6.3.1 Det studien inte visar
Sambandet som analyseras i studien, det mellan patenteringsansökningar och PE- respektive VC-sponsring inför sin börsnotering, har identifierats och tolkats. Enligt författarna finns en viss betydelse av att vara sponsrad inför börsnotering, åtminstone vid PE-sponsring. Däremot kan vi bara förklara en viss del av antalet patentansökningar ett företag gör samtidigt som flera andra faktorer påverkar innovationsnivån. Metoden har därför varit att konstruera en modell som kan förklara större delen av patenteringen, för att sedan kunna identifiera och isolera en sponsor-effekt. Modellen förklarar strax över hälften av patenteringen vilket gör att en försiktighet måste tas i slutsatsen men framförallt blir det viktigt att analysera vad studien faktiskt inte visar. Exempelvis kvalitén i patenten, hur innovation kan förklaras sett till hela marknaden och flera okända och/eller svår- kvantifierbara variabler som driver patentering kvarstår att undersöka. Vilka faktorerna kan vara har diskuterats under föregående kapitel, se avsnitt 6.2 Teoretiska förklaringar. Sammantaget visar följande avsnitt på komplexiteten som inte bara vår, utan stor del av innovationsforskning påverkas av.
62
Kvalitén i patent har givetvis en stor betydelse då ett patent utan kommersiellt värde inte kan anses som innovativ givet definitionen i studien. Närmast har Bernstein (2015) varit som i sin undersökning hävdade att antal patentciteringar ett patent får över en tidsperiod kan antyda på genomslagskraften i patenten. Bernsteins (2015) mått är givetvis en indikator men inte samma sak som kvalité, då hur ofta ett patent citeras inte nödvändigtvis innebär att patentet inbringat mer nytta för företaget. Oavsett innebär svårigheten att författaren inte kan uttrycka vad ökningen i patentering haft för betydelse för innovation i sin helhet bland företagen. Ett mer kvalitativt patent kan vara bättre än tre andra, överväg exempelvis tre patent som används för att ta fram tre olika skruvar och jämför dem med ett patent på en lösning som kan hjälpa till att bota cancer. Utöver det blir det svårt att under omständigheterna isolera och undersöka hur innovationsnivån hänger ihop med hur aktiva PE- och VC-bolagen har varit under ägandeperioden. Rimligtvis bör graden av involverande förstärka den i studien identifierande PE-effekten. Däremot kan empirin varken bekräfta eller säkerställa hypotesen, men att sambandet finns anses vara ett rimligt antagande som annars enbart kan fastslås ifall varje PE-respektive VC-bolag hade rankat tiden nerlagd för respektive portföljbolag.
Forskning inom området debatteras frekvent och lider av att det inte finns en bra metod som på ett tillförlitligt och enhetligt sätt fångar upp all innovation, vilket hade underlättat för bredare generaliseringar. Studiens metod med patent som proxy innebär dock att innovationen på hela marknaden inte fångas upp, vilket blir extra framhävande i branscher där patentering varken är naturligt eller rimligt att ansöka om. Eftersom inkrementell innovation som förekommer i processer hos tjänstebolag, innovation associerad med lanseringen av ett varumärke eller trademark inte fångas upp kan studien bara bidra till att förklara hur patenteringen påverkas i patenterade bolag som varit sponsrade av PE- och VC-bolag. Ifall studien hade undersökt sambandet FoU-kostnader hade möjligen slutsatserna till studiens resultat kunnat vidgas. Om även variabler såsom storleken på lönerna i FoU-verksamheten, som är kvantifierbara, varit lättillgängligare hade en bättre modell för patentering kunnat konstruerats. Belägg finns nämligen i forskning kring innovationens koppling till löner, som menar på att sambandet är positivt (Hall 2010).
63 6.3.2 Forskningskvalitet
Traditionellt beskrivs validitet, replikation och reliabilitet som tre kriterier en kvantitativ studie ska uppnå för att anses som pålitlig och relevant (Bryman & Bell, 2015). En styrka och kvalité i studiens resultat ligger i arbetet med urvalet av kontrollgruppen. Kontrollgruppens betydelse i tolkningen av variablerna är stor och genom att samtliga bolag uppfyllt samma kriterier vad gäller innovation har studien säkerställt att resultaten inte inkluderat bolag som inte naturligt ansöker om patent och därtill spätt resultaten. Utspädningen, som konsekvens av en icke-representativ mängd nollor i beroende variabeln, hade lett till en dämpad och felaktig bild av innovationen. Dessutom då icke- patenterade bolag kan vara innovativa, men på grund av deras inkrementella och svårkvantifierade natur inte mäts i studien, hade ett inkluderande krävt en komplex metod. Problematiken delar vi med Kleinknecht, Montfort och Brouwer (2002) som för liknande resonemang i sin studie med hänsyn till deras beroende variabel. Med anledning av detta gör inte heller studien anspråk på att förklara hur innovationsnivån ter sig efter sponsorskap av en PE- eller VC-aktör vid börsnotering sett till hela marknaden, utan istället kan resultatet generaliseras inom sfären patenterade bolag.
För att undvika kausalitetsproblematik har mätningarna genomförts efter att alla bolag genomgått samma avyttringsmetod, en börsnotering. Markeringen innebär att bolagen befinner sig i liknande situationer och således utsätts för samma svårigheter och fördelar förknippade med att bli publikt. Trots att börsnotering som kriterium delvis använts i datainsamlingssyfte möjliggör det också för att mätningarna kan ske vid jämförbara tidpunkter, trots att börsnoteringarna är gjorda flera år emellan. Vidare, för att beakta konjunkturen har variabeln BNP släpande inkluderats framgångsrikt i modellen. Sammantaget har urvalet bidragit till att mätningarna anses tillräckliga för att indikera samband, men problematik kvarstår i antalet variabler som påverkar patentering och att de är svåra att kvantifiera. Som tidigare nämnt kan vi förklara lite mer än hälften av patentansökningarna som genomfördes. Förklaringsgraden hade troligtvis blivit bättre ifall vi hade haft tillgång till fler databaser som hade underlättat för datainhämtning av mer interna mått som exempelvis löner eller hur mycket resurser som disponeras till projekt. Tillgången till sådan data hade i viss mån kunnat hämtas ifall mer tid hade varit till förfogande och därmed kvarstår en svaghet i studien, då både validitet och reliabilitet hade kunnat förbättras med fler variabler. Däremot ska försiktighet tas vid adderandet av
64
variabler, då inkluderandet av flera kan resultera i en oäkta ökning av förklaringsgraden. I studien bemöttes problematik om -dopning genom adderandet av enbart signifikanta kontrollvariabler i slutliga regressionen, vilket innebar att alla initialt hämtade variabler inte inkluderas i regressionen.
Studien hade varit mer definitiv och generaliserbar ifall den haft ett större urval. En lösning hade varit att inkludera portföljbolag på den nordiska marknaden, då fler sponsrade börsnoteringar hade kunnat observerats. Potentiellt hade det kunnat leda till signifikanta samband relaterade till VC-aktörer och mer tillförlitliga resultat. Norden som undersökningsobjekt hade också fungerat väl då länderna delar många kulturella aspekter, något som annars påverkar innovation enligt Dakhli och De Clercq (2004) och som därmed hade kunnat uteslutas i ett resultat utan att validiteten hade försämrats. Utöver det är marknaderna lika och redovisningsprinciperna skiljer sig inte speciellt mycket , vilket gör att en eventuell lands-effekt sannolikt skulle vara liten. Förutsättningar för att isolera en PE- och VC-effekten med ett större urval än i denna studie. Det finns däremot svårigheter med detta, primärt i inhämtningen av patentdata. Annars upplevs det görbart och kan ha bidragit till mer statistiskt signifikant resultat.