Som nämnts ovan hade råd om dokumentation redan implementerats på de bägge skolorna långt innan de blev ålagda i lag. På framförallt Granskolan var dokumentationen märkbar i det vardagliga arbetet. Det användes bland annat ett digitalt system, men också andra former brukades t.ex. portfolios, olika skriftliga omdömen i pappersform, individuella utvecklingsplaner, åtgärdspro-gram etc. På Granskolans hemsida t.ex. stod att läsa att skolans personal skulle
”använda sig av den individuella utvecklingsplanen” och att ”arbeta med en gemensam portfoliotanke”. Utvärdering skulle kontinuerligt göras genom enkä-ter av olika slag riktade till elever, föräldrar och personal, genom ”ständiga diskussioner i arbetslag och i olika arbetsgrupper, utvecklingssamtal” etc (Granskolans hemsida). Även Tallskolan skrev på sin hemsida om vikten av att
”regelbundet utvärdera sitt eget och barnens arbete”. En slående skillnad mel-lan de bägge skolorna var dock att lärarna på Tallskomel-lan inte i samma grad lät sig stressas av dokumentationstvånget. Lärarna menade att de helt enkelt inte kände pressen från föräldrahåll, vitt skiljt ifrån vad Granskolans lärare sa sig uppleva.
Dokumentationen uppfattades av lärarna både som negativt och positivt. Det positiva uttrycktes i termer av att genom dokumentationen bearbetades ”tan-karna på eleverna” (Hans) och bilden framstod ”tydligt av vad eleverna kan eller inte” (Signe). Det mest negativa med dokumentationen, enligt så gott som samtliga lärare, var att det ansågs ta mycket tid i anspråk med påföljande press och stress. Signe, lärare på Granskolan illustrerar detta:
Du har 90 elever och du skall skriva omdömen i svenska och engelska (…) och kanske matte som jag sa… men å andra sidan är det ganska hård press det är ju mycket stress och mycket av min stress ligger i att hinna med att dokumentera… spara alla papper och hålla ordning på alla
pap-per så att när jag blir ifrågasatt dessutom (…) dom kraven det är klart att det blir tungt. Jättetungt och skall man då ha digitalt arkiv och man ska (ha) utvecklingsplan och man skall ha åtgärdsprogram och man skall ha portfolio och man skall dokumentera andra saker som sker kring barnet, t.ex. man kan ha sådana icke officiella papper mycket hos kuratorn eller man pratar med mamman om sådant här eller man har en elev som slåss och mår dåligt då skall det skrivas ned att ’jag har gjort så mycket jag kan, skolan har gjort så mycket dom kan’ så att det finns dokumenterat om någon frågar om fem år om någon frågar om Olle då… vad som hän-de med Olle då 2005.. då ska skolan ha papper så skolan har också press på sig… och den pressen känns ju hela tiden… så det är klart… det är tungt.
Genom de ökade kraven på dokumentation upplevdes byråkratiseringen som en viktig förändring av lärarnas arbete. Även om dokumentationen framstod som positiv gällande t.ex. organisering och bearbetning av elevers kunskapsutveck-ling, föreföll de administrativa uppgifterna som tidskrävande och ansågs un-derminera lärarnas huvuduppgift, undervisning (jfr. Helgøy & Homme, 2007).
Även här framkom en tydlig skillnad mellan de bägge skolorna. Granskolans lärare uttryckte att dokumentationen blev ett sätt för dem att förstärka sin pro-fessionella roll gentemot föräldrar. Vikten av att ha full kontroll över verksam-heten framstod som avgörande många gånger vid eventuella konfrontationer med elevernas föräldrar. Signe fortsatte:
Han (en elev) blir inte godkänd… man har ringt mamma… och man har haft EVT (elevvårdsteam) och det finns åtgärdsprogram och allt det där…
check, check, check hela vägen, hela listan för det ser ut som vissa lärare, kanske inte på den här skolan, men man talar om att ha ryggarna fria hela tiden så du måste ha full koll så är det bara… för dina 83 (elever).
Jag som då har två kärnämnen det är tungt… (skratt) men jag måste veta vad Lotta och Olle och Saga och Mia… vad dom kan i svenska och eng-elska och det är klart att det snurrar här… så det är klart att jag måste göra ett test jag måste ha kontrollen hela tiden… det blir hårdare det blir mindre…(kreativt).
Signe var långt ifrån ensam på Granskolan att uttrycka stress över föräldrarnas krav. Det var snarare så att lärarna på Granskolan gång på gång återkom till vad föräldragruppen förväntade sig att de skulle göra för att underlätta deras delaktighet i skolans verksamhet. Det rörde sig om en mängd olika åtgärder som t.ex. meddelanden hem om olika ämneskriterier och inbjudan till olika samverkansgrupper. Denna känsla av stress inför föräldrarna framkom inte alls på samma sätt bland Tallskolans lärare. På Tallskolan förhöll sig lärarna snara-re avslappnade till föräldragruppens eventuella krav. Det som stsnara-ressade var
snarare avsaknaden av föräldrars engagemang. Eleverna på Tallskolan fick helt enkelt inte tillräcklig hjälp hemifrån var flertalet av lärarnas bedömning.
I Väststad hade ett centralt beslut tagits på kommunnivå att samtliga elever i kommunen skulle följas genom grundskolan via en centralt konstruerad ”Indi-viduell utvecklingsplan”. Utvecklingsplanen skrevs och förväntades följas upp vid varje utvecklingssamtal där bl.a. ”elevens starka sidor”, ”prioriterade mål och områden” samt ”insatser för att nå målen” fokuserades. Elev, lärare och vårdnadshavare skulle skriva under utvecklingsplanen som skolan och vård-nadshavaren skulle ”ha var sitt exemplar av” (utvecklingsplan, Väststad). De individuella utvecklingsplanerna formaliserade således kontakten mellan sko-lan och vårdnadshavaren genom utvecklingspsko-lanens kontraktliknande status.
Att detta inte är helt problemfritt visar Asp-Onsjö (2006) i sin avhandlingsstu-die där hon har studerat hur åtgärdsprogram konstrueras i ett antal kommuner.
Asp- Onsjö konstaterar bland annat att kontrakten kan upplevas som en ”giss-lansituation” för involverade elever och föräldrar. Ansvarsförskjutningen av skolans kunskapsförmedling till föräldrarnas ansvar att barnet lär sig, kan upp-levas som både krävande och svåruppnåeligt. Ansvarsförskjutningen kan också innebära att konflikter förflyttas från skolan till hemmen (jfr. Bartholdsson, 2007). Det är helt enkelt föräldern som tvingas överta rollen som lärare i hem-met.
Diskussionen om vem som bär det största ansvaret (läraren, eleven eller föräl-dern) för att en elev inte når upp till ett godkänt betyg relaterades också till vik-ten av dokumentation. Detta var också något som diskuterades emellanåt i de olika lärargrupperna. Karin, lärare på Granskolan, exemplifierade med ett fall då hon av en förälder hade blivit anklagad för att inte sköta sitt arbete just på grund av det betyg hon hade satt. Karins uttalande speglar dokumentationens betydelse för lärarna att hävda sin professionella roll.
Jag tycker inte… ok att det är mitt fel att Olle inte blir godkänd… så tyck-er inte jag men jag tycktyck-er inte det så länge jag har ryggen fri, så länge jag har dokumenterat i omdöme så länge jag kan se tillbaka på det digita-la arkivsystemet för jag hade en mamma nu t.ex. som blev jätteförbaskad på mig, ville lägga felet på mig för att hennes son inte nu skulle få god-känt i engelska… och då… då fick jag ju förklara att jag har allting spa-rat på arkivet sedan sjuan och han har inte klaspa-rat ett enda prov sedan sjuan… (…) inte lämnat in något i svenska då fick jag in det här sista da-garna… nu blir han godkänd jag har tittat igenom det och det ser ok ut han kan va… men i engelska kan han inte han har svårt för… det handlar inte om att lämna in saker i tid utan han har svårt för engelska sedan kan det bero på många saker… att han inte haft så mycket engelska innan el-ler… inte vet jag varför man har svårt för ett ämne… man har väl det
bara… jag har jättesvårt för matte… man har väl bara det (skratt) så fick jag förklara då och så ville hon se alla omdömena… för hon hade inte uppfattat det så under utvecklingssamtalen med mentorn att han låg så illa till.. så sa jag att jag känner att jag har dokumenterat detta tydligt…
sa jag sedan… ’jag har sparat alla Kristians prov så vill du se alla pro-ven så har jag dom’.. och alla 1000 miljader papper (skratt) sedan sjuan har jag… så vill du se… men det är ju för att… då kände jag ju… jag gick ju hem och var lite arg hemma då så klart.. för dom .. för då ifrågasätter någon mitt jobb då… hur jag sköter mitt jobb.. sedan att föräldern blir arg kan jag förstå för hon är frustrerad och hon är orolig och så… det kan jag förstå… men lägg… men lägg inte det på mig… och då får man bara ta det och jag skickade över allting och så läste hon det igen och se-dan lugnade hon ner sig och hon har fått se dom innan .. men det är som om det inte har gått fram innan…
Karins erfarenheter visar på att lärares professionella yrkesutövande delvis för-skjutits från undervisningsförmåga till förmåga att skriva omdömen, admini-strera och förvara dessa på ett sådant sätt att de, vid behov, snabbt kan tas fram vid efterfrågan av föräldrar. För Karin ovan var det avgörande för att hon inte skulle betraktas av Kristians föräldrar som en ”dålig lärare”. Dokumentationen skall dock inte bara finnas till för föräldrarnas skull, utan dokumentationen skall också vara tillgänglig för myndigheter som Skolverket när kontroller görs. Det gäller helt enkelt att ha sina olika planer i ordning när Skolverket kommer och inspekterar verksamheten. Jeffrey och Woods (1998) konstaterar i sin studie av lärare bland yngre barn att inspektionerna skapade en hög grad av stress som fick direkta konsekvenser för deras känslomässiga involvering i verksamheten.