Etiska överväganden

I denna studie har författarna lagt stor vikt på att reflektera över etiska aspekter, för att säkerställa att forskningsprocessen varit etiskt försvarbar. Etiska reflektioner är betydande inom forskning, som i grunden utgår från samhällets normer och värderingar då forskning i sig är en väsentlig del av dagens samhälle (Vetenskapsrådet 2017). Därav innehåller detta avsnitt en reflektion kring etiska överväganden i relation till studien, med områdena transparens, värderingar, intervjuobjektens integritet, och intervjuobjektens samtycke.

5.7.1 Transparens 

Transparens innebär att vara tydlig ifall en studie använt sig av andras teorier eller begrepp, samt vara transparent med vem eller vilka det är lånat av (Sohlberg & Sohlberg 2019). Bourdieus fältteori genomsyrar hela denna studie, där tillhörande teoretiska koncept kontinuerligt applicerats, och är en betydande del av hela forskningen. Därav har författarna alltigenom varit tydliga med att denna teori och dessa begrepp är lånade och inte påhittade av författarna själva. Att inspireras och utgå från tidigare studier i positiv mening är även vanligt förekommande i forskning, menar Sohlberg och Sohlberg (2019). Detta har varit fallet för denna studie då utgångspunkten inspirerats av bland annat Lindell, Jakobsson och Stiernstedts (2020) studie om TV-produktionsfältet i Sverige. Vetenskapsrådet (2017) uttrycker transparens gällande tidigare forskning som vikten av att inte stjäla, och därav, på grund av både lånandet av teori samt inspiration från tidigare forskning, har transparens varit en av de mest väsentliga delarna gällande etiska överväganden som författarna aktivt reflekterat över i denna studie.

5.7.2 Värderingar 

Gällande samhällsvetenskaplig forskning menar Bryman och Nilsson (2018, 189) att en forskare inom samhällsvetenskap “aldrig genomför en undersökning i ett moraliskt vakuum” – en forskares värderingar kommer att påverka forskningen på ett eller annat sätt. Sohlberg och Sohlberg (2019, 276) menar att det inte är ovanligt att personliga värderingar “styr ett forskningsintresse”, men samtidigt ska det inte finnas någon “dold agenda” vid genomförande av forskning. Författarna av denna studie är själva aktiva grafiska designers och anser sig, utanför forskningssammanhang, vara en del av det grafiska designfältet. Därför har författarna lagt stor vikt vid att bortse från sina roller som grafiska designers just under denna forskningsprocess och hållit egna värderingar om grafisk design utanför studien. Framför allt eftersom en av studiens forskningsfrågor rör vad som anses vara bra grafisk design, vilket är ett relativt och subjektivt område, har det varit väsentligt att författarnas hållit sig objektiva. Författarna har därför haft i konstant åsikt att, just i detta tillfälle, är de inte längre grafiska designers – de är objektiva forskare som har som krav att framställa ett transparent och trovärdigt resultat.

5.7.3 Intervjuobjektens integritet 

En av Vetenskapsrådets (2017) grundläggande principer angående god forskningssed berör att människor som deltar i forskning inte får skadas. Då denna studie använder sig av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med grafiska designers, innebär det ett direkt deltagande av privatpersoner i studien. Därav består den insamlade datan av individers bakgrunder, personliga åsikter samt upplevelser, vilket gör det kritiskt att dessa individers integritet skyddas under forskningsprocessen. Bryman och Nilsson (2018) menar däremot att inom kvalitativa studier kan det vara komplicerat att helt säkerställa att deltagare inte kan identifieras, men att det går att försöka undvika det – vilket författarna av denna studie arbetat aktivt med.

I denna studie består den insamlade datan av inspelade intervjuer samt transkriberingar från de genomförda intervjuerna. På grund av Covid-19 behövde författarna arbeta på distans under hela forskningsprocessen, vilket innebar att filer behövde bevaras i ett lagringsmoln dit båda författarna hade tillgång. Ur ett säkerhetsperspektiv kan ett lagringsmoln möjligtvis anses vara riskabelt, på grund av risken att exempelvis någon obehörig får tillgång till filerna. Däremot har författarna endast arbetat med studien på sina privata datorer och i sina respektive hem, uppkopplade på privat nätanslutning och aldrig publika nätverk där det är lättare för obehöriga att få tillgång till någons privata filer. Författarna har även säkerställt att de inspelade filerna omedelbart raderats från lagringsmolnet så fort transkriberingarna genomförts och istället lagrats på en av författarnas externa hårddiskar. Om situationen i samhället hade sett annorlunda ut utan Covid-19, hade ett lagringsmoln med största sannolikhet inte använts för arkivering. Med detta sagt har författarna dock säkerställt att intervjuobjektens integritet och anonymitet skyddats till högsta grad.

Fortsättningsvis har författarna varit noggranna med att personlig information krypterats i transkriberingarna, där exempelvis intervjuobjektens namn, arbetsplatser och utbildningar inte benämnts direkt. Detta är en väsentlig del för att säkerställa deltagares anonymitet, menar Vetenskapsrådet (2017), då inget specifikt svar ska vara möjligt att koppla till en specifik person. Istället benämndes de som, till exempel, “[designskola]”, “[arbetsplats]” eller “[designbyrå]”. Transkriberingarna har även endast varit tillgängliga för författarna, där dokumenten döptes till “Transkribering Intervjuobjekt [bokstav]”, och inte vid intervjuobjektens privata namn. Detta är även genomgående i studien då de intervjuade aktörerna benämns just som Intervjuobjekt

[bokstav] ​eller ​I[bokstav] ​kortfattat, för att kunna separera dem men samtidigt hålla dem anonyma.

5.7.4 Intervjuobjektens samtycke 

Angående forskning där människor deltar är inte endast integritet och anonymitet väsentliga aspekter, utan även samtycke (Vetenskapsrådet 2017). Det är därför av stor vikt att respektera studiens intervjuobjekt och skapa tillit mellan parterna, för att undvika eventuella missförstånd eller kränkningar. Samtycke har varit en central del av studiens intervjuer, där författarna varit tydliga med de intervjuade aktörerna redan vid första kontakt angående studiens syfte och innebörd samt vad den insamlade datan kommer att användas till. Fortsättningsvis beslöt även författarna att använda ett samtyckesformulär, där intervjuobjekten fick ge medgivande till att de: är medvetna om information kring studien samt tidsomfattningen; har fått tillfälle att få svar på sina frågor innan deltagandets start; deltar frivilligt och är medvetna om syftet med deras deltagande; att de har möjlighet att avbryta sitt deltagande när som helst; tillåter att Uppsala universitet lagrar den insamlade informationen; ger medgivande till att inga andra än studiens egna forskare tar del av det insamlade materialet. På grund av Covid-19 fick de intervjuade aktörerna ta del av samtyckesformuläret digitalt under intervjun, där de noggrant fick läsa igenom innehållet, för att sedan ge ett muntligt medgivande medan intervjun samtidigt spelades in. Därav har författarna av studien aktivt arbetat med att säkerställa att samtliga intervjuobjekt har gett sitt samtycke kring deltagandet i studien samt studiens innebörd, vilket författarna upplevde bidrog till en ömsesidig respekt mellan parterna.