Det förefaller här av vikt att först upprepa syftet med uppsatsen. Syftet med uppsatsen är således att utreda huruvida en skärpning av tioprocentsregeln och ventilen bör ske samt ut- reda hur en sådan skärpning, med anledning av regeringens förslag den 22 mars 2012, bör utformas.
I frågan om huruvida en skärpning av tioprocentsregeln och ventilen bör ske är författaren av den slutsatsen att en skärpning av dem båda är nödvändig. En skärpning är nödvändig
len i sina nuvarande utformningar kan ge. Sker en skärpning av dessa undantagsregler kommer syftet med reglerna om ränteavdrag stärkas och på så sätt kommer även bolags- skattebasen skyddas från förödande skattebortfall. Det är inte heller bara den svenska bo- lagsskattebasen som har att vinna på att en skärpning av undantagsreglerna görs, utan även företagen kommer kunna gynnas då det finns en möjlighet att bolagsskatten sänks om den svenska bolagsskattebasen breddas.
Den återstående frågan är nu hur en skärpning av tioprocentsregeln och ventilen bör ut- formas med anledning av regeringens förslag som lades fram den 22 mars 2012. För att börja med tioprocentsregeln anser författaren att ingen av de föreslagna skärpningarna som regeringen presenterar i sin promemoria bör införas. En upphävning av tioprocentsregeln skulle vara en allt för långtgående skärpning, då ventilen genom detta skulle lämnas ensam kvar som enda undantagsregel till ränteavdragsförbudet. Även ett införande av den gene- rella omvända ventilen vore att gå över gränsen. Detta eftersom företagen skulle drabbas allt för hårt genom att förutsägbarheten vid beskattningen skulle minskas betydligt. Genom att förutsägbarheten minskas betydligt blir rätten till att göra ränteavdrag ett osäkert och otydligt område för företagen, vilket även i sin tur kan leda till att internationella intresse- gemenskaper inte väljer att etablera företag i Sverige. En skärpning av tioprocentsregeln bör istället vara utformad på så sätt att de aggressiva skatteuppläggen kan bekämpas genom fastställbara kriterier, där det då också genast kan fastställas om ränteavdrag får göras eller ej. Detta skulle gynna både företagen, som får en ökad förutsägbarhet vid beskattningen, och Sverige som stat då den svenska bolagsskattebasen skulle minska sitt skattebortfall. För att gå vidare till förslagen angående en skärpning av ventilen är författaren av den me- ningen att vissa av regeringens förslag inte bör införas. Förslaget, om att det tydligt ska framgå i lagtexten att det vid en affärsmässig bedömning av skuldförhållandet särskilt ska beaktas huruvida det låntagande företaget kunnat få ett tillskott istället för ett lån, bör inte införas då detta ger en missvisande bild för den som ska tillämpa lagtexten. Anledningen till att det skulle bli missvisande är för att det inte alltid behöver vara så att det är mest affärs- mässigt motiverat att få ett tillskott istället för att ta ett lån, i och med att låneräntan mycket väl kan innebära lägre finansieringskostander än att behöva betala för ägarnas avkastnings- krav. Inte heller bör den av regeringen föreslagna vägledningen, om att en omständighet som talar för ett affärsmässigt förfarande är när intressegemenskapen faktiskt bedriver reell ekonomisk verksamhet i det land där mottagaren av ränteinkomsten är etablerad, införas
som en godtagbar vägledning. En vägledning som denna måste anses strida mot etable- ringsfriheten inom EU och kan därför inte anses godtagbar inom svensk rätt.
Bara av den anledningen, att författaren är av den åsikten att vissa av regeringens förslag gällande en skärpning av ventilen inte bör införas, är det inte sagt att det inte finns förslag från regeringen gällande en skärpning av ventilen som bör införas. Författaren ställer sig nämligen positiv till regeringens förslag, om att det i situationer med interna lån i samband med förvärv av delägarrätter måste visas att både förvärvet och skuldförhållandet är af- färsmässigt motiverat med det i situationer med övriga interna lån räcker att det visas att skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat, och anser att ett sådant förslag bör införas. Det måste anses logiskt att det ställs högre krav på bevisningens omfattning vid interna lån i samband med förärv av delägarrätter, då förvärv av delägarrätter faktiskt är ett av ”kugg- hjulen” i förfaranden med ”räntesnurror”. Förslaget måste därför anses välbalanserat, ef- tersom det skärper ventilen till att innefatta alla interna lån men kravet på bevisningens om- fattning är samtidigt större när det kommer till interna lån i samband med förvärv av delä- garrätter. Slutligen anser författaren att även förslaget, om att ventilen bara ska kunna till- lämpas i de fall då ränteinkomsterna betalas till ett land inom EES eller till ett land som Sverige ingått skatteavtal med, bör införas. Förslaget är nämligen en nödvändig lösning då ett införande av ett sådant förslag troligtvis kommer kunna bidra till att ventilen får den ut- formning som ger bolagsskattebasen det skydd den idag behöver, vilket i sin tur också bi- drar till att förfaranden med ”räntesnurror” kan få ett slut.
Referenslista
Fördrag
Fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt
Lagstiftning
Inkomstskattelag (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt Skatteförfarandelagen (2011:1244)
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1986/87:42, om ändringar i vinstdelningsskatten, m.m. Prop. 1999/2000:2 del 1 och 2, Inkomstskattelagen
Prop. 2001/02:165, Skatteregler mot handel med skalbolag
Prop. 2008/09:65, Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag
Lagrådets yttrande
Lagrådets yttrande av den 6 oktober 2008 över remissen Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra viss skatteplanering inom en intressegemenskap, bilaga 8 till prop. 2008/09:65, Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag
Finansdepartementets promemoria
Finansdepartementets promemoria, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, dnr Fi2012/1349, mars 2012
Remissvar
Skatteverkets remissvar, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, promemoria från Finansdepartemen- tet, dnr 131 215226-12/112, 2012-04-23
Sveriges advokatsamfunds remissvar, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, dnr R-2012/0506, 2012-04-24
Svenskt Näringslivs remissvar, Promemorian Effektivare ränteavdragsregler, dnr 62/2012, 2012- 04-24
Skatteverkets promemorior och annat offentligt material
Skatteverkets promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder, bilaga till dnr 131 348803-08/113, 2008-06-23
Skatteverkets promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn, bilaga till dnr 131 890752-09/113, 2009-12-14
Skatteverkets promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn – Fortsatt kartläggning, bilaga till dnr 131 755479-10/113, 2011-03-14
Skatteverkets promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn – Fortsatt kartläggning, bilaga till dnr 131 836251-11/113, 2011-12-19
Skatteverkets ställningstagande, Tillämpning av undantagsregeln vid huvudsakligen affärsmässigt mo- tiverade förhållanden, den s.k. ventilen, i reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder, dnr 131 157328-09/111, 2009-01-29
Rättsfall
EU-domstolen
Mål C-55/94, Reinhard Gebhard mot Consiglio dell´Ordine degli Avvocati e Procuratori di Milano, REG 1995 s. I-04165
Mål C-212/97, Centros Ltd mot Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, REG 1999 s. I-01459 Mål C-311/97, Royal Bank of Scotland plc mot Elliniko Dimosio (grekiska staten), REG
1999 s. I-02651
Mål C-324/00, Lankhorst-Hohorst GmbH mot Finanzamt Steinfurt, REG 2002 s. I-11779 Mål C-403/03, Egon Schempp mot Finanzamt München V, REG 2005 s. I-06421
Mål C-446/03, Marks & Spencer plc mot David Halsey (Her Majesty’s Inspector of Taxes), REG 2005 s. I-10837
Mål C-196/04, Cadbury Schweppes plc och Cadbury Schweppes Overseas Ltd mot Com- missioners of Inland Revenue, REG 2006 s. I-07995
Mål C-524/04, Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue, REG 2007 s. I-02107
Mål C-231/05, Oy AA, REG 2007 s. I-06373
HFD (Benämnd RegR fram till och med 2010-12-31)
RÅ 2001 ref. 79 RÅ 2007 ref. 85 HFD:s dom målnummer 4348-10, 2011-11-30 HFD:s dom målnummer 4797-10, 2011-11-30 HFD:s dom målnummer 4798-10, 2011-11-30 HFD:s dom målnummer 7648-09, 2011-11-30 HFD:s dom målnummer 4687-11, 2012-01-27 Skatterättsnämnden
Skatterättsnämndens förhandsbesked, dnr 96-09/D, 2010-06-24. Överklagat till HFD. HFD:s dom meddelades 2011-11-30 (målnummer 4800-10)
Doktrin
Litteratur
Berk Jonathan, DeMarzo Peter, (2011), Corporate Finance, Pearson Education Limited, USA Bernitz Ulf, Heuman Lars, Leijonhufvud Madeleine, Seipel Peter, Vogel Hans-Heinrich
och Warnling-Nerep Wiweka, (2010), Finna rätt, Upplaga 11:1, Norstedts Ju- ridik AB, Mölnlycke
Bernitz Ulf och Kjellgren Anders, (2007), Europarättens grunder, Upplaga 3:1, Norstedts Juri- dik AB, Vällingby
Fagerström Arne, Johansson Peter och Lundh Simon, (2007), Koncernredovisning med en teore- tisk utgångspunkt, Upplaga 1:1, Biggles AB, Örebro
Sandgren Claes, (2007), Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Upplaga 2:4, Norstedts Juridik AB, Vällingby
Strömholm Stig, (1996), Rätt, rättskällor och rättstillämpning, Upplaga 5:1, Norstedts Juridik AB, Smedjebacken
Westberg Peter, (1992), Avhandlingsskrivande och val av forskningsansats – en idé om rättsvetenskap- lig öppenhet, ur Festskrift tillägnad Per Olof Bolding, Juristförlaget JF AB, Stockholm
Artiklar
Andersson Thomas, Ränteavdragsbegränsning i bolagssektorn, några erfarenheter två år senare, Svensk skattetidning, (2011), nr 4, s. 356-366
Andersson Thomas och Carneborn Christian, HFD:s domar den 30 november 2011 avseende ränteavdragsbegränsningsregler – en kommentar, Svensk skattetidning, (2012), nr. 1, s. 54-72
Fast Katarina, Seminarium om s.k. räntesnurror, Svensk skattetidning, (2008), nr. 9, s. 594-599 Tivéus Ulf, Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler, Skattenytt, (2012), nr 5, s.
258-265
Zester Anita, Affärsmässiga skäl – vad är innebörden?, Skattenytt, (2009), nr. 4, s. 261-268
Internet
Linder Johan, Conny Otteland och Nils Sköld, ”Förslag om ränteavdragsbegränsningar – ett hot mot rättssäkerheten och investeringar”, Dagens Juridik, 2012-04-16 (2012-04-18), www.dagensjuridik.se/2012/04/forslag-om-ranteavdragsbegransningar-ett- hot-mot-rattssakerheten-och-investeringar
Skatteverkets publicering innan den 1 januari 2009 om skatteupplägg vid räntesnurror, Skatteverkets hemsida, Räntesnurror - Ny lagstiftning fr.o.m. den 1 januari 2009, (2012-04-20),
Övrigt material
Finansminister Anders Borgs presentationsbilder: Nya regler mot aggressiva skatteupplägg, 2012- 03-22