analyser och bifoga dessa till nya regelförslag. Under Näringsdepartementet finns numera även Regelrådet som är en oberoende statlig kommitté, vilken bland annat har till uppgift att granska utformningen av förslag till nya och ändrade regler som har konsekvenser för näringslivet. I Regelrådets uppgifter ingår även att granska konsekvensanalyserna:
” Regelrådet ska ta ställning till om nya och ändrade regler utformas så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt och till lägsta administrativa kostnad för företagen. Regelrådet ska också bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet.”
(Regelrådet, 2010)17
Både Kanada och USA har skapat ett institutionellt ramverk för att hindra regleringar som är alltför samhällsekonomiskt kostsamma från att införas.18 Principen är i grun-
den enkel. Reglerande myndigheter förväntas genomföra konsekvensanalyser som innehåller både en kostnads-intäktsanalys, som i möjligaste mån genererar monetära värden på de faktorer som påverkar kalkylen, och en kostnads-effektivitetsanalys, som visar att den valda regleringen är den samhällsekonomiskt mest kostnadseffek- tiva. Dessa konsekvensanalyser granskas sedan av ett från den reglerande myndighe- ten oberoende organ.
Denna typ av institution fungerar sannolikt som en grindvakt och hindrar intres- segrupper från att driva igenom regleringar, vilka gynnar särintressen men skapar större samhällsekonomiska kostnader än fördelar. I USA har OMB denna funktion. I Kanada, som har kopierat den amerikanska modellen i stora drag, har Treasury Board samma granskande funktion.
Regelrådet har emellertid, för att effektivt kunna påverka regeltillkomsten, enligt vår bedömning, ett alltför begränsat mandat både med avseende på bredden på de frågor/områden de granskar och ifråga om befogenheter eller möjligheter att påverka utformningen och introduktionen av nya regler. I vart fall i jämförelse med ovannämnda organisationer.
Regelrådet framhåller själva betydelsen av kvaliteten på konsekvensanalyserna för deras arbete och möjligheterna att kunna avgöra den mest lämpade vägen för att korrigera det upplevda problemet (Regelrådet, 2009). Det synes dock finnas stora brister i detta avseende och omkring 44 procent av förslagen avstyrks och mer än 60 procent av konsekvensutredningarna underkänns (Regelrådet, 2010). För svenskt vidkommande skulle därför en möjlig reform vara att stärka Regelrådets mandat så 17. Dir. 2008:57 samt Dir. 2008:142.
18. Många länder har skapat tillsynsmyndigheter men USA och Kanada är förmodligen de två länder som kommit längst i detta arbete. Tyskland har t ex sedan 2006 ett regelråd som har en liknande funktion som det svenska regelrådet (Nationaler Normenkontrollrat, 2009).
att rådet ges möjlighet att blockera introduktionen av en ny regel i det fall rådet anser att konsekvensanalysen är otillfredsställande. Vidare skulle rådet ges ett bredare mandat och se till en regels totala ekonomiska effekter och inte bara som nu granska nya regler utifrån de administrativa kostnader de skapar.
I sammanhanget kan Regelrådet jämföras med till exempel Lagrådets funktion. Lagrådet kan tillstyrka eller avstyrka alla nya lagförslag beroende på om förslaget är konsistent med övrig lagstiftning och förenligt med grundlagens bestämmelser. Lagrådets mandat är således starkt. Regelrådet eller någon annan oberoende myn- dighet skulle kunna ges en liknande roll med uppgift att granska nya regler utifrån ett närings- och samhällsekonomiskt perspektiv.
Slutsatser
Många länder, däribland även Sverige, arbetar med att minska den administrativa börda som regelefterlevnad skapar för företag. Antagandet bakom detta regelförenk- lingsarbete är att regelbördan utgör ett signifikant hinder för näringslivsutvecklingen. Det finns dessutom starkt forskningsstöd för att såväl efterfrågan som utbudet av regleringar tenderar att vara högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat.
Regelförenklingsarbetet och diskussionen kring regelbördan fokuserar emellertid relativt snävt på de direkta kostnaderna. Avsikten med detta kapitel är att bredda diskussionen till att även innefatta de indirekta effekterna av regelbördan. Syftet är vidare att försöka besvara frågan vad som utgör effektiva regleringar och hur sådana kan åstadkommas?
Ett centralt problem är hur regelbördan skall definieras på ett adekvat sätt. I förelig- gande kapitel breddas begreppet regelbörda till att omfatta de totala samhällsekono- miska kostnaderna som regler ger upphov till. Den slutsats som vi drar från teoretiska och empiriska studier är att de indirekta samhällsekonomiska kostnaderna som följer av en hög regelbörda är betydande och sannolikt avsevärt mera betydelsefulla än de omedelbara och direkta kostnaderna (Tillväxanalys, 2010).
Givet att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydande så infinner sig frågan vad som utgör samhällsekonomiskt effektiva regler och vad som krävs för att hindra ineffektiva regler? Det är inte enkelt att ge ett entydigt svar på vad som karaktäriserar en effektiv regel. Det centrala är istället att finna metoder som på bästa sätt garante- rar att de samhällsekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna.
Vår slutsats är att det institutionella ramverket som kringgärdar tillkomsten och utformningen av nya regler är av central betydelse. För att i största möjliga mån garantera att endast effektiva och samhällsekonomiskt lönsamma regleringar införs är det viktigt att ha ett oberoende organ eller myndighet som kritiskt granskar nya regler. Goda exempel på denna typ av institutionella arrangemang finns i USA och Kanada. I dessa länder föregås nya regleringar av konsekvensanalyser som innehåller både kostnads-nyttokalkyler samt kostnads-effektivitetsanalyser. I båda länderna finns det dessutom en oberoende myndighet som granskar dessa analyser och som
dessutom har mandat att hindra en ny regel om de anser att konsekvensanalysen är otillräcklig.
En möjlig väg för Sverige skulle kunna vara att stärka och utöka Regelrådets eller någon annan myndighets mandat, möjligen även konstitutionellt, samt utforma tydliga riktlinjer för hur konsekvensanalyser skall utformas. Rätt genomförd kan en sådan förändring resultera i samhällsekonomiskt effektivare regleringar.
Slutligen finns det ett fortsatt behov av ytterligare forskning om de indirekta ekonomiska effekterna av regelbördan samt de underliggande mekanismerna. Det är vidare nödvändigt att närmare undersöka detaljerna kring hur det institutionella ramverket skall utformas för att på bästa möjliga sätt främja tillkomsten av samhälls- ekonomiskt effektiva regler. Likaså finns det ett stort behov av att utveckla system för att granska regelbördans indirekta samhällsekonomiska effekter även hos existe- rande lagar och regler.