Undersökningsgrupp/Urval

Vi intervjuar nuvarande nyckelpersoner runt Anna. Personerna ska ha betydelse för Anna på ett eller annat sätt. En del har fysisk kontakt med Anna i det dagliga arbetet. Andra är av betydelse för de insatser som görs/ska göras. Den viktigaste personen, förutom Anna själv, är hennes mamma. Hon bidrar med den mest kompletta bilden av Anna, från nyfödd till 9 årsålder.

Att hitta nyckelpersonerna är inte svårt. Troligen beror detta på att en utav oss redan känner Anna och vet vart man ska söka. De intervjuade berättar själva varför de tror att de är nyckelpersoner i Annas närhet. Här följer deras avkortade beskrivningar;

Mamma: aktiv och medveten om sin dotters bästa. Har stor tilltro till de

pedagoger som finns runt Anna.

Förskollärare: vill se att alla har en plats i skolan, vill inte särskilja. Har arbetat

i skolan i ca 10 år. Har varit Annas mentor i 3½ läsår, dvs. hela hennes skoltid. Fungerar bra med Anna och familjen.

Lärare: har varit Annas lärare i 2 år. Har ett stort intresse för barn i behov av

särskilt stöd. Fungerar bra med Anna och familjen.

Skolledare: relativt ny i sin roll. Har tidigare arbetat som pedagog i Annas

grupp.

Speciallärare: har arbetat väldigt intensivt med Anna. Har bra kontakt både

med Anna och med familjen.

Talpedagog: har arbetat intensivt med Anna i perioder. Anna har inte alltid

gillat detta arbete, eftersom det naturligtvis har varit oerhört arbetskrävande. Anna gillar dock talpedagogen som person och därför har det gått bra.

Specialpedagog: den som kontaktas i första hand när det ”strular”. Har varit

inkopplad ett antal gånger och bl.a. fört ärendet vidare till skolpsykologen.

Skolpsykolog: har utfört ett WISC-test (Wechsler Intelligence Scale for

Children, utvecklat av Harcourt Assessment) samt träffat Anna och familjen ett par gånger. Har vidarebefordrat testresultatet till Neuropsykiatriska utredningsteamet (NPU).

Skolan där berörda respondenter antingen arbetar, konsulterar eller har sitt barn på, är en F – 6 skola med ca 180 elever. I berörd kommun är sexåringarna inskrivna i skolan. Skolan har på senare år haft en hel del skolledarbyten som på olika sätt kan ha påverkat arbetet med eleverna som helhet och elever i behov av särskilt stöd, i synnerhet. Detta är inget vi med säkerhet vet men det känns viktigt att ha med denna information.

Eftersom tyngdpunkten i vårt arbete ligger på nuvarande och framtida skolsituation väljer vi att avstå från att intervjua förskolepersonal.

Ambitionen är från början även att intervjua Anna. När vi träffar henne känns det dock mindre relevant. Hon ger tydligt uttryck för att inte vilja bli inspelad på band. Hon berättar ”det har jag redan gjort många gånger och jag låter som en bebis”. Anna vill däremot gärna sjunga in några sånger på diktafonen. Vi tycker att det är en bra idé och Anna springer glatt in

på sitt rum. Det känns helt enkelt inte relevant att ställa en massa frågor till Anna. Det är bättre att hon får göra något som hon tycker är kul.

6.3 Genomförande

Vi sammanställer en intervjuguide utifrån ett antal teman (bilaga 1). De personer vi kallar nyckelpersoner kontaktas därefter via telefon. Vi presenterar vårt arbete. Samtliga respondenter är villiga att ställa upp på en intervju. För att de ska få likvärdig information skickar vi ett bekräftelsemejl innehållande; datum och tid för intervjun, ungefärlig längd på intervjun, de huvudteman intervjun kommer att baseras på samt att intervjun kommer att bandas. Mejlen innehåller våra namn och telefonnummer. Mejlen skickas mot läskvitto.

Respondenterna får själva avgöra vart intervjun ska ske. Detta medför att vi som intervjuare får ta oss runt till en mängd olika platser. Den tid vi uppgivit att intervjun ska ta, ca 45 minuter, visar sig stämma bra. De flesta respondenter har tänkt kring de teman vi skickat ut. Respondenterna uttrycker tydligt att detta känns bra – ”man vet ju vad man ska prata om” (intervju 071031). En av respondenterna tycker att bandupptagning känns lite skrämmande. Vi förklarar hur det kommer att gå till samt att intervjuerna raderas efter det att arbetet är klart. Då samtycker respondenten.

Vi väljer att båda vara närvarande vid intervjuerna. Detta för att kunna koncentrera oss på olika delar av intervjun. Ingen av respondenterna ifrågasätter detta. Snarare verkar de tycka att det är positivt att ha två ansikten att vända sig till. Vi som intervjuare tycker dock inte att det ger den utdelning som vi hade räknat med. Vi trodde att det skulle finnas mer att observera gällande kroppsspråk, gester och mimik. Uteblivet resultat kan eventuellt bero på att vi i förväg skickat ut intervjuns huvudteman. Respondenterna får på så sätt tid att tänka och förbereda sig.

Två av respondenterna är inte intervjuade utifrån intervjuguiden. Annas mamma är den ena och skolpsykologen är den andra. Mamman träffar vi för en djupintervju. Skolpsykologen träffar vi för att ta del av ett testresultat samt inventera hennes tankar kring Annas framtid.

Den skriftliga dokumentationen är relativt enkel att få tillgång till tack vare den fullmakt (bilaga 2) vi upprättar. I de fall då tveksamheter uppstår, står Annas mamma på vår sida och hjälper oss att få tillgång till adekvata dokument.

6.4 Databearbetning

Efter intervjutranskribering använder vi oss av meningskoncentrering för att bearbeta materialet. Meningskoncentrering innebär att man kortar ner och koncentrerar längre uttalanden. Detta utan att förlora viktig information i respondenternas uttalanden (Kvale, 1997). Den skriftliga dokumentationen analyseras utifrån sitt innehåll (Stukát, 2005) samt kopplas till mammans djupintervju för att få en helhetsbild av Anna fram till dags datum. I diskussionsavsnittet kopplar vi samman djupintervjun, dokumentationen samt skolpersonalens berättelser.

6.5 Tillförlitlighetsaspekter

Hur tillförlitlig en undersökning är ska genomsyra hela arbetsprocessen. Allt från syftesformulering till resultat ska kontinuerligt ifrågasättas av författarna. Tillförlitlighetsaspekten är en ständigt pågående process som löper parallellt med övrigt arbete.

Reliabiliteten i vår undersökning är låg pga. fallbeskrivningens avsaknad av generaliserbarhet. Inte heller intervjuer kan sägas ha en hög reliabilitet. Det är många faktorer som kan påverka en intervju t.ex. feltolkningar och de medverkandes dagsform. Dessutom sker en kontinuerlig tolkning av resultatet redan i intervjusituationen. Även validiteten är låg – ett subjektivt mätinstrument ger låg validitet (Wolming, 1997).

Resultatet är inte generellt överförbart, utan belyser snarare något som andra intressenter kan ha nytta av att läsa. Undersökningens styrka ligger i att få djupgående insikter om en specifik företeelse (Merriam, 1988).

Intervjuguiden granskas av vår handledare samt av ett antal kollegor på en annan skola. De som granskar tycker att guiden är lagom lång samt innehåller adekvata teman. Det som framförs som negativt är att intervjuns huvudteman ligger nära varandra och en viss risk för

överlappning kan förekomma. Vi är medvetna om detta men väljer att arbeta utifrån vår utgångsguide. En förändring av guiden skulle eventuellt ha kunnat tydliggöra en del frågor i resultatet.

En av oss har dessutom arbetat som pedagog i berörd grupp. Detta medför en ökad förförståelse, både på ett positivt och på ett negativt sätt. Det positiva innebär att de flesta nyckelpersoner är kända. Positivt är även att förkunskap kring organisatoriska frågor finns. Det som blir extra viktigt är att analysen av resultatet inte tolkas utifrån den förkunskap som föreligger.

Annat som höjer arbetets tillförlitlighet är att vi mejlar intervjutranskriberingen till respondenterna för genomläsning. Har respondenterna synpunkter meddelar de oss. En av respondenterna utnyttjar denna möjlighet.

Tanken bakom att respondenterna själva får välja plats för intervjun är trygghetsfaktorn. Befinner man sig på ett ställe som känns bra så kanske man kan slappna av på ett annat sätt – ingen yttre störning förekommer. Vi tror att detta har höjt kvaliteten på intervjuerna även om det har kostat oss en del extra tid.

Vi är medvetna om att de resultat som rör Annas förskoleperiod till viss del är vinklade. Resultaten baseras på djupintervjun med mamman samt befintlig dokumentation.

I analysen kopplar vi resultatet, deduktivt, till Bronfenbrenners systemteori. På detta sätt försöker vi teoretisera undersökningens resultat.

6.6 Etik

Även de etiska frågeställningarna ska beaktas genom hela processen. Vi utgår från Etiska rådets fyra huvudkrav;

• Informationskravet – De berörda ska informeras dels om studiens syfte, dels om det frivilliga deltagandet.

• Samtyckeskravet – De berörda har själva rätten att besluta om deltagande. • Konfidentialitetskravet – De berördas anonymitet garanteras.

• Nyttjandekravet – Insamlad data får enbart användas i forskningssyfte. (Stukát, 2005)

Det enda krav som inte uppfylls är anonymiteten. Respondenternas identitet är samma som deras utbildning. Anonymitet går inte att uppfylla vid en intervjuundersökning. Andra etiska ställningstaganden som vi får göra under arbetets gång rör pappan i familjen. Han vill inte delta i en intervju men ger sitt medgivande till själva arbetet.

För att vårt arbete ska bli genomförbart krävs ett godkännande av Annas föräldrar. Då detta inte medför några som helst problem upprättar vi tillsammans en fullmakt (bilaga 2). Vi får genom föräldrarnas tillåtelse tillgång till all information rörande deras dotter Anna.

Vi har tidigare berört Anna som respondent samt att vi tog tillbaka detta pga. hennes reaktion. Resultatet som helhet skulle kunna få en annan vinkling om Anna hade medverkat som respondent men vi känner inte att tryggheten infinner sig hos henne. Hon vill helt enkelt inte bli intervjuad eller inspelad på band.

7. Resultat

Vi väljer att först presentera djupintervjun med mamman, kopplad till dokumentationen kring Anna. Denna koppling gör vi för att levandegöra en abstrakt dokumentation. För att göra berättelsen mer levande använder vi oss av ett antal direkta citat.