Trots en mängd reformer med ett uttalat syfte att göra skolan mer jämställd och demokratisk ser vi att utfallet blir något annat. Vi vet genom både kvalitativa (t.ex. Beach, 1999; Dovemark, 2004a) och kvantitativa (Bunar, 2001; SOU 2001:55) studier att den svenska skolan är segregerande och sorterande. Det sker t.ex. en stark snedrekrytering när det gäller val till olika gymnasieprogram och högre utbildning (Svensson, 1998, 2001; Reuterberg & Svensson, 1998;
SOU 2000:39) och vi vet att denna snedrekrytering snarare ökar än minskar, åtminstone när det gäller s.k. högstatusutbildningar som t.ex. läkare- , psyko-log- och juristutbildning (Svensson, 2006, 2008). Utifrån denna kunskap kan man ställa sig frågan vad som händer i den svenska skolan? Vad har hänt sedan Alva Myrdal på Socialdemokratiska Arbetar Partiets kongress 1944 hävdade att bristen på tillgång till utbildning var det starkaste klassprivilegium som stod kvar att bekämpa? Skolan skulle tillgodose krav om lika bildningsmöjligheter för alla, oavsett social bakgrund. Utbildningssystemets utfall visar dock på en tydlig differentierad behandling av elever på både strukturell och som denna studie visar på individuell nivå. Differentieringen må ta sig nya uttryck men resultatet och utfallet blir det samma.
Referenser
Allman, P. (1999). Revolutionary Social Transformation. Democratic Hopes, Political Possibilities and Critical Education. London: Bergin & Garvey.
Althusser, L. (1976). Filosofi från proletär klasståndpunkt. Urval och redige-ring av G. Therborn. Bo Cavefors Bokförlag.
Atkinson, P. (1990). The Ethnographic Imagination, Textual Construction of Reality. London: Routledge.
Ball, S. (2000). Choice, pathways and transitions post-16: new youth, new economies in the global city. London: Routledge Falmer.
Ball, S. (2003). Class strategies and the education market: the middle classes and social advantage. London: Routledge Falmer.
Bartholdsson, Å. (2007). Med facit I hand: normalitet, elevskap och vänlig maktutövning I tv å svenska skolor. Stockholm Studies in Social Anthrpol-ogy. Stockholms universitet.
Barker, C. (2000). Cultural Studies. Theory and practice. London: Sage.
Baudelot, C. & Establet, R. (1971). Grundskolans funktion i det kapitalistiska skolsystemet. I Berner, B. Callewaert, S. & Silberbrandt, H. (1977). Skola, ideologi och samhälle. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Beach, D. (1999). Om demokrati, reproduktion och förnyelse i dagens gymna-sieskola, Pedagogisk forskning i Sverige, 4(4), pp. 349 365.
Beach, D. (1999b). Matematikutbildningens politik och ideologi. Nämnaren, 26, pp. 56 - 60.
Beach, D. (2001). Alienation, Reproduction and Fetish in Swedish Education I G. Walford. (Ed.) Ethnography and Education Policy. Studies in Education Ethnography, vol.4. Amsterdam, London & New York: Elsevier
Beach, D. (2003). Mathematics goes to market, in D. Beach, T. Gordon, & E.
Lahelma (Eds) Democratic Education – Ethnographic Challenges. Lon-don: Tufnell Press.
Beach, D. (2004). Labs and the quality of learning in school science: Schools, Labs and creativity. In Geoff Troman, Bob Jeffrey & Geoffrey Walford (Eds) Identity, Agency and Social Institutions. Studies in Educational Eth-nography Vol 10. Oxford: JAI Press.
Beach, D. (2005). The problem of how learning should be socially organised, Reflective Practice, 6(4), pp. 473-489.
Beach, D. (2005). From fieldwork to theory and representation in ethnography.
In Geoff Troman, Bob Jeffrey & Geoffrey Walford (Eds) Methodological issues and Practices in Ethnography. Studies in Educational Ethnography Vol 11. Oxford: JAI Press.
Beach, D. (2006). The deceptive imagination and ethnographic writing. In Troman, Jeffrey & Beach (eds) Researching Education Policy: Ethno-graphic Experiences. London, Tufnell Press.
Beach, D. (2006). Artistic representation and research writing. In Troman, Jef-frey & Beach (eds) Researching Education Policy: Ethnographic Experi-ences. London, Tufnell Press.
Beach, D. (2006). Policies of Creativity and Practices of Opposition: The con-struction of student preferences for creativity in different forms of school-work within school classrooms. In B. Jeffrey (Ed). Creative Learning Prac-tices: European Experiences. London: Tufnell.
Beach, D. (2008: in press). The Social Construction of Student Learning Pref-erences in School Classrooms, Ethnography and Education, 3(3): xx-xx.
Beach, D. (2009: Ed). Hybrid Classrooms Project: In the Spaces between Creativity and Performativity Discourses in Swedish School Cultures. Lon-don: Tufnell Press.
Beach, D. & Dovemark, M. (2005). Kreativitet som kulturell handelsvara: en etnografisk studie om kampen om kreativitet, Didaktisk Tidskrift, 15(1-2), pp. 5-17.
Beach, D. & Dovemark, M. (2005). Creativity as a Cultural Commodity: An Ethnographic Investigation of Struggles over Creativity in Three Swedish Schools. Journal for Critical Education Policy Studies, 4(2).
www.jceps.com
Beach, D & Dovemark, M. (2007). Education and the Commodity Problem:
Ethnographic Investigations of Creativity and Performativity in Swedish Schools. London: Tufnell Press.
Beach, D & Dovemark, M. (2009: in press). Making Right Choices: An Ethno-graphic Investigation of Creativity and Performativity in Four Swedish Schools, Oxford Educational Review, 34: pp XX-XX.
Becker, H.S. (1952/1984). Social-class Variations in the Teacher-Pupil rela-tionship. In Hargreaves, A. & Woods, P. (ed.) Classrooms and Staffrooms – the Sociology of Teachers & Teaching. Open University Press.
Berner, B., Callewaert, S. & Silberbrandt, H. (1977). Skola, ideologi och sam-hälle: Ett kommenterat urval franska utbildningssociologiska texter av Bourdieu/Passeron, Baudelot/Establet, Poulantzas. Stockholm: Wahlström
& Widstrand.
Bernstein, B. (1975). Class, Codes and Control - Towards a Theory of Educa-tion Transmissions - Volume 3. London: An Open University Press.
Bernstein, B. (1990). Class, Codes and Control, Vol. 4: The Structuring of Pedagogic Discourse. London: Routledge.
Bernstein, B. (1996). Pedagogy, Symbolic Control and Identity: Theory, Re-search and Critique. London: Taylor and Francis.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, Symbolic Control and Identity: Theory, Re-search and Critique (revised edition). Lanham: Rpwman & Littlefield.
Bernstein, B. (2003). Social Class and Pedagogical Practice. In The Structuring of Pedagogic Discourse. Volume 4: Class, Codes and Control. London:
Routledge.
Bernstein, B. & Lundgren, U.P. (1983). Makt, kontroll och pedagogik. Stock-holm: Liber.
Birnik, H. (1999). Lärare-Elevrelationen. Ett relationistisktperspektiv. Göte-borg: ACTA Universitatis Gothoburgensi nr. 125.
Black, P., Harisson, C., Lee, C., Marshall, B. & William, D. (2003). Assesment of learning: Putting it into practice. London: Open University Press.
Bliding, M. (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik. (Gothenburg Studies in Educational Science 214). Göteborg: Acta Universitatis Got-hoburgensis.
Bouakaz, L. (2007). Parental involvment in school: what hinders and what promotes parental involvment in an urban school. Malmö Studies in Edu-cational Sciences, 30. Lärarutildningen, Högskolan i Malmö.
Bourdieu, P. (1973). Culture reproduction and social reproduction. I R. Brown (red.). Knowledge, Education and Culture Change. London: Tavistock Pub-lications.
Bourdieu, P. (1974). The school as a conservative force: scholastic and cul-tural inequalities. I J. Eggleston. Contemporary Research in the Sociology of Education. London: Methuen.
Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of practice. Cambridge: University Press.
Bourdieu, P. (1979). Language and Symbolic Power. Birmingham: Center for Contemporary Cultural Sstudies.
Bourdieu, P. (1981). Structures, Strategies and the Habitus. I Lemert, C.C.
French Sociology. Rupture and Renewal Since 1968. New York: Colombia University Press.
Bourdieu, P. (1986). The Forms of Capital. I J.G. Richardson (ed.). Handbook of theory and Research for the Sociology of Education. New York:
Greenwood Press.
Bourdieu, P. (1990). The Logic of Practice. Cambridge: Polity Press.
Bourdieu, P. (1996). Symbolisk makt: artiklar i urval. Oslo: Pax.
Bourdieu, P. (1999). Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning.
Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Bourdieu, P. & Bolanski, L. (1978). Changes in social structure and changes in the demand for education. I Salvador Giner & Margret Archer. Contempo-rary Europe: Social structures and Culture Patterns. London: Routledge &
Kegan Paul.
Bourdieu, P. & Bolanski, L. (1981). The Educational System: and the Econ-omy: Titles and Jobs. I C. C. Lemert. (red.). French Sociology: Rupture and Renewal since 1968. New York.
Bourdieu, P. & Passeron, J. C. (1977). Reproduction in Education, Society and Culture. London: Sage.
Broady, D. (1990). Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författar-skap och den historiska epistemologin. Stockholm: HSL.
Brosio, R. A. (1994). A Radical Democratic Critique of Capitalist Education.
New York: Peter Lang.
Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten – fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Stockholm: brutus Östlings förlag.
Bunar, N. & Kallstenius, J. (2005)."I min gamla skola lärde jag mig fel svens-ka" : en studie om skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet. Nor-rköping : Integrationsverket, 2006
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1967). The social construction of reality: A treatise in the sociology of knowledge. New York: Anchor.
Bååth, S. (2005). Kvalifikation och medborgarfostran: En analys av reformtex-ter avseende gymnasieskolans samhällsuppdrag. Göteborg ACTA Univer-sitatis Gothoburgensi nr. 240.
Carlgren, I. (1994). Från klassundervisning till “eget arbete”: Den tröga skolan och pedagogiska modeflugor. Praxis nr.2.
Castells, M. (1999). Nätverkssamhällets framväxt. Band . Göteborg: Daidalos.
Callewaert, S.(1999). Phiosophy of Education, Frankfurt critical theory, and the sociology of Pierre Bourdieu. I T. S. Popkewitz, & L. Fendler. (red.).
Critical Theories in Education. Changing Terrains of Knowledge and Poli-tics. New York & London: Routledge.
Dahlstedt, M. (2007). I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolrefeormer. I Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 12, nr. 1/2007. s. 20-38.
Dewey, J. (1916/1966). Democracy and Education- An Introduction to the Phi-losophy of Education. New York: The Free Press, A Division of Macmil-lan, Inc.
Dewey, J. (1939/1989). Freedom and Culture. New York: Buffalo.
Dovemark, M. (1997). “Verkligheten finns inte på ett papper i en portfölj - utan utanför fönstret”. Loggboksskrivande för läraren eller eleven? För-djupningsarbete 20p. Program i pedagogik med didaktisk inriktning. Göte-borgs Universitet.
Dovemark, M. (2004a). Ansvar-flexibilitet-valfrihet. En etnografisk studie om en skola i förändring (Gothenburg Studies in Educational Sciences 223).
Göteborg: ACTA.
Dovemark, M. (2004b). Pupil Responsibility in the Context of School Changes in Sweden: market constraints on state policies for a creative education.
European Educational Researcher Journal, 3(3), pp. 658-673.
Dovemark, M. (2007). Ansvar - hur lätt är det? Om ansvar, flexibilitet och val-frihet i en föränderlig skola. Lund: Studentlitteratur.
Dovemark, M. & Beach, D. (2004). New aims and old problems in Swedish schools: Flexibility, freedom of choice and self-reliance in learning as part of social reproduction. In Geoff Troman, Bob Jeffrey & Geoffrey Walford (Eds) Identity, Agency and Social Institutions. Studies in Educational Eth-nography Vol 7. Oxford: Jai Press.
Dovemark, Elin (2007). Skolan som samhällsgrundare eller karriärsgrundare?
– En studie om Socialdemokraternas nya plattform för utbildningspolitik.
Kandidatuppsats i Statsvetenskap (C). Vid institutionen för Statsvetenskap, Södertörns Högskola.
Ds 1995:5. Där man inte har något inflytande, finns inte något personligt an-svar-En översyn av elev- och föräldrainflytande i skolan. Stockholm: Ut-bildningsdepartementet.
Dworkin, G. (2007, May). School Accountability and the Standards-Based Re-formMovement: Some unintended Consequences of Education Policies. Pa-per presented at ISA – Sociology of Education Conference. Nicosia, Cu-prus.
Englund, T. (1995). Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag.
Englund, T. (1999). Talet om likvärdighet i svensk utbildning. I C-A. Säf-ström,& L. Östman (red.). (1999). Textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, D. (2001). Kreativitetsmysteriet : ledtrådar till arbetslivets kreativi-sering och skrivandets metafysik. Avhandling vid Ekonomiska forsknings-institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Forsberg, Lucas (2007a). Involving parents through school letters: mothers, fathers and teachers negotiating childrens education and rearing. I Ethnog-raphy and Education. Vol.2. No.3, pp. 273-288. London: Routledge.
Forsberg, L. (2007b). Homework as serious family buisness: power and subjec-tivity in negotiations about school assignments. I British Journal of Sociol-ogy of Education, 28(2), 209-226.
Forsberg, E. & Lundahl, C. (2006). Kunskapsbedömningar som styrmedia. I Utbildning & Demokrati, vol 15, nr 3, 7-29. Örebro universitet.
Foucault, M. (1977). What is an author? I D.F. Bouchard (red.). Language, counter-memory, practice. New York: Cornell University Press.
Foucault, M. (1980). Truth and Power. I C. Gordon (red.). Power/knowledge:
Selected interviews and other writings 1972-1977. New York: Harvester Wheatsheaf.
Foucault, M. (1982). The subject and power. I H.L. Dreyfus & P. Rabinow.
Michel Foucault. Beyond structuralism and hermeneutics. New York: Har-vester Wheatsheaf.
Foucault, M. (1980). Sexualitetens historia 1: Viljan att veta. Hedemora: Gid-lunds.
Foucault, M. (1986). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Serie:
Arkiv moderna klassiker. Stockholm : Arkiv
Foucault, M. (1991). Governmentality. I G. Burchell, C. Gordon & P. Miller (red.). The Foucault effect. Studies in governmentality. Hempstead: Har-vester Wheatsheaf.
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokför-lag Symposium.
Foucault, M. (1993). Vervakning och straff. Lund: Arkiv.
Freire, P. (1972). Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons Förlag.
Garpelin, A. (1997). Lektionen och livet. Ett möte mellan ungdomar som till-sammans bildar en skolklass. Uppsala Studies in Education, 70. Uppsala:
Acta Universitatis Uppsaliensis.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. I Pedagogisk Forskning I Sverige, 2006, årg.11, nr. 2. s. 94-115.
Glaser, B. G. & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory:
Strategies for qualitative research. New York: Aldine.
Gramsci, A. (1967). En kollektiv intellektuell. Uddevalla: Bo Cavefors Bokför-lag.
Gramsci, A. (1988). Prison Letters. London & Chicago: Pluto Press.
Guber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad – Etnicitet och institutionell praktik.
Avhandling Linköpings universitet.
Gustafsson, B., Stigebrandt, E. & Ljungvall, R. (1981). Den dolda läroplanen – en bok om hur samhällets ordning överförs till barnen genom skolans dagliga verksamhet. Södertälje: Liber Utbildnings Förlag.
Hammersley, M. & Atkinson, P. (1995). Ethnography. Principles in Practice.
London & New York: Routledge.
Hargreaves, A. (1998). Läraren I det postmoderna samhället. Lund: Studentlit-teratur.
Helgøy, I. & Homme, A. (2007). Towards a New Professionalism in School? A Comparative Study of Teacher Autonomy in Norway and Sweden. In
European Educational Journal, Vol 6, nr. 3, pp. 232-249. Symposium Journals.
Hudson, C. (2007). Governing the Governance of Education: the state strikes back? In European Educational Journal, Vol 6, nr. 3.
Hultqvist, E. (2001). Segregerande integrering. En studie av gymnasieskolans individuella program. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. HLS förlag.
Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan. En studie av femininiteter och masku-liniteter i år 9. Gothenburg Studies in Educational Sciences 260. Göteborg:
ACTA. Göteborg universitet.
Hjörne, E. (2004). Exkluding and Inclusion? Negotiating school careers and identities in pupil welfare settings in the Swedish school. Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis nr. 213.
Illeris, K. (2005). Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Stu-dentlitteratur.
Jeffrey, B. (2003). Countering student instrumentalism: A creative response. I British Journal of Education Research, 29(4): 489-504.
Jeffrey, B. & Troman, G. (2004). Time for Etnography. I British Educational Research, 30(4), 535-548.
Jeffrey, B & Woods, P. (1998). Testing teachers: the effect of school inspec-tions on primary teachers. London:.Falmer Press.
Johnsson. M. (2004). Kontrasternas rum – ett relationistiskt perspektiv på val-frihet, segregation och indoktrinerande verkan I Sveriges grundskola. Aka-demisk avhandling. Umeå Universitet.
Kallós, D. (1979). Den nya pedagogiken. En analys av den så kallade dialog-pedagogiken som svenskt samhällsfenomen. Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Kamperin, R-M. (2005). Försök att påverka. En empirisk studie av ungdomars vilja och möjlighet att förändra: analys av tre påverkanssituationer i skol-miljö. Delrapport 1. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Kjellman, A-C. (2001). Hurra för valfriheten – Men vad skall jag välja? Val av grundskola i Stockholm åren 1994-96. Studies in Education Sciences 34.
Lärarhögskolan I Stockholm: HLS Förlag.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Korp, H. (2006). Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Malmö studies in educational sciences. Lä-rarutbildningen. Malmö: Malmö Högskola.
Lacey, C. (1984). Differentiation and sub-cultural polarisation. In Hammersley, M. & Woods, P. ed. (1984). Life in School – the Sociology of Pupil Culture.
East Kilbride, GB: M & A Thomson Litho Limited.
Lagerberg, L. (2007). Lärarna. Om utövarna av en svår konst. Tockholm: Ord-front.
Lambirth, A. (2007, May). Social Class and the Struggle to Learn to Read: Us-ing Bernstein to Understand the Poltics of the TeachUs-ing of ReadUs-ing. Paper presented at ISA – Sociology of Education Conference. Nicosia, Cuprus.
Leffler, E. (2006). Företagsamma elever : diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete. Institu-tionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet.
Liedman, S-E. (1997). I skuggan av framtiden. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Lindberg, V: (2002). Införandet av godkändgränsen – konsekvenser för lärare och elever? I Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betyg-sättning. Stockholm: Skolverket/Liber Utbildningsförlag.
Lindensjö, B. (2002). Från jämlikhet till likvärdighet. I Utbildning och demo-krati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, vol. 11(1), s. 57-70.
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styr-ning. Stockholm: HLS Förlag.
Lindqvist, P. (2002). Lärares förtroendearbetstid (Malmö Studies in Educatio-nal Research 165). Malmö: LHS Malmö.
Lindström, L. (2005). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström & V. Lindberg (red.). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 11-30). Stockholm: LHS Förlag.
Lindström, L. & Lindberg, V. (2005). Pedagogisk bedömning. Om att doku-mentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 11-30). Stockholm: LHS Förlag.
LO (2008). Betyg och bakgrund. En rapport om hur betyg och ämnesval i grundskolan varierar med elevers kön, sociala klass och etniska bakgrund samt elevers föräldrars utbildning, inkomst och sysselsättning. E. Mohlin.
Näringspolitiska enheten LO
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes För-lag.
Lundahl, L. (2001). Governance of Education and its Social Consequences.
Interviews with Swedish Politicians and Administrators. I Lindblad, S. &
Popkewitz, T. (red.) Listening to education actors on governance and so-cial integration and exclusion. Uppsala Reports on Education nr. 37. Upp-sala Universitet.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidig-modern, modern och senmodern skola. Akademisk avhandling vid Uppsala universitet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i et multietniskt område. Göteborg: ACTA Universitatis Gotho-burgensis 282.
Lundgren, U. P. (1977). Model analysis of pedagogical processes. Forsknings-rapporter från MAP-gruppen, Studies in education and psychology. Liber-Läromedel/Gleerup.
Majone, G. (1996). Regulating Europé. London: Routledge.
Marx, K. (1843/2003). Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. I S-E. Lied-man & B. Linnell (2003). Karl Marx. Texter i urval. Stockholm: Ordfront.
Marx, K. (1867/1976): Capital, Vol 1. Harmondsworth: Penguin.
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.
Nilsson, N.-E. (2002). Skriv med egna ord. En studie av läroprocesser när ele-ver i grundskolans senare år skriele-ver ”forskningsrapporter”. Forskarutbild-ningen i svenska med didaktisk inriktning. Området för lärarutbildning.
Malmö Högskola.
Nordänger, U-K. (2002). Lärares raster. Innehåll i mellanrum. Malmö studies in educational sciences. Lärarutbildningen. Malmö: Malmö Högskola.
Näslund, L. (2001). Att organisera pedagogisk frihet. Fallstudie av självstän-digt arbete med datorstöd vid en grundskola. Institutionen för beteendeve-tenskap. EMIR, rapport nr. 5. Linköpings universitet.
OECD. (2003. Learners for life: student approaches to learning: results from PISA 2000. Paris: OECD.
OECD (2007). The Definition and Selection of Key Competenses. Paris:
OECD.
Permer, K. & Permer L-G. (2002). Klassrummets moraliska ordning. Iscen-sättning av lärare och elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrum-met. Studia Psychologica et paedagogica series altera CLXVII. Forskarut-bildningen i pedagogik. Malmö Högskola.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stock-holm: Liber.
Pettersson, A. (2005). Bedömning – varför, vad och varthän? I L. Lindström &
V. Lindberg (red.). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (Stockholm: HSL Förlag.
Prochazka, N. & Bergström, F. (2007). Utbildning som bransch – en analys av grundskolan. AB Handelns Utrednings Institut (HUI).
Prop1989/1990:41;. Regeringens proposition om kommunalt huvudmannaskap
Pieterse, J. D. (1995). Globalization as Hybridization I M. Featherstone, S.
Lash & R. Robertson (eds.). Global Modernities. London: Sage.
Prop. 1988/89:4. Skolans utveckling och styrning. Stockholm: Regerings-kansliet.
Prop1989/1990:41;. Regeringens proposition om kommunalt huvudmannaskap
Prop. 1991/92:95. Proposition om valfrihet och fristående skolor. Stockholm:
Regeringskansliet.
Reuterberg, S-E. & Svensson, A. (2000). Köns- och socialgruppsskillnader i matematik – orsaker och konsekvenser. Rapport från institutionen för peda-gogik och didaktik 2000:20. Göteborgs Universitet
Rose, N. (1995). Politisk styrning, auktoritet och expertis I den avancerade li-beralismen. I K. Hultqvist & K. Petersson (red.). Foucault – namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Stockholm: HLS Förlag.
Samulesson, M. (2008). Störande elever, korrigerande lärare: Om regler, för-väntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klass-rummet. Linköpng Studies in Behavioural Science; 126.
Schutz, A. (1972). The phenomenology of the social world. London: Heine-mann.
Schüllerqvist, U. (1995). Förskjutning av svensk skolpolitisk debatt under de senaste decenniet. I T. Englund (red.). Utbildningspolitiskt systemskifte?
Stockholm: HLS Förlag.
Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygsystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. Malmö studies in educational sci-ences. Lärarutbildningen. Malmö: Malmö Högskola.
Selghed, B. (2006). Betygen i skolan. Stockholm: Liber.
Sharpe, R. & Green, A. (1975). Education and social control – A study in Pro-gressive Primary Education. The Open University.
Skolverket (1999a). Skola i utveckling. Gemensamhet i mångfalden. Värde-grunden i praktisk tillämpning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (1999b). Ständig.t Alltid! Skolans värdegrund. Kommentar till lä-roplanen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001).Att organisera kunskap – om skolans kunskapsuppdrag i teorin, i praktiken och i framtiden. Stockholm: Skolverket, Liber.
Skolverket (2005). Likvärdig bedömning och betygsättning. Stockholm: Skol-verket.
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer – den individuella utveck-lingsplanen. Myndigheten för skolutveckling.
Skolverket (2006a). Betyg och värdegrund. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006b). Styrsystemet och betygssystemet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006:00612). Nationell skolutveckling – för ökad kunskap och bättre resultat. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Attityder till skolan. Rapport 229. Stockholm: Fritzes För-lag.
SOU 1988:20. En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1990:20. Utbildning för 2000-talet. Långtidsutredningen bil. 22.
SOU 1990:22. Utbildning för 2000-talet. Långtidsutredningen bil.22.
SOU 1992:86. Ett nytt betygsystem. Slutbetänkande av Betygsberedningen.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1992:94. Skola för Bildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2000:39 Välfärd och skola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2001:55. Barn och ungdomars välfärd. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Utbildningsde-partementet.
Skawonius, C. (2005). Välja eller hamna : det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen / Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Svensson, A. (1998). Hur lyckas eleverna i den nya gymnasieskolan? Rapport 1998:07. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Svensson, A. (2001) Består den sociala snedrekrytering? Elevens val av gym-nasieprogram hösten 1998, Pedagogisk Forskning i Sverige, 6, pp 161 – 182.
Svensson, A. (2002). Den sociala snedrekryteringen till högskolan – när och hur uppstår den?. Rapport från Institutionen för pedagogik och didaktik, 2002:10. Göteborg: Göteborgs universitet.
Svensson, A. (2006). Hur skall rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? I Pedagogisk Forskning I Sverige, 2006, årg.11, nr.
2. s. 116-133.
Svensson, A. (2008). Genomströmning i gymnasieskolan. En studie av elever som antogs till gymnasieskolan hösten 2008. Rapport IPD nr. 2008:02. Gö-teborgs universitet.
Svensson, A. (2008). Genomströmning i gymnasieskolan. En studie av elever som antogs till gymnasieskolan hösten 2008. Rapport IPD nr. 2008:02. Gö-teborgs universitet.