Studiens första frågeställning handlar om regressionernas förmåga att signifikant visa på ett positivt eller negativt samband mellan ett portföljbolags innovationsnivå med vetskapen om att bolaget inför börsnoteringen varit PE-sponsrat. Ett signifikant samband skulle innebära att ett PE-ägande har påverkan på portföljbolags innovationsnivå. Som nämnt i analysavsnitt 6.1.1 PE- och VC-bolag, kan uppsatsen indikera ett negativt samband på fem procents signifikansnivå. För att reda ut andra potentiella orsaker till sambandet genomfördes en djupare analys i avsnitt 6.2 teoretiska förklaringar.
Att studien kan visa på en PE-effekt är intressant ur två perspektiv. Det observerade sambandet bör påverka hur både portföljbolag och sponsorer agerar i sponsorsamarbeten. Portföljbolag får anledning att ta med sambandet i beräkningarna när de undersöker huruvida det är gynnsamt att ingå samarbete med en PE-aktör. Att innovationsnivån tenderar att minska efter samarbetets slut via IPO kan innebära att portföljbolaget tar annorlunda beslut innan och under samarbetets gång. Det andra perspektivet är ur
65
sponsorns synvinkel. Sponsorer bör ha studiens negativa samband i åtanke när de föreslår samarbete med potentiella portföljbolag. De bör vara transparanta kring att innovationsnivån tenderar att sjunka åren efter börsnotering och använda sig av vetskapen i sin affär. En fördel med att bemöta sambandet i samtalet med potentiella portföljbolag är ett ökat förtroende inför samarbetet och att gemensamt arbete skapar positiva effekter som överstiger de negativa. Den kritik som riktas mot PE-bolag av bland annat Lerner, Sörensen och Strömberg (2011), att de egentligen inte förbättrar portföljbolag, gör det viktigt för bolagen att besvara och förhålla sig till kritiken om framtida samarbetspartners och portföljbolag ska ha förtroende till verksamheten på sikt. Författarna till denna studie menar att det negativa samband mellan PE-ägande och innovationsnivå som återfinns faktiskt försämrar sponsorers rykte och att det därmed är relevant för sponsorerna att använda resultaten i försäljningsprocessen. Nahata (2008) slår fast att om en sponsors rykte påverkas negativt, kommer även lönsamheten påverkas negativt. Sambandet understryker vikten av att sponsorer förhåller sig väl till de faktorer som kan påverka deras rykte och i sin tur portföljbolagens förtroende till dem.
För att besvara studiens andra frågeställning krävdes ett positivt eller negativt samband mellan portföljbolag och ett VC-ägandeskap innan IPO. Som nämnt i avsnitt 6.1.1 PE-
och VC-bolag återfanns inget signifikant samband mellan ett VC-ägande innan IPO och
innovationsnivån efter. Av denna anledning har studien endast kunnat analysera varför ett sådant samband inte kan observeras i regressionsresultaten. Avsaknaden av ett samband innebär i praktiken för ett VC-bolag att studiens resultat kan peka på att samarbeten med portföljbolag inte verkar hämma innovationsnivån i portföljbolaget. På sikt ett argument som VC-aktörer eventuellt kan använda för att inge förtroende. På egen hand säger frånvaron av ett samband inte speciellt mycket, men det kan användas i kombination med andra argument.
Studiens tredje frågeställning kretsade kring ifall det fanns förklaringar till innovationsnivån att hämta bland tidigare forskning och teori med utgångspunkt ur fyra teoretiska områden; agent principal-teori, innovationsforskning, finansieringssituationen och innebörden av publikt ägandeskap. Förklaringar till vad som egentligen påverkar patentering är många och ibland någorlunda motsägelsefulla. Det vi kunde utröna i resultatet var att PE-effekten var negativ och att en eventuell VC-effekt inte statistiskt
66
kunde säkerställas. Det innebär alltså att det finns en indikation på att ett PE-sponsrat portföljbolag patenterar mindre de efterföljande tre åren efter IPO-året, jämfört med ett genomsnittligt icke-sponsrat innovativt bolag. I nästkommande stycke sammanfattas de främsta faktorerna som identifierats inom teori samt tidigare forskning och som tidigare analyserats mer ingående, se avsnitt 6.2 Teoretiska förklaringar.
Med avstamp i agent principal-teorin för studien fram tre områden med potentiella förklaringar till den identifierande PE-effekten. Däribland chefers riskaversion och skillnaden i distansen mellan PE- och VC-aktörer och publika aktieägare, entreprenörers långsiktiga värdefokus gentemot aktörens och än mer de publika aktieägarnas avkastningskrav samt problematiken berörande multipelmanipulationen och den förhastade patentansökningen. Vidare har resonemang förts baserad på forskning kring innovation. Här utesluter studien inte att diskrepansen kan härröra från storleken på portföljbolagen hos PE-aktörerna, det omstruktureringsarbete aktörerna ofta bedriver i portföljbolag, de olika synerna kring värdeskapande och det incitamentsystem som ofta introduceras i portföljbolagen. Även tiden innan kan tänkas påverka och även här kan förhastad patentering för att locka investerare innebära lägre patentering längre fram. Slutligen diskuteras kvartalskapitalismens negativa inverkan i patentering. Sammantaget bidrar teori och tidigare forskningen till att placera studien i rätt kontext. Vår mening är också att utläggningarna ovan ska tolkas som möjliga förklaringar till den förändrade patenteringsnivå som uppvisats men som studien inte har kunnat, eller haft möjlighet till, att mäta i vår egen studie.
Som tidigare nämnt är det inte självklart huruvida en patentansökan representerar ett bolags verkliga innovationsnivå. Det kan vara att portföljbolag aktivt väljer att inte söka patent för sina uppfinningar och utvecklar dem i hemlighet. Det skulle också kunna vara så att portföljbolag bedriver inkrementell innovation på hög nivå vilket kan påverka lönsamheten positivt genom att produktionen exempelvis blir effektivare. Det kan underbygga argumenten kring varför det inte bör ligga för stort fokus på patenterande verksamhet och att en lägre patenteringsnivå kan vara positivt. Resultaten har hittills tolkats med antagandet att ett positivt samband också är positivt för portföljbolagens lönsamhet och vice versa. Författarna till studien vill vara transparanta och menar att det
67
inte nödvändigtvis går att generalisera slutsatsen över alla portföljbolag eftersom vissa istället kan ha fått en bättre balans mellan patentering och kommersialisering.
Avslutningsvis gäller att innovation är komplext och svårigheten att mäta konceptet har resulterat i delade åsikter kring resultat i forskningsfältet. Komplexiteten gör att slutsatser sällan kan ses som fakta på det sätt som naturvetenskapliga forskningsområden kan fastställa lagar. Vad uppsatsen bidrar med är en ytterligare indikation om hur sambandet mellan ett PE-ägande och ett portföljbolags innovationsnivå efter IPO ter sig på den svenska marknaden. Ett forskningsfält som innovation, som fått stor uppmärksamhet men har få recept på framgång, kräver uppenbarligen att mer forskning genomförs. Resultaten i studien indikerar att det negativa sambandet mellan en PE-sponsor och ett portföljbolag kan användas av både portföljbolag och sponsorer som beslutsunderlag. Det räcker dock inte att tolka resultatet som den hela förklaringen då det finns fler faktorer som påverkar patentering och att patent i sig utelämnar vissa delar av det som ryms inom definitionen av innovation.
69
7 Slutsats
Studiens syfte, att analysera om svenska portföljbolags innovationsnivå påverkas av att ha varit PE- eller VC-sponsrade inför en börsnotering, besvarades genom paneldataregressioner mellan 2005–2015. Förändring av patenteringsnivå hos innovativa bolag introducerade på de svenska börser har därefter analyserats mot en kontrollgrupp. Syftet behandlar även sambandet mellan portföljbolagens innovationsnivå och PE- eller VC-bolagens ägande och uppfylls genom analys och diskussion av studiens resultat i relation till teori och med stöd i tidigare forskning.
Studien har konstruerat en modell som kan förklara cirka 65 procent av patenteringen i portföljbolagen. Genom ett succesivt adderande av signifikanta kontrollvariabler som interna nyckeltal, makroekonomiska variabler och mått på tidigare innovationsnivå har validiteten beaktats. Ur samtliga modeller kan ett statistiskt signifikant samband urskiljas mellan PE-ägarskap och innovationsnivå i portföljbolag efter IPO. Inget signifikant samband återfinns vid ett VC-ägarskap. Det finns skäl att tolka studiens resultat med försiktighet då patent är en omdiskuterad proxy för innovation samt att ett större urval hade kunnat ge ett säkrare samband. Innovationsforskning är komplext då flera variabler kan tänkas påverka innovationen i företag, studien bidrar med en bit till det pusslet.
Sambandet indikerar att ett företag i genomsnitt patenterar mindre efter IPO om de varit PE-sponsrade, vilket studien definierar som en indikation på lägre innovationsnivå. Den negativa effekten bör inte generaliseras över hela marknaden utan istället inom klustret patenterande bolag. Resultatet finner medhåll i forskning kring PE-aktörers aktiva ägande och tydliga kommersialiseringsfokus, vilket kan leda till motsättningar i tidsperspektiv och därtill fokusområden.
Tills sist vill författarna framhäva att PE- och VC-bolag bör utforska och ta i beaktning vad portföljbolags minskade patentering innebär för deras sponsorn och verksamhet. Forskning av Nahata (2008) visar på att sämre rykte för PE-bolag har negativ inverkan på lönsamheten. Därmed, förutsatt att PE-bolagens rykte påverkas negativt av minskad innovationsnivå, kan studien styrka argumenten som anser att långsiktiga aspekter i portföljbolag, som innovation, bör ha ett större fokus bland aktörerna, men också av intresse för framtida forskning.
71
8 Förslag till vidare forskning
Ett förslag till vidare forskning hade varit att genomföra studien kvalitativt. Det vore möjligt att genomföra intervjuer med medlemmar i börsnoterade bolag och bland PE- och VC-aktörer, för att sedan redogöra kring bolagens upplevelser om hur innovationen i verksamhet förändrats, respektive hur sponsorernas agerande i IPO-processen påverkat patenteringen. En sådan studie hade kunnat bidra till värdefulla data i form av variabler som potentiellt inte tidigare kopplats till innovation och som fångar upp mjuka faktorer som denna uppsats missar. Data som teoretiskt bör påverka innovationsnivån i företag och som inte återfinns i årsredovisningar hade därmed också kunnat analyseras.
Vidare hade en liknande studie genomförd på större en marknad varit intressant, delvis i statistiskt syfte men också för att samband i Sverige inte nödvändigtvis behöver existera i större sammanhang och över flera olika finansiella men också sociala kulturer.
73
9 Referenser
Adams, J., Haynga, D., Mansi, S., Reeb. & Verardi, V. (2019). Identifying and Treating Outliers in Finance. Financial Management, 48 (2), ss. 345-384.
Aghion, P., Reenen, J.V. & Zingales, L. (2013) Innovation and institutional ownership,
The American Economic Review, 103(1), ss. 277-304.
Akerlofs, G.A. (1970). The Market for ”Lemons”: Quality Uncertainty and the Market Mechanism, The Quarterly Journal of Economics, 84(3), ss. 488-500.
Alexander, M., Campbell, A. & Goold, M. (1995). A new model for reforming the planning review process, Planning Review, 23(1), ss. 12-48.
Audretsch, D.B. (1995). Innovation, Growth and Survival, International Journal of
industrial Organization, 13(4), ss. 441-457.
Badunenko, O., Baum, C.F., & Schäfer, D. (2010) Does the Tenure of Private Equity Investment Improve the Performance of European Firms?, German Institute for
Economic Research, Discussion Paper.
Balboa, M. & Martí, J. (2007). Factors that determine the reputation of private equity managers in developing markets, Journal of Business Venturing, 22(4), ss. 453- 480.
Bance, A. (2004). Why and How to Invest in Private Equity. Hämtad från:
https://web.archive.org/web/20061211195112/http://www.evca.com/pdf/Invest.pd f [2020-01-23].
Bartlett, M.S. (1947) The Use of Transformations, Biometrics, 3 (1), ss. 39-52. Bergström, C., Nilsson, D. & Wahlberg, M. (2006). Underpricing and Long-Run
Performance Patterns of European Private Equity-Backed and Non-Private Equity-Backed IPOs, Journal of Private Equity, 9(4), ss. 16-47.
Bernstein, S. (2015). Does going Public Affect Innovation?, The Journal of Finance, 70(4), ss. 1365-1403.
Braun, R., Jenkinson, T., & Schemmerl, C. (2019). Adverse selection and the
performance of private equity co-investments, Journal of Financial Economics. Breschi, S. Lassébie, J. Menon, C. (2018). A portrait of innovative start-ups across
countries. Hämtad från: https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/f9ff02f4-
en.pdf?expires=1580128161&id=id&accname=guest&checksum=2887172F92E0 F2B933020C8519A89714 [2020-01-23].
74
Bruton, G.D., Filatotchev, I., Chahine, S. & Wright, M. (2010). Governance, governance, ownership structure, and performance of ipo firms: the impact of different types of private equity investors and institutional environments, Strategic
management Journal, 42, ss. 491-509.
Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business Research Methods. 4th edn. Oxford:<Oxford University Press.
Carter, R.B., Dark, F.H. & Singh, A.K. (1998). Underwriter Reputation, Initial Returns, and the Long-Run Performance of IPO Stocks, Journal of Finance, 53(1), ss. 285- 311.
Chan, S.H., Martin, J.D. & Kensinger, J.W. (1990) Corporate research and development expenditures and share value, Journal of Financial Economics, 26(2), ss. 255-276. Cornelli, F. & Yosha, O. (2003). Stage Financing and the Role of Convertible
Securities. The Review of Economic Studies, 70(1), ss. 1-32.
Cumming, D. & Johan, S.A.B. (2008). Preplanned exit strategies in venture capital.
European Economic Review, 52(7), ss. 1209-1241.
Currie, R.R. & Pandher G.S. (2011) Finance journal rankings and tiers: And Active Scholar Assessment methodology, Journal of Banking & Finance, 35(1), ss.7-20. Da Rin, M. & Phalippou L. (2017). There Is Something Special about Large Investors:
Evidence from a survey of Private Equity Limited Partners, Journal of Financial Intermediation, 31, ss. 64-76.
Dakhli, M. & De Clercq, D. (2004). Human capital, social capital, and innovation: a multi-country study, Entrepreneurship & Regional Development: An
International Journal, 16(2), ss. 107-128.
Damanpour, F., Walker, R.M. & Avellaneda, C.N. (2009). Combinative Effects of Innovation Types and Organizational Performance: A Longitudinal Study of Service Organizations, Journal of Management Studies, 46(4), ss. 650-675. Damodaran, A. (2007). Valuation Approaches and Metrics: A Survey of the Theory and
Evidence, Foundations and Trends® in Finance, 1(8), ss 693-784.
Dembe, A.E. & Boden, L.I. (2000). Moral Hazard: A Question of Morality?, New
Solutions, 10(3), ss. 257-279.
Dittmar, A. (2008). Corporate Cash Policy and How to Manage it with Stock Repurchases. Journal of Applied Corporate Finance, 20(3), ss. 22–34.
75
Ertürk, M. (2009). The Role of Technological Innovation on the Firm. Journal of
Global Strategic Management, 3(2), ss. 209–226.
EPO. (2020) Delivering Quality, Hämtad från: https://www.epo.org/about-us/services- and-activities/quality.html [2020-03-20]
Finansinspektionen (2019). Publika bolag och deras aktieägare. Hämtad från: https://www.fi.se/sv/marknad/regler/publika-bolag/ (2020-02-04)
Freel, M.S. & Robson, P.J.A. (2004). Small Firm Innovation, Growth and Performance,
International Small business Journal, 22(6), ss. 561-575.
Galende, A.J. & Fuente J.M. (2003). Internal Factors Determining A Firm’s Innovative Behaviour, Research Policy, 32(5), ss. 715–736.
Graham, J.R., Harvey, C. & Rajgopal, S. (2005). The economic implications of
corporate financial reporting, Journal of Accounting and Economics, 40(1-3), ss. 3-73.
Graves, S.B. & Langowitz, N.S. (1993). Innovative productivity and returns to scale in the pharmaceutical industry, Strategic Management Journal, 14(8), ss. 593-605. Greene, W.H. (2002). Econometric Analysis. 5e upplagan. New Jersey: Pearson Education Inc.
Gompers, P.A. (1996). Grandstanding in the venture capital industry, Journal of
Financial Economics, 42(1), ss. 133-156.
Gompers, P., Kaplan, S.N. & Mukharlyamov, V. (2016). What do private equity firms say they do?, Journal of Financial Economics, 121(3), ss. 449-476.
Gujarati, D.N. (2004) Basic Econometrics. 4e upplagan. New York: McGraw-Hill. Hall, B.H. (2010). The Financing of Innovative Firms, Review of Economics and
institutions, 14(1).
Hausman, A. Weasly, J.J. (2014). The role of innovation in driving the economy: Lessons from the global financial crisis, Journal of Business Research. 67(1), ss. 2720-2726.
Henderson, R. & Cockburn, I. (1996). Scale, Scope, and Spillovers: The Determinants of Research Productivity in Drug Discovery, The RAND Journal of Economics, 27(1), ss. 32-55.
HHS. (2020). About us. Hämtad från: https://www.hhs.se/en/houseoffinance/about/ [2020-03-20].
76
Hoskisson, R.E., Hitt, M.A. & Hil, C.W.L. (1993). Managerial Incentives and
Investment in R&D in Large Multiproduct Firms, Organization Science, 4(2), ss. 325-34.
Invest Europe. (2020). About Us, Hämtad från: https://www.investeurope.eu/about-us/ [2020-03-16].
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jaruzelski, B., Chwalik, R. & Goehle, B. (2018). What the Top Innovators Get Right. Hämtad från: https://www.strategy-business.com/feature/What-the-Top-
Innovators-Get-Right?gko=bdbc7 [2020-03-20].
Jensen, M.C. (1989) Eclipse of the Public Corporation, Harward Business Review, 67 (5), ss. 61-74.
Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure, Journal of Financial Economics, 3(4), ss.305-360.
Kaplan, S. (1989). The effects of management buyouts on operating performance and value. Journal of Financial Economics, 24(2), ss. 217-254.
Kaplan, S. & Strömberg, P. (2009) Leveraged Buyouts and Private Equity, the Institute
for Financial Research. Hämtad från:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.986.4478&rep=rep1& type=pdf [2020-04-01]
Katz, S. (2009). Earnings Quality and Ownership Structure: The Role of Private Equity Sponsors, Accounting Review, 84 (3), ss. 623-658.
Kerr, W.E. & Nanda, R. (2015). Financing innovation, Annual Review of Financial
Economics, 7, ss. 445-462.
Kleinknecht, A., Montfort, K.V. & Brouwer, E. (2002). The Non-Trivial Choice between innovation Indicators. Journal of Economics of Innovation and New
Technology, 11(2), ss. 109-121. DOI: 10.1080/10438590210899
Kroksgård, A. (2017). Riskkapitalstatistik 2017 – venture capital, Myndigheten för
tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, STATISTIK 2018:05.
Kortum, S. & Lerner, J. (2000). Assessing the contribution of venture capital to innovation, The RAND Journal of Economics, 31(4), ss. 674-692.
77
Kummerle, W. (1998). Optimal scale for research and development in foreign environments – an investigation into size and performance of research and development laboratories abroad, Research Policy, 27(2), ss. 111-126.
Kumar, N. & Saqib, M. (1995). Firm size, opportunities for adaptation and in-house R & D activity in developing countries: the case of Indian manufacturing, Research
Policy, 25(5), ss. 713-722.
Lanjouw, J.O., Pakes, A. & Putnam, J. (1998). How to count Patents and Value Intellectual Property: The Uses of Patent Renewal and Application Data, The
Journal of Industrial Economics,46(4), ss. 405-432.
Lerner, J., Sorensen, M. & Strömberg, P. (2011) Private Equity and Long-Run Investment: The Case of Innovation. The Journal of finance, 66(2), ss. 445-477 Levis, M. (2011). The Performance of Private Equity-backed IPOs. Financial
Management, 40(1), ss. 253-277.
Lian, Q. & Wang, Q. (2019). How Does the Primary Market Value Innovations of Newly Public Firms?, Journal of Accounting, Auditing & Finance, 34(1), ss 3-29. Link, A.N. (1982). An Analysis of the Composition of R&D Spending, Southern
Economic Journal, 49(2), ss. 342-349.
Megginson, W.L. & Weiss, K.A. (1991) Venture Capitalist certification in initial public offerings, The journal of finance, 46(3), ss.879-903.
Metrick, A. & Yasuda, A. (2010). The Economics of Private Equity Funds, The Review
of Financial Studies, 23(6), ss. 2303-2341.
Metrick, A. & Yasuda, A. (2011). Venture Capital and Other Private Equity: a Survey,
European Financial Management, 17(4), ss. 619-654.
Müller, E. & Zimmermann, V. (2009). The importance of equity finance for R&D activity. Small Business Economics, 33(3), ss. 303-318.
Myers, S.C. (2001). Capital Structure, Journal of Economic Perspectives, 15(2), ss. 81- 102.
Nahata, R. (2008). Venture capital reputation and investment performance. Journal of
Financial Economics, 90(2), ss. 127-151.
Page, B. (2011). CEO ownership and firm value: Evidence from a structural estimation,
78
Paladino, A. (2007). Investigating the Drivers of Innovation and New Product Success: A Comparison of Strategic Orientations, Product Development & Management
Association, 24(6), ss. 534-553.
Phalippou, L. (2009) Beware of Venturing into Private Equity, Journal of Economic
Perspectives, 23(1), ss.147-166.
PRV. (2020). Så söker du patent. Hämtad från:
https://www.prv.se/globalassets/dokument/patent/informationsmaterial/sa-soker- du-patent.pdf [2020-02-10].
Punch, K. F. (2005). Introduction to Social Research: Quantitative and Qualitative
Approaches. London: SAGE Publ.
Rindermann, G. (2004). The Performance of Venture-Backed IPOs on Europe’s New Stock Markets: Evidence from France, Germany and the U.K, Advances in
Financial Economics, 10, ss. 231-294.
Sapienza, H.J., Manigart, S. & Vermeir, W. (1996). Venture capitalist governance and value added in four countries, Journal of Business Venturing, 11(6), ss. 439-469. SCB. (2020). Kvalitetsarbete. Hämtad från: https://www.scb.se/om-scb/scbs-
verksamhet/kvalitetsarbete/ [2020-04-06].
Schmidt, S.N, Heeboll, C. And Karlsson, H. (2017). Swedish Private Equity Market. Hämtad från: https://www.svca.se/wp-content/uploads/2017/07/The-Swedish- Private-Equity-Market-A-footprint-analysis-Copenhagen-Economics-SVCA-July- 2017.pdf [2020-01-12].
Schmidt, S.N, Jensen J.B. (2019). Economic Footprint of Swedish Venture Capital. Hämtad från: https://www.svca.se/wp-content/uploads/2019/05/Economic- Footprint-of-Swedish-Venture-Capital.pdf [2020-01-23].
Schumpeter, J. A. (2017). Theory of economic development. New York: Routledge. SVCA. (2020a). Om Sektorn, Swedish Private Equity & Venture Capital Association.
Hämtad från: https://www.svca.se/om-private-equity/ [2020-02-12]. Sverke, M. (2003). Kvantitativa metoder: Konsten att mäta det man vill mäta.
3rdedition. Lund: Studentlitteratur.
Strömberg, P. (2008). The new demography of Private Equity. The global impact
79
Vaidyanathan, R., Vaidyanathan, V. & Wadhwa, V. (2019). Exploring Entrepreneures’ Perceptions of Venture Capitalists’ Added Value, Journal of Macromarketing, 39(4), ss. 447-762.
Verbeck, M. (2004). A Guide to Modern Econometrics. England: John Wily and SonsLtd.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Hämtad från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002. pdf [2020-02-28]
Wang, H. Liang, P. Li, H. Yang, R. (2016). Financing Sources, R&D Investment and Enterprise Risk. Procedia Computer Science, 91, ss. 122-130.
Wicklin, R. (2013) Simulating data with SAS. Cary USA: SAS, institute © 2013.
Wies, S. & Moorman, C. (2015). Going Public: How Stock Market Listing Changes Firm Innovation Behavior, Journal of Marketing Research, 52(5), ss. 694-709. Wright, M. (1998). Venture Capital and Private Equity: A Review and Synthesis,
Journal of Business Finance & Accounting, 25(5–6), ss. 521-570.
Zhao, J.Y. (2014). Effect of Venture Capital Management on Business Performance,
International Journal of Management Sciences and Business Research, 3(2), ss.
81