I analys av vad informanterna säger har jag kommit fram till att matematiklärarna upplever elevernas rörelse i klassrummet som jättestörande moment vilket påverkar andra elever negativ. Vidare anser matematiklärarna att rörelse gör andra elever nyfikna att titta och vända sig för att ta reda på vad som händer i klassen och det ledar till att eleverna tappar koncentation och får inte samma möjlighet till lärandet. Medan andra lärare upplever brist på disciplin och arbetsro som hinder för elevernas deltagande i undervisning och som påverkar andra elevers motivation samt att det distrahera mycket och det tar bort fokus från innehållet i undervisningen. Dessutom anser dessa lärare att eleverna gör stök för att utmana lärare och testa gränserna.
Vidare är all informanter eniga om att stökiga elever har stor invarkan på sig själv, sina klasskamrater och sina lärare och de understryker klassrummijliöns roll för lärandet. Därtill kan dessa beteende påverkar läraren vilken kan bli nervös eller stressad och då tappa han eller hon kontroll och motivation. Dessutom påverkar upprepat stök lärares röstproduktion. d.v.s. att lärare kan höja sin röst ibland.
Forskning visar att lärare vanligtvis kan använda en hög röst i höga miljöer, särskilt om bullret kvarstår dag efter dag under en period av år ( Rantala, Hakala, Holmqvist & Sala, 2015). Dessutom redovisar Stensmo ( 2000) för hur olämpliga beteende hos vissa elever distraherar och hindrar både sig själva och sina klasskamrater från arbete med uppgifter, genom att störa deras koncentration och därefter tappar de motivationen för arbete. Därtill antyder resultaten från många studier att studentens resultat kan förbättras genom att skapa klassrumsmiljöer som bidrar till lärande.
Matematiklärarna tycker att konsekvenser för bristande disciplin är beroende på i vilket nivå detta. Dessutom använder de sig av samtal med eleverna i första hand innan att vidta andra åtgärder eftersom de vill att eleverna skall vara i klassen och delta i undervisningen. Därefter be de eleverna att lämna klassrummet om stöket förtsätter. Nesta steg är att stökiga elever har ett samtal med deras mentorsläraren kan samla in sina elever och prata med dem och uppmuntrar dem att förbättra deras beteende i klassen. Rektorn och elevhälsan har ansvar för att utreda det upprepat oönskade beteendet hos elever, efter de första åtgärder som lärare kan vidta. Det motsvarar vad Hjörne & Säljö skriver i sin bok, de anser att en central instans för att hantera problem i
44
den svenska skolan är arbetet med elevhälsa (Hjörne & Säljö 2013). Vidare får rektor och lärare fler befogenheter att vidta olika disciplinära och särskilda åtgärder enligt skollagen för att tillförsäkra trygghet och studiero för eleverna eller för att reda upp en elevs ordningsstörande uppträdande. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 6 juli, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Jonatan tycker att rektorer inte vågar vidta de tillåtna disciplinära åtägrder på grund av olika anledning. Jonatan beskriver sin upplevelse under 13 år som lärare att rektorerna i de skolor som han jobba på vågar inte stänga av elever även om de beter sig på
allvarligt.
De flesta lärare till andra ämne har samma konsekvenser för brist på disciplin och arbetsro som matematiklärarna utan att en av de har aldrig bett stökiga elever att lämna klassen och ger de en kort paus ifall de lugnar inte sig. En annan lärare använder sig av extra uppgift för de som stör undervisning. Dessutom upplever samma lärare att många lärare är inte vana att ta ledarskap och därför är det brist på disciplin i många skolor, så därför ledarskapet är en väsentlig faktor för lärande.
Alla informanter betonar betydelse för samverkan mellan hem och skola och att det ska bidra till att hjälpa elever att utveckla och lyckas. Utvecklingssamtal är ett sätt att vårdnadshavare ta reda på allt som gäller sina barns beteende, prestation och utveckling. Informanterna har nämnt att kontraktet med vårdnadshavare är ett konsekvens för upprepat olämpligt beteende hos elever
Samtliga informanter är överens om lärarens ledarskap betydelse för lärandet och att det äe ett verktyg i läraryrket. Därtill betoner de lärarroll i skapandet av arbetsro, trygghet och disciplin i klassrummet och även i skolan. Dessutom betonar informanter vikten att visa elever att de bryr sig om elever och att de gör allt för elevers bästa. Detta stämmer med Stensmo (2000) som skriver att ledarskap i klassrummet innebär att leda och organisera skolklassen som arbetande kollektiv; hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg; gruppera elever för olika arbetsuppgifter och interaktionsmönster. Forskning visar att ledarskapet innefattar olika arbetsuppgifter: planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering. Vidare betonar informanter att
45
alltid att ha förtroligt förhållande till sina elever. Det poängteras av Kimber som skriver att kan det skapas ett fruktbart samarbete mellan lärare och elever om de litar på
varandra ( Kimber, 2009).
Matematiklärarna uppmuntrar till arbetsro och disciplin genom att stärka sina relationer med eleverna. De understryker rollen av relation mellan lärare och elever för lärandet, elevers fostran och för att uppå mål som finns i läroplaner och kursplaner. De är
medvetna om att det inte finns en saliggörande metod för undervisning, men oavsett hur man gör gäller det som lärare att tänka på vad man gör och att tillsammans med elever tydliggöra vad det är man tillsammans håller på med, så att eleverna kan delta aktivt. De anser att det är viktigt att matematikläraren ständigt försöker skapa utrymme för elever i de diskursiva praktikerna, då kan de utöva agens.
Enligt Norén ( 2010) har diskurser, liksom skolmatematik, normaliserande och social relationsdiskurs, i flerspråkiga matematikklassrum stor påverkan på hur praktiken ser ut i de studerade klassrummen samt hjälper dessa att undervisningen pågår
kommunikativt. Därtill kan matematiklärarna växla mellan olika diskurser beroende på interaktionen i klassrummet och elevernas agens. Det stämmer med vad jonatan säger Jonatan om växling mellan den demokratisk och auktoritet ledarstil beroende på
målgrupp och på vilket ämne han undervisar. Han brukar i historia lektioner fråga elever om vad de intresserade av och kör det vad de flesta elever vill lära sig mer förutom vissa teman som ingår i kursplan och de måste ha dem, så blir det en kompromiss. Medan säger han att på matematik lektioner kan man inte jobba på samma sätt men läraren kan lyssnar på elevers synpunkter inom rimliga gränser.
Matematiklärarna betonar också betyedelse för att ta reda på elevernas syn på deras klassrumsmiljö, genom att använda sig av enkäter eller genom samtal för att förbättra den. Det stämmar med många studiers resultat om att lärarna som inte vet hur elever uppfattar sina klasser gör ingenting för att ändra dem (Diamantes, 1994).
Dessutom använder matematiklärarna sig av omplacering för elever för att undvika stök i klassrummet eller de delar eleverna i två grupper och en grupp följer med
specialpedagog.
De andra ämneslärarna betonar att lärare måste se sina elever eftersom de tror att alla människor har behov att bli sedda och i synnerhet barn. Kimber skriver “Ju mer man vet om sina elever desto bättre blir det” (Kimber, 2009, s.53). Dessa lärare betonar att ha
46
positiva förväntningar, eftersom positiva förväntningar förmedlar tilltro. Kimber skriver att lärare bör ställa krav eftersom det är ett sätt att visa tilltro till andra människors förmåga, men det är dock viktigt att kraven är adekvata, därför att för stora krav kan skada människors självuppfattning och om läraren inte ställer krav kan den andre få för sig att den inte duger (Kimber, 2009). Vidare lyfter dessa lärare fram att lärare bör inte bara förstå varför elever beter sig på ett olämpligt sätt utan att försöka vet vilken bakgrund ligger bakom detta beteende. Det motsvarar vårt teori, där Öquist skriver att människan formas av sina omgivande referenssystem och för att kunna förstå mänskligt beteende utifrån en systemteoretisk referensram måste man betrakta människa i sitt totala sammanhang (Öquist, 2003). Därtill har alla system som individen är en del i direkt eller indirekt vikt i sin utveckling enligt den ekologiska systemteorin
(Bronfenbrenner, 1994). En av dessa lärare betonar betydelse av att ha mycket uppmärksammhet på det fysisk miljön, till exempel, fönster.
Alla informanterna understryker vikten av väl planerade lektioner och tydliga instruktioner för att hjälpa elever att förstå vad ska dem göra och hur det ska göras. Tobin och Gallagher (1986) rapporterar att aktivitetsinställningar kan kontrollera
studentens beteende. De använder Doyle's (1983) definition av "aktivitet" för att hänvisa till hur studenter är organiserade för att arbeta under en viss tid (Diamantes 1994). De flesta informanter tillskriver orsaken till stök i klassrummet till att eleverna är osäkra på kunskap eller på vad de ska göra. Håkansson ( 2015) betonar hur svårt det är för elever (i synnerhet vissa grupper) att självständigt förstå grundreglerna för dagens individuella arbete.
Vidare anser informanterna kontraktet med vårdnadshavare är en åtgärd för
förebyggande arbete mot bristande disciplin. Runström Nilsson hävdar att ”Det finns forskning som visar att en konstruktiv dialog med vårdnadshavaren gör att lärarna i större utsträckning anser sig kunna ge eleverna ett bättre och mer relevanta stöd” (Runström Nilsson, 2010, s.67). dessutom står det under avsnitt “Normer och Värden” i Lgr11 att “lärare ska samarbete med hemmen i elevernas fostran och klargör skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet.”( Skolverket, 2011).
47