Regressionsformlerna

Den initiala regressionsformeln har likt efterföljande regressioner konstruerats genom att succesivt addera kontrollvariabler utöver dummy-variablerna för PE- respektive VC- bolag. Den första regressionsformeln inkluderar alla kontrollvariabler som antas kunna påverka innovation. Formeln avsåg att pröva sambandet mellan innovationsnivå och om företaget varit ägt av ett PE- eller VC-bolag med hjälp av flera kontrollvariabler som Bernstein (2015) använder, tillsammans med mått för tidigare innovationsnivå och BNP- släpande. Nedan visas 𝑃𝑎𝑡_1,6, den slutgiltiga regressionen i den första härledningen:

Den andra regressionsformlen följde samma succesiva härledningskonstruktion men har till skillnad från den första regressionsformlen exkluderat variabeln för Balansomslutning (𝐵𝑎𝑙) med anledning av det höga centrerade VIF-värdet. Regressionen skulle pröva samma samband som i första regressionsformeln men i syfte att skapa en bättre modell med fler signifikanta variabler. Nedan illustreras den andra regressionsformeln:

Den sista regressionsformeln har härletts på liknande vis men istället exkluderat 𝐿𝑖𝑘 och 𝑅𝑡. Anledningen är att VIF-värdena i modellen blir bra utan dem samt att de inte signifikant bidragit till att förklara antalet patentansökningar. Den tredje regressionsformeln illustreras nedan och här har balansomslutning återigen lagts tillbaka, då den VIF-problematiken vi hade i 𝑃𝑎𝑡1.6 förvann när vi tog bort 𝑅𝑡 och 𝐿𝑖𝑘.

37

4.8 Etik

Den etiska och moraliska aspekten i studien har analyserats med hjälp utav Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer; (1) informationskravet, (2)

samtyckeskravet, (3) konfidentialitetskravet och (4) nyttjandekravet. Tillämpligheten är

lägre än vid studier konstruerade med en kvalitativ metod, där enkäter och intervjuer utgör en stor del av datainsamlingen. Trots det bildar principerna ramverket i vårt etiska förhållningssätt.

Informationskravet (1) tillika samtyckeskravet (2) har inte varit tillämpningsbara i studien då de involverade företagen i studien var publika, eller företag som inte längre existerar. Patentdata hämtades under en period där företagen varit onoterade, men bedöms etiskt under premissen att de senare blivit publika och i samband med patentregistrering skapat en offentlig handling de vill göra allmänheten känd om. När företag blir publika offentliggör de data på grund av upplysningsplikt gentemot aktieägare och det föreligga ett samtycke att inkluderas i denna studie. Konfidentialitetskravet (3) blir också svårt att praktisera då företagen kommer benämnas deras firmanamn för att underlätta för framtida studier att analysera datamaterialet. Studien kommer inte heller användas i kommersiellt bruk eller i ett syfte annat än vetenskapligt, vilket gör att nyttjandekravet (4), som innebär att insamlade data endast får användas i forskningsändamål, uppnås.

38

4.9 Kvalitén i studien

4.9.1 Validitet

En studies förmåga att genom adekvata mätinstrument producera resultat som kan besvara studiens syfte, betecknas inom företagsekonomisk forskning som validitet (Sverke, 2003). Genom att studien använder kvantitativa data i form av patent har studien fördel över kvalitativa data, då kvalitativ forskning inte i samma utsträckning har data som är lika tydligt definierat. Inom innovationsforskning råder en allmän konsensus kring patentens koppling till innovation. Användandet av patent och patenteringsverksamhet som proxy för innovation är även brett accepterat (Lanjouw, Pakes and Putnam, 1998; Bernstein, 2015). Utöver den gemensamma uppfattningen kring kopplingen mellan patent och innovation tillför även en lång undersökningsperiod till ökad validitet (Bryman & Bell, 2015). Studies tidsperiod på tio år anses därmed positiv ur ett validitetsperspektiv.

För att ytterligare stärka validiteten i resultatet har statistiska tester genomförts på datamaterialet och regressionerna. Testerna var till för att säkerställa att rätt regressionsmetod applicerats på vår data. Utan testerna riskerar tolkningar av regressioner bli felaktiga, framförallt om felmätningar hade påverkat sambandet mellan PE- och VC- bolagens effekt på portföljbolagens innovation. Tester som genomförts behandlas under avsnittet 4.6 Regressionernas antaganden och inkluderar bland annat ett Durbin-Watson test, Jarque-Bera-test och VIF-test (Greene, 2002; Gujarati, 2004).

4.9.2 Replikation

Inom kvantitativ samhällsekonomisk forskning anses en studies förmåga att reproduceras som ett viktigt inslag som i hög grad påverkar studiens trovärdighet (Bryman & Bell, 2015). Syftet med en hög grad av replikation är att studier går att återskapa i ändamål att bemöta eller kritisera slutsatser, speciellt ifall det skulle förekomma tveksamheter kring metoderna som använts men framförallt resultaten. Genom att förklara tillvägagångsättet väl, har studien bidragit positivt till både studiens validitet och reliabilitet (Bryman & Bell, 2015). Förhållningssättet har därför varit att tydligt och transparant förklara olika steg i processen i syfte att göra studien lätt att återskapa.

39 4.9.3 Reliabilitet

Inom kvantitativ forskning refereras reliabiliteten som forskningsmetodens kapacitet att mäta ett koncept, i vårt fall innovation, på ett tillförlitligt sätt (Bryman & Bell, 2015). Reliabiliteten anses även extra betydelsefull i en kvantitativ studie där tester enkelt kan reproduceras och därmed ifrågasättas om utfallen i resultaten hade varit olika. Stabiliteten i ens mätning menar Sverke (2003) har stor inverkan på reliabiliteten i studien och berör hur forskarna hanterat mätfel som hade kunna uppstå. Något Bryman & Bell (2015) instämmer med, men istället förklarar reliabilitet som hur konsekvent mätningar av variabler kan genomföras över tid. Eftersom studien använder patentansökningar inhämtat från PATSTAT, en kvalitetscertifierad databas se avsnittet 4.11 källkritik, och på grund av att definitionen om vad som utgör en patentansökning är tydligt fastställt av patent och registreringsverket, PRV (2020), underlättas återskapandet av samma tester på ett liknande dataset framöver. Tydligheten om vad som utgör ett patent i kombination med att PATSTAT inom forskning är en brett använd och erkänd källa för patentdata gör att reliabiliteten i detta avseende bedöms som hög. Att tillförlitligheten i datamaterialet påverkas av val av databas understryks även av Bryman & Bell (2015).

Den mänskliga faktorn utgör också en risk för reliabiliteten i studien enligt Sverke (2003) och specifikt i hanteringen av databaser, men även vid sammanställningen av det slutgiltiga datamaterialet. Åtgärder för att minska förekomsten av dessa misstag har varit att (1) använda myndigheters och akademiskt erkända databaser för att säkerställa data från även mindre aktörer kan inhämtas, (2) paneldata som metod (3) bevarat rådata i så hög utsträckning som möjligt samt efter varje sållning eller större bearbetning av materialet säkerställa en kopia. Av strategin kan mänskliga misstag lättare åtgärdas längre fram. Slutligen, för att identifiera misstag användes (4) slumpmässiga stickprov, bland annat för att säkerställa att patent inte missats genom att portföljbolaget ansökt via ett annat organisationsnummer. Tillsammans visar åtgärderna på att god hänsyn har tagits vid hanteringen av datamaterialet och att användandet av valda databaser sammantaget bidragit till en högre reliabilitet.

40

4.10 Metodkritik