Inledningens två övergripande frågor om forskningsetiska dilemman och fors- kares relationer till sina informanter aktualiserar problem som många forskare, i skolan och andra miljöer, tvingas överväga. Det kan gälla:
1) balansen mellan forskarens uttalade eller outtalade normativa hållning, och hur befogad den kan anses vara, kontra andra relevanta perspektiv som då möjligen förblir dolda
2) på vilka sätt forskarens personliga och yrkesmässiga bakgrund präglar per- spektivval, stoffurval och tolkningar och i vilken grad denna bakgrund eventuellt bör synliggöras och problematiseras
3) fördelar och nackdelar då forskare undersöker en för dem i förväg mer eller mindre bekant praktik, såsom skolan. Vilka vinster respektive förluster kan bli följden av att exempelvis före detta lärare beforskar skolan, i jämförelse med forskare som enbart har egen eleverfarenhet därifrån?
4) avvägningar mellan en eventuell önskan att nå ett förtroligt förhållande till sina informanter, i syfte att skapa så djup förståelse för ett problem som möj- ligt och risken att man som forskare riskerar att förlora en måhända nöd- vändig distans, eller går miste om andra centrala personers eller institutio- ners syn på det diskuterade problemet
5) sätt på vilka forskare kan hantera egna sympatier eller antipatier gentemot informanter, om och i så fall hur de påverkar forskningsprocessen och resul- taten samt frågan om dessa bör skrivas fram i själva texten
6) hur forskare kan finna en kompromiss mellan å ena sidan kravet på att i för- väg ge berörda relevant information och å andra sidan hantera svårighe- terna om få saker kan förutses i en induktiv forskningsprocess
7) vilka personer och grupper som ur etiskt och vetenskapligt perspektiv är be- rörda av olika forskningsprojekt, och vilken hänsyn som i så fall bör tas till dem
Granskningen av de tre avhandlingarna ovan visar att vad jag i inledningen kallade forskningsetiska vardagsproblem kan lösas på olika vis. Dessa val, och motiven för dem, hoppas jag blir föremål för fortsatta diskussioner; mellan fors- kare och praktiker inom skolan, samt mellan forskare med samma och olika aka- demisk tillhörighet.
Referenser
Bartholdsson, Å. (2003). På jakt efter rätt inställning. Att fostra positiva och re- flekterande elever i en svensk skola. I: A. Persson. (red). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur
Berg, G. (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund: Studentlitteratur
Carr, W. & Kemmis, S. (1986). Becoming critical. education, knowledge and action
research. Lewes: Falmer Press
Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (1999) Stock-
holm: HSFR
Garpelin, A. (1997). Lektionen och livet: ett möte mellan ungdomar som tillsammans
bildar en skolklass. Uppsala: Uppsala universitet.
Hermerén, G. (1996). Kunskapens pris: Forskningsetiska problem och principer i hu-
maniora och samhällsvetenskap. Stockholm: HSFR
Lundgren, A. S. (2000). Tre år i g: perspektiv på kropp och kön i skolan. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion
Molund, S. (1993). Vad betyder det här för dem? Om det etnografiska skrivan- dets moraliska komplikationer. I: G. Dahl & A-C. Smedler (red). Det re-
spektfulla mötet: ett symposium om forskningsetik och antropologi. Stockholm:
HSFR
Molloy, G. (2002) Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur
på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Narrowe, J. (1993). Antropologisk forskning i skolan. Några etiska frågeställ- ningar. I: G. Dahl & A-C. Smedler (red). Det respektfulla mötet: ett symposium
Pettersson, B. (1994). Forskning och etiska koder: En introduktion till forskningsetik. Nora: Nya Doxa.
Rönnerman, K. (1995). Lärare forskar i sin praktik. Reflektion över en försöksverksamhet
i samarbete mellan Pedagogiska institutionen och några kommuner (Lärarutbild-
TIDIGARE UTGIVNA RAPPORTER
219 Järemo, Maud. PÅFRESTANDE SITUATIONER OCH BEMÄSTRANDETS KONST. En fenomenologisk studie av sjuksköterskor i äldrevården. Augusti 2000. (Licentiatarbete) 220 Pedersen, Jens. FORSKNING OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNI-
KATIONSTEKNIK. En översikt över verksamhet inom Norden. September 2000.
221 Riesbeck, Eva. INTERAKTION OCH PROBLEMLÖSNING. Att kommunicera om och med matematik. November 2000. (Licentiatarbete).
222 Jak Peterson, Tatiana. UTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR LÄRANDE – förskollärar- studerandes tankar om sitt eget lärande. December 2000. (Licentiatarbete)
223 Bergelin, Ann-Sofie. ”DU OCH JAG, FRÖKEN!” – pedagogiska möten mellan barn och vuxna på fyra daghem. Januari 2001. (Licentiatarbete)
224 Fahlén, Lennart. ”IT– VALLA FÖR GOD SKOLUTVECKLING?” En studie av fyra kommuner som inte medverkade i KK-stiftelsens stora kommun- och länsbaserade skolutvecklingsprojekt. Mars 2001.
225 Aspengren, Evald. ”SÅ TÄNKER JAG OM TRO OCH LIV I ANDRA LÄNDER”. Barns tankar om andra kulturer i ett didaktiskt perspektiv. En studie av 200 uppsatser, skrivna av grundskoleelever på temat tro och liv i andra länder. Januari 2002. (Licentiatarbete) 226 Jedeskog, Gunilla. ”MAILA MIG SEN!” Lärarintentioner och förändrade gränser för
elevers arbete. Februari 2002.
227 Zetterholm Ankarstrand, Ingegerd. FÖRÄLDRAMAKT PÅ RIKTIGT ELLER PÅ LÅTSAS? Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. Januari 2002. (Licentiat- arbete)
228 Fahlén, Lennart. SKOLUTVECKLING OCH STYRNINGSFILOSOFI. Om olika föränd- ringsperspektiv i fyra kommuners IT-satsningar. Juni 2002. (Licentiatarbete)
229 Bjerneby Häll, Maria. VARFÖR UNDERVISNING I MATEMATIK? Argument för ma- tematik i grundskolan – i läroplaner, läroplansdebatt och hos blivande lärare. Oktober 2002. (Licentiatarbete)
230 Westlund, Ingrid. GRÄNSLÖST ARBETE – INOM VISSA GRÄNSER. Lärares och rekto- rers uppfattning om arbete utan timplan i grundskolan. Januari 2003.
231 Lindkvist, Margareta. INDIVIDUALISERING. Att kliva ur och vara i gemenskap. Mars 2003. (Licentiatarbete)
232 Wallgren, Lillemor. SKILDA VÄRLDAR. Företagsdoktoranders upplevelser av forskar- utbildning. Mars 2003. (Licentiatarbete)
233 Hartman, Per. ATT BILDA MED BILD. En studie av de praktisk-estetiska studiecirklar- nas utveckling. Maj 2003.
234 Lundberg, Martin. OM ÖVERLÄGGANDE SAMTAL OCH HÅLLBAR UTVECKLING. En studie av deliberativ demokrati. Augusti 2003. (Licentiatarbete)
235 Köpsén, Susanne. OM FACKLIGT LÄRANDE. En etnografisk studie av en fackföre- ningsstyrelses arbete. Augusti 2003. (Licentiatarbete)
236 Alm, Fredrik. SKOLÄMNEN OCH ALTERNATIVEN – Schemat som indikator på vad som händer i skolor utan timplan. December 2003.
237 Thornberg, Robert. GRUPPROCESSER OCH SOCIAL PÅVERKAN. Socialpsykologi med fokus på skolan. April 2004.
238 Colnerud, Gunnel (red). SKOLANS MORALISKA OCH DEMOKRATISKA PRAKTIK. Värdepedagogiska texter I. Juni 2004.
239 Tjellander, Bengt. HUR JAG BLEV LÄRARES LÄRARE. Den förändrade lärarrol- len – den forskande pedagogiska processhjälparen och vetandeskapandet. En didaktik- filosofisk betraktelse. Juli 2004. (Licentiatarbete)
240 Westlund, Ingrid. LÄXBERÄTTELSER. Läxor som tid och uppgift. Oktober 2004.
241 Pedersen, Jens. VÄGAR TILL VÄRDERINGAR OCH VÄRDEN. Skolans sociala fostran i läroplanstexter och pedagogisk praktik. Oktober 2004. (Licentiatarbete)
Avdelning, Institution Division, Department Institutionen för beteendevetenskap 581 83 LINKÖPING Datum Date Oktober 2004 Språk Language Rapporttyp Report category ISBN 91-85297-03-8 x
Svenska/Swedish x Övrig rapport ISRN
Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
ISSN
1404-8183 LiU-PEK-R-242
URL för elektronisk version
Titel
Title. Etiska lärare – moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans praktik. Värdepedagogiska texter II
Författare
Author
Gunnel Colnerud & Solveig Hägglund (red)
Sammanfattning
Abstract
Kan man betrakta barn som varande både i behov av vuxnas skydd och som oberoende aktörer med rätt till delaktighet? Hur kan lärare utöva sin fostrande uppgift och bidra till elevens växande? Vilka kvaliteter är önskvärda hos lärare för att de skall kunna motsvara det värdeförmedlande uppdraget? Kan man skilja på undervisning och fostran eller är alla pedagogiska handlingar moraliskt viktiga?
Dessa och många andra frågor diskuteras i denna antologi som bygger på texter från en nationell dok- torandkurs ”Perspektiv på värdefrågor i pedagogiska praktiker och styrdokument”. Kursen gavs un- der 2003 i samarbete mellan Linköpings, Karlstads och Göteborgs universitet. Bidragen utgörs av doktorandernas individuella och olika sätt att formulera frågor och reflektera utifrån begrepp och företeelser med relevans för värdefrågor. De ger exempel på ett antal forskningsproblem, perspektiv och teoretiska ansatser och illustrerar delar av den pågående utvecklingen av ett värdepedagogiskt forsknings- och kunskapsfält.
Exempel på forskningsområden eller forskningsobjekt är lärares värdepedagogiska uppdrag, lärares yrkesetik, elevers rättigheter i skolan samt elevperspektiv på ansvar och arbete. Därutöver diskuteras i ett kapitel relationen mellan människa och djur som ett tänkbart inslag i skolans arbete med värdefrå- gor och i ett annat kapitel de forskningsetiska problem som kan uppstå när forskare studerar lärares arbete och skolpraktiken.
Nyckelord
Keyword
Demokratiska värden och normer, fostran, värdepedagogik, läraretik, barnkonventionen, moralisk pluralism, antropocentrism.