Det svenska arbetet med regelförenkling och förbättrad regelutformning speglar ett bredare internationellt arbete. Sedan något årtionde tillbaka bedriver bland annat Världsbanken ett projekt under benämningen Ease of Doing Business som kartlägger regleringar och jämför ”regelbördan” internationellt.12 Världsbankens kart läggning
omfattar i dagsläget 183 länder. Sverige rankas tämligen högt i denna internationella jämförelse. I 2010 års rapport hamnar Sverige på 18:e plats och i den nya rapporten för 2011 förbättrar Sverige sin placering till plats 14.13 Sverige har enligt Världsbanken
förbättrat regelverket och underlättat för företag genom att minska regelkostna- derna (Världsbanken, 2010). I sin ranking mäter Världsbanken regelbördan i tio olika dimensioner. Figur 4 visar Sveriges ranking i förhållande till OECD, EU samt Danmark. Från detta spindeldiagram framgår det tydligt att regelbördan skiljer sig markant åt i de olika dimensionerna inom vilka Världsbanken mäter regleringar. Det framgår vidare att regelbördan är som högst i Sverige relativt andra länder i dimensionen anställning, följt av finansiering.
11. Se Braunerhjelm (2010) för en översikt.
12. Världsbanken mäter tid, kostnader och procedurer som följer av regleringar utifrån ett näringslivsperspektiv. Dessa regleringar kan både förbättra och begränsa näringslivets aktiviteter. Det är med andra ord inte ett mått på regelbördan såsom vi definierar den, men kan tjäna som en proxyvariabel. Det vill säga Världsbanken mäter ett lands ”relativa” regelbörda vis à vis andra länder utifrån ett antal utvalda dimensioner.
13. Sveriges förbättrade ranking drivs av minskat minsta aktiekapital i nya aktiebolag, förbättrade rutiner för registrering av ägande, stärkt skydd av investerare genom ökat krav på transparens samt genom reglering av transaktioner mellan olika bolagsintressenter. (för detaljer se Världsbanken, 2010.
Figur 4. Regelbördan i Sverige, Danmark, OECD och EU
Figuren visar regelbördan (”kostnaden”) nedbruten i olika dimensioner. Ett lågt värde indikerar en låg regelbörda (alt. låga transaktionskostnader). EU-medelvärdet är beräknat för samtliga EU länder med undantag för Malta och Slovenien.
Källa: Världsbanken 2010. Egen bearbetning.14
En lämplig utgångspunkt för att analysera regleringars indirekta kostnader och hur regelutformningen påverkar företags beteenden och ekonomiska effektivitet är att studera hur investeringar påverkas. Regler kan via flera olika mekanismer påverka investeringar, vilket i sin tur slår mot ekonomisk tillväxt och produkti vitetsutveckling. Därutöver påverkar regelutformningen sannolikt näringslivs- och företagsdynamiken direkt. Regler kan exempelvis ha betydelse för hur snabbt företag anpassar sig till omvärldsförändringar. En hög regelbörda kan med andra ord ha negativa konse- kvenser för produktionsdynamiken, med allokeringsförluster som följd. Ytterst kan sedan regelbördan påverka produktiviteten, sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Schematiskt kan reglers och regelbördans effekter på ekonomin illustreras med figur 5.
14. ”Anställning” definieras som svårigheter att anställa, index över arbetstidsreglering, svårighet att avskeda samt kostnaden för att avskeda. ”Finansiering” definieras/mäts med ett index över hur starkt det juridiska skyddet är för investerare samt tillgången på kreditinformation. Se Världsbankens Doing business-projekt.
0 0 20 20 40 40 60 60 80 80 100 100 120 120 Nyföretagande Bygglov Anställning Lagfart Finansiering Investerarskydd Skatter Handelshinder Kontrakt Avveckling Sverige Danmark OECD medelvärde EU medelvärde
Figur 5. Regelbörda, ekonomiska aktiviteter och tillväxt
De indirekta samhällsekonomiska kostnaderna som orsakas av komplexa och betungande regler kan analyseras empiriskt genom att skatta sambanden mellan regelbördan, mätt med Världsbankens index Ease of Doing Business, och investe- ringar, produktionsdynamik, vinstdynamik, entreprenörskap och ekonomisk tillväxt/ välstånd. Med produktionsdynamik avses företagens förmåga till att anpassa sin produktionskapacitet vid omvärldsförändringar. Vinstdynamik avser hur snabbt företag med onormalt höga vinster/förluster konvergerar till branschsnittet, dvs. ett mått på konkurrenstrycket. Vi finner bland annat att produktionsdynamiken är sämre och avkastningskraven högre i de länder som har en relativt hög regelbörda. De negativa effekterna på produktionsdynamiken visar sig i form av att företag har en minskad förmåga att snabbt anpassa sig till omvärldsförändringar. Högre avkast- ningskrav leder till minskade investeringar. Slutligen visar studien att länder med en låg regelbörda har en högre BNP per capita. I tabell 1 nedan visas resultaten i en enkel tillväxtregression där BNP per capita förklaras med hjälp av några standardvariabler samt Världsbankens index Ease of Doing Business. Det denna enkla analys visar är att
Regleringar och Regelbörda
Investeringsaktiviteter
Investeringar, såväl materiella och immateriella
Entreprenörskap
Entry & Exit av företag
Näringslivs- och företagsdynamik
Tillväxt och produktivitet
när rankingen försämras och ”regelbördan” ökar så är det förknippat med en lägre BNP per capita, det vill säga en lägre välfärd.15
Tabell 1. Regelbörda och BNP per capita, sammanfattning av regressionsanalys
Anm: Tre plustecken (minustecken) innebär att variabeln har en strakt positiv (negativ) effekt på BNP per capita. Noll innebär att variabeln inte påverkar BNP per capita. Regressionen baseras på 282 observationer omfattande 56 länder för perioden 2006-2010, regressionen förklarar ungefär 80 procent av variationen i BNP per capita.
De samband som illustreras schematiskt i figur 5 får starkt empiriskt stöd i regre s- sion en: En hög regelbörda minskar företagens förmåga att anpassa sig vid omvärlds- förändringar. Likaså är en hög regelbörda förknippad med ett lägre konkurrenstryck i ekonomin.
Ett särskilt intressant resultat som är värt att lyfta fram är att företag i länder med en hög regelbörda har en försämrad förmåga att anpassa sig till omvärldsföränd- ringar. Detta visar sig genom en långsammare anpassning av produktionskapaciteten vid stigande respektive fallande efterfrågan på ett företags produkter/tjänster. I studien mäts produktionsdynamiken som kapitalstockens elasticitet med avseende på företagets omsättning. Resultaten som presenteras i rapporten visar att produk- tionsdynamiken påverkas negativt av regelbördan.
Den kanske viktigaste policyslutsatsen som kan dras från dessa resultat är att de indirekta effekterna av regelbördan är ansenliga och överskuggar sannolikt de direkta effekterna av regelbördan.