför de kontaktat dem samt gav en beskrivning av studiens syfte. På det första mejl som skickades ut till samtliga relevanta aktörer, totalt 15 stycken, svarade totalt tio aktörer som visade intresse för att delta, varav sex av dessa bokades in för intervju. Bortfallet skedde bland annat på grund av att ett antal aktörer inte gav något mer svar vid fortsatt försök till kontakt, samt att fler intervjuer inte kunde bokas in på grund av studiens tidsbrist. Den vidare kontakten med de inbokade aktörerna fortsatte via mejl, där minst ett av mejlen innehöll information om samtycke, intervjuns tidsomfattning samt vad det insamlade materialet skulle användas till.

Innan genomförandet av de semistrukturerade intervjuerna sammanställdes en intervjuguide, som tidigare förklarat i ​5.3.1 Insamlingsmetod​, med syftet att användas som utgångspunkt under samtliga intervjuer (se ​bilaga 1 ​för intervjuguide). För intervjuaren fungerade intervjuguiden som ett verktyg att följa under intervjuns gång, där intervjuaren bland annat säkerställde att all information om studiens syfte och innebörd samt samtycke meddelades till samtliga intervjuobjekt innan intervjuns start. Frågorna i intervjuguiden utformades med syftet att generera kunskap och data kring, bland annat, fältets sociala klimat och oskrivna regler, samt aktörernas personliga omdömen om vad de anser vara bra grafisk design. Intervjun delades in i sex olika kategorier, där den första och sista innehöll information för intervjuaren att ge till intervjuobjekten innan och efter intervjun. Vidare delades själva frågorna in i fyra kategorier: inledning, kapital, doxa och habitus. Innebörden av de frågor som ställdes i dessa delar var därav att möjliggöra utvinnandet av data att analysera utifrån Bourdieus teoretiska koncept kapital, doxa och habitus, för att därmed kunna besvara frågeställningarna (se ​bilaga 1 ​för de specifika frågorna i intervjuguiden).

På grund av Covid-19 pandemin som rådde under den period studien genomfördes (höst 2020) påverkades genomförandet av intervjuerna på ett antal sätt. Bland annat skedde samtliga intervjuer digitalt genom digitala samtalsverktyg, vilket dock upplevdes effektivt och välfungerande. Vidare spelades samtliga intervjuer in med ljudinspelnings-verktyget på

författarnas mobiltelefoner. Författarna befann sig på olika platser på grund av Covid-19, men upplevde detta som positivt då det bidrog till tydligare kommunikation mellan intervjuobjektet och de båda författarna, eftersom att författarna kunde använda varsin webbkamera under samtliga intervjuer. Användning av webbkamera resulterade även i att ansiktsuttryck och kroppsspråk tydligt förmedlades, istället för om intervjuerna hade skett genom exempelvis telefonsamtal. Under samtliga intervjuer hade en av författarna en mer framträdande roll som intervjuare och ställde frågor utifrån intervjuguiden, medan den andra agerade som sekreterare och löpande skrev det som sas i syfte att ha som back-up-material om något tekniskt problem skulle ske med inspelningsfilerna. Den författare som agerade sekreterare hade dock möjlighet ställa eventuella följdfrågor eller hjälpa att förtydliga frågor om det behövdes. Varje intervju tog 30-60 minuter att genomföra, beroende på hur omfattande svar intervjuobjekten gav.

Efter varje genomförd intervju transkriberades det insamlade materialet omedelbart. Författarna av studien transkriberade tre intervjuer var för att jämställt fördela arbetet. Dokumenten lagrades i ett gemensamt lagringsmoln för att möjliggöra tillgång till samtliga transkriberingar för båda författarna, då Covid-19 situationen innebar att författarna inte kunde dela på en och samma externa hårddisk. Däremot sparades transkriberingarna även på en av författarnas personliga externa hårddiskar som en säkerhetsåtgärd. När respektive intervju hade transkriberats analyserades de med kvalitativ innehållsanalys och kodning, vars genomförande beskrivs i nästa avsnitt.

5.5.2 Bearbetning och analys 

Bearbetningen av den insamlade datan skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, samt kodning, tematisering och summering, med syfte att identifiera teman, återkommande mönster och underliggande budskap i det insamlade materialet. Lindgren (2014A) förklarar hur kodning innebär att reducera den insamlade datan och fungerar som ett verktyg för att reda ut materialets budskap. Detta anses avgörande i en analysprocess och kan användas som grund i att besvara forskningsfrågorna (ibid.). Vidare genomfördes kodningen av materialet med det digitala kodningsverktyget ​MAXQDA​. Saldaña (2013) menar att användningen av ett digitalt kodningsverktyg bidrar till effektivitet på flertalet sätt, inte endast tidsmässigt, utan även för lagring och strukturering av den insamlade datan. Fortsättningsvis bidrar även en digital

kodningsprocess med att organisera komplexa kodningssystem till tydliga hierarkier som inte är möjligt för det mänskliga ögat att strukturera manuellt (ibid.).

Lindgren (2014A) förklarar hur en kodningsprocess sker genom att dela in materialet i olika kategorier – koder – som kan vara allt från mönster till uttryck, vilka sedan ligger till grund för den fortsatta analysen. För att skapa en grund, på vilken resultatet samt analysen sedermera vilar, var kodningsprocessen i denna studie till en början av deduktiv karaktär. De teoretiskt grundläggande koncepten doxa, kapital och habitus användes, likt i intervjuguiden, som förutbestämda riktlinjer utefter vilka koderna sammanställdes och sorterades efter. Författarna kodade samtliga transkriberingar var för sig utifrån en löst strukturerad kodningsmanual, vilken utformades gemensamt i syfte att underlätta kodningsprocessen. En kodningsmanual kan innehålla exempelvis de kategorier som kodningen sker kring, definitioner av koderna samt hur eller när de ska användas (Saldaña 2013). Efter en första genomgång av materialet insåg dock författarna att de tre tidigare nämnda riktlinjerna inte var tillräckliga för att rama in all data som ansågs relevant för att besvara forskningsfrågorna. Därför adderades ytterligare en riktlinje, autonomi kontra heteronomi, inför en andra genomgång av datamaterialet, som syftade på att omstrukturera vissa av de koder som uppstått under första omgången, samt finna nya som tidigare inte uppmärksammats.

Efter en andra kodning skiftade fokuset till att lokalisera samband och mönster – teman – i informanternas svar genom att studera koderna. Denna process kallar Lindgren (2014B) för tematisering, vilket är ett steg som bidrar till att hitta tematiska relationer mellan de koder som tidigare uppstått. Denna del av analysprocessen bestod bland annat av att jämföra intervjuobjektens svar, för att hitta olika mönster, återkommande teman eller röda trådar – men även totala motsatser – med det teoretiska ramverket i åtanke. Efter kodning och tematisering skedde avslutningsvis en summering, vilket innebär ett första steg mot att börja bygga upp slutsatser kring datamaterialet, enligt Lindgren (2014C). Denna summering bidrog till att sju teman identifierades, vilka presenteras i ​6.1 Identifierade teman​. Viktigt att påpeka, däremot, är att även om processen upplevs som relativt linjär vid beskrivning, fördes kontinuerliga anteckningar under hela kodningsprocessen vari potentiella teman diskuterades fram och tillbaka.

5.5.3 Positionering av aktörer i fältet  

Som ett sista steg i studiens praktiska genomförande, efter intervjuerna och bearbetningen av materialet, positionerades de intervjuade aktörerna ut i det grafiska designfältet som illustreras av

figur 4 ​, vilken är en uppdatering av ​figur 3​. Intervjuobjekten placerades ut utifrån de svar de bidragit med rörande autonomi (A+), heteronomi (A-) och fältspecifikt kapital, då dessa koncept (som nämnt i ​4.3.1 Det grafiska designfältet​) är vad som avgör en aktörs position i ett fält. I detta avsnitt kommer de olika aktörerna att kort beskrivas, dels för att skapa en uppfattning kring vart i fältet de hör hemma och således förenkla läsningen av ​6. Resultat och analys​, och dels för att motivera den faktiska placeringen. Den ordning samtliga intervjuobjekt presenteras i detta avsnitt, och även deras benämningar, baseras helt på den ordningsföljd som intervjuerna genomfördes.

Figur 4: Det grafiska designfältet inklusive positionering av intervjuobjekt.

A. Intervjuobjekt A (IA)

Intervjuobjekt A är en dominerande (Fältkapital +) aktör och heteronom i hög utsträckning (A-). Hen titulerar sig som grafisk designer och erhåller en framstående roll på en etablerad designbyrå i Stockholm. Trots sin anställning på en designbyrå inom den kommersiella sektorn, har hen en viss grad av kreativ frihet som ett resultat av sin framstående position. IA har trots ett begränsat antal år i branschen en stor mängd

fältspecifikt kapital till sitt förfogande i form av en utbildning på en designskola i Stockholm och arbetslivserfarenhet från ett antal etablerade byråer, även dem i Stockholm.

B. Intervjuobjekt B (IB)

Intervjuobjekt B är en dominerad (Fältkapital -) aktör och är heteronom i låg utsträckning (A-). Hen titulerar sig som grafisk designer och studerar på en designskola i Stockholm samt frilansar vid sidan av studierna. IB har ett tydligt kommersiellt fokus, samtidigt som hen i rollen som frilansare och rörande det privata skapandet uppvisar vissa autonoma drag. Hen innehar en viss mängd fältspecifikt kapital i form av sin utbildning samt diverse frilansjobb.

C. Intervjuobjekt C (IC)

Intervjuobjekt C är en dominerande (Fältkapital +) aktör och är autonom i hög utsträckning (A+). Hen frilansar inom den kulturella sektorn och titulerar sig som “visuell kommunikatör” snarare än enbart grafisk designer, då hen menar att det sistnämnda är för smalt. IC har frilansat större delen av sin karriär men har under en kortare period även arbetat som konsult på en byrå, vilket resulterat i en hög grad av självbestämmande och en etablerad egen stil. Hen innehar en stor mängd fältspecifikt kapital som ett resultat av många år som frilansare samt i form av relevanta utbildningar, bland annat på en av Stockholms designskolor.

D. Intervjuobjekt D (ID)

Intervjuobjekt D är en dominerad (Fältkapital -) aktör och är heteronom i hög utsträckning (A-). Hen titulerar sig på grund av en självupplevd brist på kunskap enbart delvis som en grafisk designer. ID skapar självinitierade alternativt ideella projekt inom grafisk design och har ett tydligt kommersiellt fokus, samt syftar att ansöka till någon av designskolorna i Stockholm inom en snar framtid. ID innehar en liten mängd fältspecifikt kapital, framförallt i form av ideella projekt, samt en gymnasial utbildning med fokus på medieproduktion och grafisk design.

E. Intervjuobjekt E (IE)

Intervjuobjekt E är en dominerande (Fältkapital +) aktör och är autonom i hög utsträckning (A+). Hen titulerar sig som grafisk designer och arbetar inom den kulturella sektorn, men har även börjat att addera “konstnär” som ett resultat av att hen i allt högre utsträckning arbetar helt fristående. Hen har många år av arbetslivserfarenhet, delvis på fasta arbetsplatser under sin karriär, men ser frilansandet som sin primära syssla. Hen innehar en stor mängd fältspecifikt kapital i form av relevant bas- och pågående högre utbildning på en av Stockholms designskolor.

F. Intervjuobjekt F (IF)

Intervjuobjekt F är en dominerande (Fältkapital +) aktör och är autonom i låg utsträckning (A-). Hen titulerar sig som grafisk designer och frilansar framförallt inom den kulturella sektorn, men har en bakgrund av mer heteronom karaktär i form av att hen arbetade ett antal år på en designbyrå i Stockholm. Hen innehar en stor mängd fältspecifikt kapital i form av relevant utbildning på en av Stockholms framstående designskolor, samt flera år av arbetslivserfarenhet på fasta arbetsplatser och som frilansare.