Förutsättningarna för innovationsskapande och entreprenörskap påverkas av en rad faktorer men frågeställningen i detta kapitel har begränsats till konkurrensens betydelse. Relationen mellan konkurrens och innovationer har visat sig vara komplex så till vida att det finns flera olika möjliga samband som också kan gå i olika rikt- ningar. Därför är det svårt att dra någon entydig slutsats om att konkurrens befrämjar innovationer under alla omständigheter. I ett enskilt fall är dock omständigheterna klarare och osäkerheten mindre, och det kan till exempel finnas goda förutsättningar att bedöma hur ett företagsförvärv påverkar incitamenten för FoU-investeringar.
En central distinktion vad gäller konkurrensens effekter på innovationsinveste- ringar är den mellan konkurrens ex ante och ex post. Hård konkurrens i utgångsläget, ex ante, ger incitament att innovera för att undfly konkurrensen, dvs. att bli mindre konkurrensutsatt ex post. Men om friden riskerar att bli kortvarig, och konkurrensen blir hård även ex post, så dämpas incitamenten. Nettoeffekten kan bero på företa- gens förutsättningar att undfly konkurrensen genom innovation, till exempel hur nära forskningsfronten de ligger. Ett intressant empiriskt samband är att ökad konkurrens, mätt som högre sannolikhet för inträde av utländska företag, tenderade att leda till ökad innovation i branscher som låg nära forskningsfronten men minskad innovation i branscher med ett större avstånd till denna. Öppenhet, marknadsintegration och innovationsskapande ser alltså ut att gå hand i hand, åtminstone så länge företagen ligger väl framme teknologiskt. Ur policysynpunkt skulle detta innebära att främjande av konkurrens och stimulans av kunskapsinvesteringar är komplementära åtgärder, åtminstone för länder som Sverige där förutsättningarna för att ligga vid forsknings- fronten vid kommersiella tillämpningar är relativt god.
En relaterad frågeställning är i vilken utsträckning immaterialrättsligt skydd bidrar till dessa goda förutsättningar eller motverkar dem. Även här finns effekter som pekar åt olika håll. Införande av europapatent bidrar till integrationen av marknaderna och kan öka värdet av FoU-investeringar. Samtidigt är en rad potentiella problem förknippade med starkt immaterialrättsligt skydd och de positiva effekterna är inte oomtvistade.
I en diskussion om innovation och konkurrens i den kanadensiska ekonomin konstaterar Howitt (2007) att det ur innovationsperspektiv inte finns något skäl att dämpa de konkurrenspolitiska ambitionerna och att internationell öppenhet också bör stimulera innovation. Policyåtgärder för att stärka förutsättningarna för innova- tion är dels komplementära och i vissa fall, som när det gäller utbildning, har de dels också en positiv fördelningspolitisk effekt. Han noterar vidare att det finns anledning att vara försiktig med att stärka patentskyddet.
En viktig förutsättning för att etablerade spelare skall kunna utmanas av innova- tiva nykomlingar är att inträdeshindren på marknaden inte är högre än nödvändigt. Åtgärder som sänker inträdeshinder befrämjar sannolikt både konkurrens och inno- vation. Harmonisering av lokala standarder och normer med internationella sådana kan därför ha en positiv effekt.
Som nämnts på flera ställen i kapitlet är tillgången på information av betydelse för konkurrensen. Bra information underlättar för konsumenterna att göra välinforme- rade val, vilket kan skärpa såväl pris- som kvalitetskonkurrens.44 Viss marknadsinfor-
mation är i högsta grad kommersiell, till exempel detaljhandelsdata, och det finns en fungerande marknad som tillhandahåller och sprider denna. Mycket information som är värdefull, dels för konsumenter dels, för myndigheter tillhandahålls dock inte av marknaden, vilket kan motivera offentliga intitiativ för att stödja datafångst. Spridning och bearbetande av sådan information kan i många fall ombesörjas kom- mersiellt och via forskarvärlden.
Vad kan man göra avseende offentlig sektor för att öka förutsättningarna för innova- tion och entreprenörskap? Innovation förutsätter ett visst spelrum för nya idéer vilket talar för ökad flexibilitet vad gäller utformning av varor och tjänster som tillhandahålls av privata aktörer inom ramen för valfrihetssystem eller i en offentlig upphandling. En viktig fördel med konkurrensutsättning är att drivkrafterna för effektivisering och kundanpassning stärks. Detta skapar möjligheter för entreprenörskap och innovatio- ner. Om incitamenten för såväl brukare som utförare kan skilja sig från finansiärens innebär ökad flexibilitet ur den senares perspektiv också ett ökat behov av uppföljning och utvärdering enligt den gamla devisen frihet under ansvar. Annars finns en risk att effektiviseringar slår igenom i försämrad kvalitet, såsom finansiären ser det, och att kundanpassningen går på tvärs mot målsättningarna för verksamheten.
Återigen finns ett behov av mer och bättre information för uppföljning och utvär- dering. Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att undersöka förutsättningarna att systematiskt följa upp kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor.
Vad gäller offentlig upphandling finns det sannolikt en del att vinna på flexiblare upphandlingsregler. Dels kan det öka möjligheten att anta innovativa anbud och dels kan en smidigare process leda till att offentlig sektor i större utsträckning förlitar sig på marknaden snarare än på egenproduktion. En viktig förutsättning för ett flexiblare regelverk är dock att möjligheten till uppföljning och utvärdering avsevärt förbättras – utan god information om utfallet är det svårt att utkräva ansvar. Bättre data ökar också förutsättningarna för att utvärdera hur väl själva regelverket fung- erar. Vidare kan användningen av innovationsupphandling utökas, vilket Vinnova har argumenterat för.
44. På marknader med löpande kundrelationer kan dock säljarna diskriminera mellan kunder som har olika byteskostnader. Genomslaget av bättre information blir därför lägre än på en marknad där prissättningen är densamma för alla kunder och oinformerade kunder kan åka snålskjuts på prispressen från de mer aktiva kunderna. Notera också att ökad pristransparens producenter emellan kan ge motsatt effekt och öka risken för implicit kartellisering.