Vi gör en fallbeskrivning kring ett barn med språkstörning. Undersökningens resultat är inte generaliserbart. Det medför att det blir svårt att ge förslag till fortsatt forskning.
Under arbetets gång ser vi utvecklingsmöjligheter inom en del områden. Vi tror att ett samarbete mellan BVC, förskola och föräldrar skulle medföra positiv inverkan på barnets utveckling. Ett sådant samarbete skapar gynnsamma relationer mellan de olika parterna. Vår tanke är att barnets föräldrar ska fungera som budbärare. All information passerar således via föräldrarna. Föräldrarna blir de viktigaste personerna för samverkan. Samverkan bygger på delaktighet. Vinsterna med en sådan samverkan enligt oss, är att parterna kommer närmre varandra. Sådan samverkan kan öppna upp för tidigare upptäckt utav bl.a. barn med språkstörning. Tidig upptäckt ger större möjlighet att tidigt sätta in resurser och erbjuda stöd. Även BVC:s ålderskontroller kan via föräldrarna, kompletteras med adekvat information från förskolan. BVC, förskolan och föräldrar ska samspela för att uppnå en så gynnsam utveckling som möjligt för barnet.
Vår undersökning görs i en mindre kommun. I berörd kommun finns ingen befintlig språkklass. Vi anser därför att samverkan bör ske över kommungränserna. Mindre kommuner bör samarbeta med andra närliggande kommuner kring barn med språkstörning. Man ska kartlägga barnen med språkstörning samt ta reda på befintlig kompetens. Därefter upprättas en handlingsplan – Hur går vi vidare med dessa barn? Vilken ytterligare kompetens bör tillgodoses? Tanken bakom ett sådant samarbete är att inte se lösningar som statiska. Det ena året har man kanske ett klientel som kräver att man upprättar en språkklass. Ett annat år ser behoven annorlunda ut. Då kanske det istället krävs resurser i form av kompetenshöjande insatser i befintlig grupp.
Avslutningsvis vill vi beröra vad som hänt för Anna under arbetets gång. Redan dagen efter våra första intervjuer får vi indikationer på att nya insatser görs för Anna. Respondenterna tillfrågar även oss om hur vi tänker kring Annas språkproblematik. Respondenterna verkar få ny energi genom våra möten.
Det är härligt att se att två studenters examensarbete kan väcka ny lust och energi hos alla som har medverkat i undersökningen!
Referenser
Bok
Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.
Arnald, A-K. (2007). Språkstörning hos barn och unga i skolåldern. Stockholm: Afasiförbundet/Talknuten och Riksförbundet DHB.
Berglund, L. (1991). Malmöstudien special: Psykisk hälsa hos elever i särskilda
undervisningsgrupper (Barn – familj – samhälle, 2, Forskningsrapporter från BUP-kliniken
vid allmänna sjukhuset i Malmö). Malmö: Institutionen för Psykiatri.
Bishop, D. (1997). Uncommon Understanding. Development and Disorders of Language Comprehension in Children. Hove: Psychology, cop.
Blom, I & Sjöberg, M. (2000). Leva med språkstörning. Stockholm: Bilda Förlag.
Bloom, L & Lahey, M. (1978). Language Development and Language Disorders. New York: John Wiley & Sons, Inc.
Björndal, C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Experiments by nature and
design. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children; Identification and
interventation. Lunds Universitet: Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi.
Duvner, T. (1994). Barnneuropsykiatri – MBD/DAMP, autistiska störningar, dyslexi. Stocholm: Liber Utbildning, Almqvist & Wiksell Medicin.
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Heister Trygg, B. (1998). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och
praktik. Stockholm: Handikappinstitutet.
Heister Trygg, B. (red.) (2003). Förslag till policy för AKK – Barn med grava tal- och
språkstörning och behov av alternativ kommunikationsvägar (AKK). Stockholm:
Hjälpmedelsinstitutet.
Höien, T & Lundberg, I. (1999). Dyslexi – från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Klingberg, T. (2007). Den översvämmade hjärnan: en bok om arbetsminne, IQ och den
stigande informationsfloden. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leonard, L. (1998). Children with Specific Language Impairment. Cambridge, Ma: MIT Press.
Merriam, S.B. (1988). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Noppa, I. (2000). Barn med språkstörningar – slutrapport. Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. Örebro.
Noppa, I. (2007). Barn och ungdomar med språkstörning. Riksförbundet för döva, hörselskadades och språkstörda barn, DHB.
Prop. 1998/99: 105. Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (2006). Svenska Unescorådets skriftserie nr: 2/2006.
Samuelsson, I & Sjöberg, Å. (2006). Språkstörning hos förskolebarn. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige och Talknuten.
Sjöberg, M. (2007). Ibland låtsas jag att jag förstår. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.
SOU 1998:66 FUNKIS – funktionshindrade elever i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Toll, I. (2005). En resa i lärande med målet en skola för alla. Specialpedagogiska institutet.
Wolming, S. (1997). Validitet: Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Umeå: Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar.
Kapitel (artikel ur bok med redaktör)
Bruce, B. (2003).”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. I. Bjar, L & Liberg, C. (red.) Barn
utvecklar sitt språk. (s. 253-274). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I. Bjar, L. (red.) Det hänger på språket! (s. 349-371). Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, G & Hansson, K. (2007). Grammatiska problem hos barn med språkstörning. I. Nettelbladt, U & Salameh, E-K. (red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 171- 198). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007a). Språkstörning hos barn i ett historiskt perspektiv. I. Nettelbladt, U & Salameh, E-K. (red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 35-56). Lund:
Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007b) Fonologiska problem hos barn med språkstörning. I. Nettelbladt, U & Salameh, E-K. (red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 95-134). Lund:
Studentlitteratur.
Nettelbladt, U & Reutersskiöld Wagner, C. (2003). När samspelet inte fungerar – pragmatisk språkstörning. I. Bjar, L & Liberg, C. (red.) Barn utvecklar sitt språk. (s. 173-193). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I. Nettelbladt, U & Salameh, E-K. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 13-33). Lund:
Studentlitteratur.
Utbildningsrapport
Ahlin, A. (2003). Så här är jag! (Magisteruppsats i specialpedagogik, 20 poäng) Linköpings Universitet: Institutionen för Beteendevetenskap.
Johansson, C & Segnestam, Y. (2002). Lyssningsträning – modifierat tal kontra tal-i-brus. (Magisteruppsats, 20 poäng) Stockholm: Karolinska institutet, institutionen för klinisk vetenskap. Enheten för logopedi och foniatri.
Loheman, S. (2003). Från Salamanca till Sally och Magnus. (D-uppsats i pedagogiskt arbete) Linköpings Universitet: Institutionen för beteendevetenskap.
Internet
Presenterat efter den ordning de förekommer i löpande texten
Engström, J. www.agrenska.se Nyhetsbrev 213 Grav språkstörning (se nedan) Hämtat 6 december 2007, från
www6.goteborg.se/agrenska/nyhetsbrev/alla_utgavor_files/Grav%20spr%E5kst%F6rning200 3.pdf
www.agrenska.se – Ågrenska bedriver verksamheter utifrån ett helhetsperspektiv för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar samt för deras familjer. Nyhetsbreven skrivs av Jan Engström. Faktainnehållet utgörs av en sammanfattning från föreläsningar på Ågrenska. Innan informationen blir tillgänglig för allmänheten har föreläsarna möjlighet att läsa och lämna synpunkter på sammanfattningarna. Ex. på föreläsare som medverkat till nyhetsbrev 213; Barnneurofysiolog Marianne Ors, logoped Barbro Bruce, barnpsykiater Berit Lagerheim, specialpedagog Lena Otterstadh, socionom Eva Borgström
www.bo.se Hämtat 19 december 2007, från http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55 www.riksdagen.se Skollagen (1985) Hämtat 10 december 2007, från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985 &bet=1985:1100 66
www.riksdagen.se Grundskoleförordningen (1994) Hämtat 23 november 2007, från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194
www.skolverket.se Lpo 94, Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet, 1994 Hämtat 21 november 2007, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 www.sit.se Hämtat 5 december 2007, från http://www.sit.se/net/Specialpedagogik/R%E5dgivning/Lagar+och+%F6verenskommelser/Lo kal+arbetsplan www.vardguiden.se Hämtat 27 november 2007, från http://www.vardguiden.se/Article.asp?c=2489 www.INFPREG.se Hämtat 4 december 2007, från http://www.medscinet.se/infpreg/allinfo/allinfo.asp
Westerlund, M. Rapport från Språkförskolekonferens. www.uppsala.se Hämtat 3 december 2007, från
http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Extemt/Dokument/Skola_o_forskola/Sprakfor skolekonferens.pdf
Föreläsningar
Bruce, B. (070329). Språkstörning i tal och skrift – diagnostik och pedagogik. Stockholm: Lärarhögskolan
Segnestam, Y. (071108). Auditiv perception – hörsel, lyssnande, förståelse. Malmö: Specialpedagogiska institutet
Intervjuer
Intervju med skolledare, 071029 Intervju med speciallärare, 071030 Intervju med lärare, 071031
Intervju med förskollärare, 071031 Intervju med talpedagog, 071105 Intervju med skolpsykolog, 071128 Intervju med Annas mamma, 071129 Intervju med specialpedagog, 071205
Bilaga 1
Intervjuguide
SAMVERKAN
Vilken betydelse har samverkan mellan olika
parter för Anna?
Hur ser det ut i dag rörande samverkan?
Vad är optimal samverkan för att Anna ska få
en så gynnsam utveckling som möjligt?
NULÄGE
Vad vet du om Annas totala skolsituation
idag?
Hur tror du att Anna ser på sin egen
skolsituation?
Vad står i den lokala skolplanen angående
barn med språkstörning? Tar den sin
utgångspunkt i FUNKIS?
FRAMTID
Hur tänker du kring Annas framtida
skolgång?
Särskilda åtgärder för Anna – hur
möjliggöra?
Vissa anser att språkstörda barn ska gå i
särskild språkklass – vad anser du om det?
Bilaga 2
Fullmakt för utredningsmaterial
Härmed intygar jag, X Xsson, att Linda Johanson och Ann-Sofie Persson ges tillgång till komplett utredningsmaterial kring min
dotter, Anna Xsson, personnummer: xxxxxx – yyyy.
Allt material kommer att behandlas konfidentiellt i en C-uppsats, 15hp, vid Malmö högskola, specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning, 90hp.
________________________________ ________________________________
Ort och datum X Xsson, tfn: 1234-56 67 89
________________________________
Linda Johanson, xxxxxx - yyyy
________________________________
Ann-Sofie Persson, xxxxxx - yyyy