I den här texten har jag visat på olika möjligheter att med hjälp av FN: s kon- vention om barnets rättigheter klargöra elevens rättigheter. En beskrivning har gjorts av, vad som kan uttryckas som intressemotsättningar mellan kategorier av rättigheter och inom konventionens komplicerade barnperspektiv. Genom att lyfta fram konventionens ibland paradoxala budskap, ville jag visa på betydelsen av att se till hela barnets situation och villkor utifrån de politiska, sociala, kultu- rella och ekonomiska sammanhang som är för handen när konventionen tolkas och implementeras. Jag ville också framhålla Bartleys (2001) utvecklade barn- perspektiv som ett redskap för att definiera vems intresse det handlar om i de etiska konflikter/intressemotsättningar som lärare ställs inför och som Colnerud (1995) identifierat som elevens rätt till omsorg respektive elevens rätt till självbe- stämmande. Det här barnperspektivet kan också bidra till att se till elevens in- tresse i etiska konflikter med vuxna.
Lärare är viktiga i arbetet med att förverkliga barnkonventionens innehåll och intentioner, dels för att genomföra de åtaganden som följer med ratificeringen, dels för att konkretisera den politiska vilja som bland annat uttrycks i den na- tionella strategien. Genom att referera till Bartleys studie (2002) har jag kunnat visa på gemensamma normer och värderingar i styrdokument och konvention, vilket gör konventionen intressant och relevant för lärare. Att bara skriva in konventionen i läroplaner och skollag räcker inte. Jag menar att det också krävs ansträngningar för att skapa en gemensam uppfattning, en gemensam kunskap, bland lärare om vad elevens rättigheter innebär. Barnkonventionens grund- läggande värden och dess artiklar kan betraktas som ett dokument genom vil-
ket lärare kan utveckla och sätta ord på det som Campbell (2001) kallar för lära- res moraliska kunskap och som omfattar både moralisk instruktion och moralisk praktik (Jackson m fl 1993). Den här artikeln skulle på så sätt kunna vara ett bi- drag till diskussionen om lärares yrkesetik.
Genom att använda ett objekt–aktörsperspektiv på de fyra grundprinciperna urskiljs omsorgs- och rättviseperspektiven i konventionen. Refererande till Col- nerud (1995) och Taylor m fl (2001), kan en viss tendens till att omsorgsperspek- tivet prioriteras i skolan framför elevens rätt till självbestämmande, inflytande och delaktighet spåras. För att stärka elevens rätt till självbestämmande, infly- tande och delaktighet bör kopplingen mellan barnkonventionen och skolans styrdokument tydliggöras. För att förverkliga denna rätt är en dialog mellan skolan, lärare, föräldrar och elever nödvändig.
Referenser
Alderson, P. (1999). Human rights and democracy in schools do they mean more than ”picking up litter and not killing whales”. The International Journal
of Children’s Rights, 7, 185-205.
Bartley, K. (1998). Barnpolitik och barnets rättigheter (Göteborgs universitet, socio- logiska institutionen, nr 67). Göteborg: Göteborgs universitet
Bartley, K. (2001). FN: s konvention om barnets rättigheter. Om perspektiv och innehåll med relevans för skolan. Utbildning och demokrati, 10, 25-37.
Bartley, K. (2002). Värdegrunden och FN: s konvention om barnets rättigheter.
Värdegrunden rapport 4, 29-48.
Bethke E. J. (1996). Commentary: political children. Childhood, 3, 11-28.
Burman, E. (1996). Local, global or globalized? Child development and interna- tional child rights legislation. Childhood, 3, 45-66.
Campbell, E. (2000). Ethical bases of moral agency and teaching. Paper presen- ted at the Annual Meeting of the American Educational Research Associa- tion, Seattle, April, 2000
Colnerud, G. (1995). Etik och praktik i läraryrket. En empirisk studie av lärares yr- kesetiska konflikter i grundskolan. Stockholm: HLS.
Colnerud, G. & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning (Forskning i fokus, nr 7). Stockholm: Skolverket.
Dawes, A., & Donald.D, Improving children’s chanses: developmental theory and effective interventions in community contexts. I: D. Donald, A. Dawes & J. Louw (Eds). Adressing Childhood adversity (s 1-25). Cape Town, SA: Da- vid Philip.
Englund, T. (2002). Utbildning som medborgerlig rättighet. Utbildning och demo-
Freeman, M. D. A. (2002). Human rights, children´s rights and judgement – some thoughts on reconciling universality and pluralism. The International
Journal of Children´s Rights, 10, 345-354.
Hammarberg, T. (1998). “En skola för barnets bästa” – vad barnkonventionen borde betyda för modern utbildningspolitik (Svenska Unescorådets skrift- serie, nr 4). Stockholm.
Hammarberg, T. (2000). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Hansen, D. (2000). Teaching as moral activity. I: V. Richardson (Ed). Handbook of
research on teacher. Washington:AERA.
Hägglund, S. (2002). Barnets rättigheter – utvecklingsarbete och forsknings- projekt i barns vardagsmiljöer. Värdegrunden, rapport 4, 11-17.
Jackson, P. W., Boostrom, R. E., & Hansen, D. T. (1993). The moral life of schools. San Francisco: Jossey- Bass.
Katz, M., Noddings,N., & Strike, K. (Eds). (2001). Justice and caring. London: Teachers College Press.
Lindgren, A & Halldén, G. (2001). Individuella rättigheter; autonomi och bero- ende. Olika synsätt på barn i relation till FN: s barnkonvention. Utbildning
och Demokrati,10, 65-80.
Prop. 1997/98: 182. Strategi för att förverkliga FN: s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Socialdepartementet.
Prop. 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Utbildningsdepartementet Qvarsell, B. (2001). Juridik och politik i barnpedagogiken – Om FN- konventio-
nens dilemman. Utbildning och Demokrati, 10, 51-64.
Rasmusson, B. (2002). Frivilligorganisationerna som aktörer i barnrättsarbete.
Värdegrunden, rapport 4, 73- 88.
Richardson, V. & Fenstermacher, G. (2001). Manner in teaching: the study in four parts. Journal of Curriculum Studies, 33, 631-638.
Schiratzki, J. (2003). Den goda viljan – om barnkonventionen i juristutbildningen.
FN: s Barnkonvention angår Högskolan (Högskoleverkets rapportserie 2003:6
R, 33-39). Stockholm.
Skolverkets internationella styrdokument, www.skolverket.se (2003-08-04). Svensson, E. (2001). Barnets bästa i främsta rummet. Reflektioner utifrån en
konferens i Tromsö om Barnets bästa som rättsligt begrepp. Utbildning och
Demokrati, 10, 39-50.
Taylor, N. , Smith,A.B., & Nairn, K. (2002). Rights important to young people: Secondary student and staff perspectives. The International Journal of Child-
ren´s Rights, 9, 137-156.
Todd, S. (2002). Utbildning som en praktik för rättvisa Ett Lévinas – perspektiv,
Utbildning och Demokrati, 11, 121-120.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: Allmänna förlaget.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Stockholm: Allmänna förlaget.
Wessels, M. (2001). Barns rätt till skydd och undervisning i krigsdrabbade om- råden. Utbildning och Demokrati, 10, 95-111.