Matematiklärarna säger att trots alla svårigheter eller trötthet som de ibland upplever i sitt yrke att är det fortfarande övervägande positivt. Victor tycker att loven hjälper honom för samla energi och glädje. Läraren ledarskap har jättestor påverkan för att det ska bli en miljö där man faktiskt lära sig någonting och att man har möjlighet att följa ihop vad de har lärt sig under lektionen eller efter lektionen, enligt Victor. Därtill betonar matematiklärarna vikten av att ha ömsesedig kommunikation med eleverna. I Norén (2010) lyfts fram att en utbredd kommunikation i klassrummen leder till att göra undervisningen mer tydligt och genomskinlig eftersom kommunikationen är en
väsentlig faktor för mer gynnsamt lärande. Jonatan tror att ledarskapet är väldigt viktigt för att eleverna ska känna sig trygga eftersom om en elev kränker en annan elever och lärare ignorerar i detta och tittar bort ska stämning i klassrummet bli otrygg, vilket är i skarp kontrast till skollagen och läroplan. Dessutom är det viktigt att lärare vara tydligt med hur elever ska visa sina kunskaper och att eleverna vet att läraren bryr sig och vill deras bästa. Därtill betonar Jonatan att lärare bör vara tillgänglig och att finnas
förtrolighet mellan lärare och elever, vilket i sin tur motiverar eleverna att delta i undervisning och våga ställa frågor även de dumma frågor eller att säga när de känner att stämning i klassrummet är stökigt.
De andra lärare uttrycker sig på olika sätt. Linda tycker att många lärare inte är vana att ta ledarskapet. Dessutom uttrycker Linda sig på följande sätt:
Jag trivs med mitt yrke och med att jobba med ungdomar, när man vill någonstans framåt i livet, det är roligt grupp o jobba med, trots att det är tufft, därför att det kräver väldigt mycket av mig under arbetsdag, både socialt och kunskapsmässigt, många kompetenser, liksom
ledarskap(Linda)
Erik beskriver sin förhållningssätt till ledarskap att den utgår från att han är chef i klassrummet och att han tillåter inte någon ifrågasätter varken vuxna eller barn. Han som bestämmer och ledar lektion som börjar i viss tidpunkt och sluta i en viss tidpunkt.
36
Ledarskapet är ett huvud verktyg i läraryrket och utan det kan inte lektionen organiseras. Dessutom han har haft det utmanande ibland därför att det finns vissa elever som försöker visa att de kan bestämma över i lektionen. Erik berättar om en elev i årskurs 6 som försöker ständigt att utmana hans auktoritet.
Lisa tycker att det är meningsfullt, kreativt, roligt och givande att vara lärare trots att hon ibland blir trött p.g.a att lärare har många uppgifter på sina axlarna. Dessutom betonar hon att ledarskapet förändras under åren och det utvecklas ständigt. Hon lyfter fram vikten av att elever har tillit till sina lärare, detta betonas också av Amanda. Lisa tror att hennes elever litar på henne eftersom de vet att hon fattar beslut som hon tänker att det ska vara bästa för dem. Hon anser att när lärare missbrukar sin makt genom att går in och kör över och lyssnar inte, då blir elever mer medvetna om sina rättigheter eftersom de känner då att nej det är inte för vårt bästa och då vill de ta reda på vad som händer.
Jag tänker att det är väldigt tydligt att det jag som bestämmer i klassrummet men jag vill inte bestämma saker bara för att bestämma utan jag vill gärna ha med de idéer jag bestämmer ( Lisa)
Amanda anser att ledarskapet är grunden för läraryrket och att lärarens ledarskap är viktigt för att lärare ska leda eleverna genom kunskapsutveckling.Dessutom betonar hon att det är jätteviktigt att visa för eleverna att läraren kan leda dem.
För att vara en bra lärare så behöver man vara en bra ledare.Om lärare kan inte leda undervisning så blir det svårt och det blir kaos och oorganiserad(Amanda).
6.4.Lärarledarstilar
Varje lärare har sin ledarstil och ofta har lärare mer än en beror på målgrupp, situationen i klassrummet eller lärarens personlighet. Linda strävar efter demokratisk ledarstil eftersom hon vill att eleverna på något sätt gör sina val för sig själv. Hon säger att ” jag vill att eleverna läsa sina studie för de ska känna att de vinna någonting på sina sena liv, inte för att jag blir arg på dem”. Dessutom tycker hon att läraren måste hela tiden var öppen och utåtriktad ofta. Linda förklarar också att sin ledarstil är beroende på elevernas ålder. Vidare menar hon att ibland när eleverna går på ettan i gymnasiet förstår dem inte alltid vad är som bra så då behöver läraren att bli lite auktoritär för att dem komma i tid
37
och att de vet att det är viktigt att vara lite rädda och sen märker dem efter taget att hon inte arg och hon gör det för deras skull.
Jag tror att ledarstilen spelar roll för hur det bli i klassrummet och om man har det bra i klassrummet så kan man har förutsättningar för att lära sig saker. Jag tror att jag kan inte bestämma vilken ledarstil jag har men det är lite blandning av dem och jag är inte konsekvent alltid. Jag blandar eftersom jag vill inte alltid peka efter elever (Linda).
Amanda tycker att det inte ska vara för demokratiskt fullt ut, vilket har Erik är enig om och att lärare måste växla mellan de olika ledarstilar beror på situationen. Hon sger att” eleverna behöver ledas och det viktigt att de har inflytande på hur undervisningen utformad o.s.v, och att det deras åsikter spelar roll men det rätt viktigt att inte eleverna som ska ta över eller bestämma men jag försöker vara rätt en empatisk på något sätt”. Dessutom fråmhåller hon att hon läser pedagogik om relationsskapande och försöker fokusera ganska mycket på att vara auktoritet och det vill hon gärna vara i klassrummet. Amanda anser att vissa elever behöver man inte att vara hård eller auktoritär mot och de vill bara ta del i undervisning och då kan hon har mycket mer demokratiskt ledarstil. Vidare anger hon att ledarstilen också beror på eleverna ålder, till exempel i trean, de vet vad förväntas av dem så behöver hon bara att komma in och säga nu vi gör det o det. Matematiklärarna som undervisar flerspråkiga elever försöker ständigt skapa en relation där man har förståelse för varandra. Victor strävar efter att vara en auktoritet och det handlar om personlighet och inte auktoritär som bestämmer allt och han lyckas ibland att uppnå detta. Vidare tror han att eleverna i Sverige, som är ganska öppet land, har mycket makt och de försöker ständigt gå över gränsen, så anser han att läraren måste visa eleverna var gränser går även om de har rättigheter. Norén (2010) skriver i sin avhandling att elever försöker utöva makt när diskurser handlar om värderingar, normer och ideal, vilket i sin tur påverkar individens handlande. Victor tycker att läraren
behöver anpassa sig också efter vilken klass man jobba med eftersom han säger att vissa saker fungerar med en del men vissa saker fungerar inte med de andra.
Tillsammans med gruppen bör hitta den som funkar just med oss eftersom människor är så olika och vissa fungerar när man säger till medan med andra måste man prata för att förstå samma sak (Victor).
Dessutom anser Jonatan att det är lurigt med att ha det demokratiskt hela tiden eftersom det är både positivt och negativt. Därtill blandar han mellan den demokratisk och auktoritet ledarstil beroende på målgrupp och på vilket ämne han undervisar. Jonatan
38
jämförar mellan sitt ledarskap i historia lektioner, där brukar han fråga elever om vad de intresserade av och kör det vad de flesta elever vill lära sig mer och samtidigt finns vissa teman som ingår i kursplan och de måste ha dem, så blir det en kompromiss. Medan på matematiklektioner kan man inte jobba på samma sätt men läraren kan lyssnar på elevers synpunkter inom rimliga gränser. Jonatan hade en termin en språkintro klass i matematik och han tror att elevernas brist i svenska språket inte påverkar deras beteende. Så manar han att de flerspråkiga elever kan skapa sig positioner i
matematikklassrummet, d.v.s. att de kan inta positioner som duktiga eller kompetenta elever, istället av stökiga eller invandrarelever, detta stämmer i sin tur med Norén avhandling (2010).