Om tillgång till finansiella medel och realkapital var gårdagens konkurrensfaktorer, är det tillgång till kunskap och förmågan att tillämpa kunskap som idag genererar konkurrenskraft. Att få personer att satsa på att utveckla sin begåvning och engagera sig i entreprenöriell verksamhet kräver incitament och stimulanser.
Ett skattesystem kan inte skapa kunskap i sig. Däremot kan det bidra till att skapa ekonomiska incitament för personer att utbilda sig och att ta kalkylerade ekonomiska risker i syfte att utveckla en verksamhet. Det är en viktig del i ett skattesystem att innovation och entreprenörskap främjas. Nedan kommer vi främst att fokusera på ägande-, bolags- och kapitalskatter.
Sverige i en internationell jämförelse
Kina och andra tillväxtekonomier satsar idag stora resurser på att utveckla högtek- nologiska företag. Hela den politiska infrastrukturen kring företagande är uppbyggd i detta syfte. Resurser utvecklas mycket snabbt i form av humankapital vid univer- siteten, finansiering via statliga finansiella institutioner och genom olika slag av förmånliga skatteincitament för utländska kunskapsföretag som etablerar sig i t.ex. Kina. Allt eftersom behoven av importerad kunskap skiftar ändras till exempel skat- teincitamenten för utländska företag.
International Bureau of Fiscal Documentation, IBFD, har kartlagt ägarbeskatt- ningen i Sverige och i 33 andra länder. 59 Studien får anses vara den mest detaljerade
i sitt slag. Den avser förhållanden under 2008 och jämförelserna gäller de faktiska förhållanden, dvs. vid vilken effektiv skattesats inkomster verkligen beskattas.
Hela undersökningen kan sammanfattas genom att väga samman ett genomsnitt av kapitalskattesatserna för utdelningar, kapitalvinster och ränteinkomster. Denna sammanvägda skattesats blir 17 procent för de 33 länder som ingår i jämförelsen. Det kan jämföras med Sveriges normalskattesats på 30 procent
När man ser till de genomsnittliga skattesatserna för var och en av de olika inkomst- slagen utdelningar, kapitalvinster och räntor kan konstateras att dessa ligger relativt nära varandra. Lägst beskattat är utdelningar, med en genomsnittlig skattesats för de 33 jämförelseländerna på 14 procent. Motsvarande andel för kapitalvinster är drygt 17 procent och för räntor knappt 19 procent. Den lägsta möjliga skattesats som kapitalin- komster kan drabbas av i Sverige är 20 procent och den högsta möjliga är 30 procent. Resultaten från undersökningen, fördelade på olika inkomstslag, sammanfattas kortfattat nedan. I undersökningen används termerna högsta och lägsta möjliga skat- tesatser. Det beror på att en inkomst kan beskattas olika beroende på innehavstid, ägarandel m.m. i olika länder. En vinst vid en aktieförsäljning beskattas alltså i vissa länder inom ett visst intervall beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. 59. Ägarskatter i 34 länder – en detaljerad kartläggning, Svenskt Näringsliv mars 2009
Några flera resultat är följande:
• Företagens vinster: När man tar hänsyn till dubbelbeskattningen av företagens vinster är den sammantagna effektiva skattesatsen drygt 48 procent i Sverige. Denna utgår från en skattesats på 30 procent hos ägaren, vilket är den högsta möjliga skattesatsen, och en skatt på 26,3 procent på vinsten i bolaget. Detta gäller om man bortser från de situationer då de svenska 3:12-reglerna kan driva skattesatsen upp till maximalt ca 70 procent. Motsvarande sammantagna effektiva skattesats för jämförelseländerna är ca 39 procent. Vid lägsta möjliga skattesats är Sveriges sammantagna effektiva skattesats något över 41 procent. Motsvarande nivå för jämförelseländerna i undersökningen är 30 procent. Sverige ligger alltså drygt 10 procentenheter högre än genomsnittet för de jämförda länderna, såväl vid högsta som lägsta möjliga skattesatser.
• Utdelningsbeskattning: Den uppgår som högst i genomsnitt till ca 20 procent i jämförelseländerna, medan nivån i Sverige är 30 procent. Den lägsta möjliga skattesatsen för utdelningar är i genomsnitt bland de jämförda länderna cirka 8 procent, att ställa mot 20 procent i Sverige. Det är totalt sett närmare hälften av de jämförda länderna som i något sammanhang erbjuder skattefrihet för utdelningar. Härutöver har ytterligare ett antal länder skattefrihet för utdelning på aktier.
• Kapitalvinstbeskattning: Som högst uppgår den till i genomsnitt till knappt 25 procent i jämförelseländerna, vilket motsvaras av 30 procent i Sverige och 57 procent i fåmansföretag. Den lägsta möjliga skattesatsen för kapitalvinster är i genomsnitt bland de jämförda länderna knappt 10 procent, jämfört med 20 procent i Sverige.
• Ränteinkomster. Beskattningen av ränteinkomster uppgår som högst i genomsnitt till knappt 27 procent i jämförelseländerna och till 30 procent i Sverige. Ett relativt stort antal länder kan ha en högre skattesats än Sverige, vilket i flera fall följer av en progressiv beskattning som inträder först vid relativt höga inkomstnivåer. Den lägsta möjliga skattesatsen för ränteinkomster är i genomsnitt bland de jämförda länderna cirka 11 procent, medan motsvarande skattesats är 30 procent i Sverige. Inget annat jämförelseland än Danmark har på denna punkt högre skattesats än Sverige. Möjligheter till skattefria ränteinkomster finns i drygt tiotalet länder.
• Ett stort antal länder därtill har regelkomponenter som ger speciella fördelar, t ex. ե Skattefrihet för utdelning av aktier (åtta länder)
ե Lägre bolagsskatt för mindre företags vinster (tio länder)
ե Carry forward, dvs. uppskjuten skatt på kapitalvinster, oändlig (sex länder) ե Carry forward, dvs. uppskjuten skatt på kapitalvinster,
ե olika begränsningar (åtta länder) ե Fribelopp för kapitalvinster (fem länder) ե Fribelopp för utdelningsinkomster (tre länder) ե Särbehandling av royaltyinkomster (tre länder)
En uppenbar slutsats från kartläggningen är att den svenska ägarbeskattningen är hög i internationell jämförelse. Mot bakgrund av den ökande internationella konkur- rensen förefaller det ofrånkomligt att Sverige avsevärt måste sänka nivån på ägarbe- skattningen för att inte svenska entreprenörer ska ha en konkurrensnackdel jämfört med utländska företag och deras ägare. Samtidigt bör understrykas att ländernas olika regelverk innebär att jämförelserna måste tolkas med viss försiktighet.
Som visas ovan är förekomsten av speciella regelkomponenter i andra länder relativt vanligt förekommande. Denna typ av regler kan ha betydande gynnsamma effekter men kan samtidigt, vilket bör noteras, innebära risk för trösklar, snedvrid- ningar och ökad komplexitet.
Beskattningen av ägande är en viktig faktor för företagande och den ekonomiska utvecklingen i stort i respektive land. Dessa skatter påverkar förutsättningarna för tillgången på kapital för investeringar och därmed villkoren för företagande. Särskilt betydelsefullt är detta för mindre och nya företag. Ägarbeskattningen har också påverkan på strukturerna för ägande i företagen. Detta kan i sin tur vara avgörande för företags val av t.ex. strategier, expansionsplaner och lokalisering av centrala funk- tioner (Cullen och Gordon 2006).60