Ett annorlunda och svårplacerat barn
Det som min studie visar, som samtidigt är mitt bidrag till forskningsområdet, är att konstruktionen av ensamkommande barn inom socialtjänsten måste förstås i relation till bedömnings- och utredningsverktyget BBIC. Genom sin form och sin teoretiska grund påverkar BBIC de berättelser som skapas om ensamkommande barn. Studien visar att barnavårdsutredningar ger uttryck för motstridiga föreställningar om ensamkommande barn. Det kan till exempel handla om hur ensamkommande barns hälsa framställs där den stabila kroppen står jämsides det sköra psyket. Ett annat exempel utgörs av hur orden
ansvar och ansvarstagande laddas med negativt innebörd när de avser barnets liv i
hemlandet. Att barnet är ansvarstagande i relation till skol- och boendepersonalen artikuleras som någonting positivt.
Utifrån en juridisk definition är ensamkommande barn barn, det vill säga individer under 18 år. Samtidigt konstrueras deras tidigare erfarenheter av ansvar, våld, misshandel, tortyr och separation vara skillnadsskapande och stå emot föreställningar om barn och barndom. Det kan således vara svårt för socialtjänsten att placera ensamkommande barn i de
befintliga sociala kategorierna barn och vuxen. Till följd av detta framstår
ensamkommande barn som en egen grupp barn som skiljer sig från övriga barn, så väl som vuxna. Följande citat från Liisa Malkki (1995b:511) illustrerar bäst vad jag vill framföra:
Almost like an essentialized antropological ’tribe’ […] not just a mixed category of people sharing a certain legal status; they become
’a culture’,’an identity’, ’a social world’ or a ’community’. There is a tendency to proceed as […] all shared a common condition or nature.
Trots att de arton ensamkommande barn som beskrivs i de lästa barnavårdsutredningarna kommer från olika länder, har olika etniciteter, kön, klass, erfarenhet, utbildning,
funktionshinder och liknande beskrivs de på ett likartat sätt. Beskrivningar och förståelser av ensamkommande barn som individer med unika erfarenheter osynliggörs. Istället tycks ensamkommande barn förstås som en homogen grupp barn, en egen grupp skild från övriga barn och vuxna. Det som framställs som gruppens gemensamma erfarenheter är bristande barndom, traumatiska upplevelser av krig och konflikter, separationer från föräldrarna, dåligt psykiskt mående etc. Samtidigt konstrueras ensamkommande barn i relation till föreställningar om ett normalt barn, normal barndom, normalt psyke, normalt beteende, normal etnicitet eller kultur etc. Det ensamkommande barnet blir således ett barn som avviker från normaliteten.
Ibland styrs ensamkommande barn mot en föreställd normalitet genom till exempel psykologkontakten där denne förväntas bota, göra om eller normalisera. Styrning mot normaliteten kan även uttryckas i att barnet ska lära sig svenska sociala koder. Att
definiera normalitet kan bli en omöjlig uppgift vilket gör att alla försök till normalisering av ensamkommande barn riskerar att misslyckas.
Konstruktionen av ett annorlunda och svårplacerat barn engagerar en hel grupp av människor som utbildas och arbetar för att möta dessa barn; socialsekreterare med speciell kompetens, administratörer, behandlings-och boendepersonal på olika HVB-hem, BUP-psykologer och alla andra där även jag som skriver denna uppsats räknas.
Andra diskursanalytiska studier
Den här studien var inte utformad för att studera hur ensamkommande barn konstrueras i relation till maktpositioner som kön och socialklass och hur dessa interagerar med ålder och etnicitet. Detta är dock någonting som jag, under studiens gång, funderat mycket kring och hoppas studera vidare. Ny forskningsfråga av relevans för det sociala arbetet är att studera hur socialsekreterare resonerar om kön, etnicitet, ålder och social klass när de utreder, bedömer och fattar beslut i ärenden som avser ensamkommande barn. För det skulle det behövas andra metoder än de jag använder mig av i denna studie. En möjlig ingång skulle kunna vara att tillbringa längre tid på ett socialkontor och observera arbetet som utförs i vardagen.
Att studera sociala akter har sina hinder och möjligheter. Under studiens gång har jag insett att hinder, till en del, handlar om att forskaren inte kan ställa följdfrågor till materialet och be om förtydliganden. Samtidigt utgör sociala akter en oerhört intressant källa till hur människor som kommer i kontakt med socialtjänsten beskrivs. En framtida forskningsfråga skulle således beröra förändringar av hur ensamkommande barn beskrivits över tid. Kan man spåra de nutida konstruktionerna av ensamkommande barn tillbaka i tiden? Hur
framställdes ensamkommande barn i dokumentation innan lagförtydligandet16?
Ensamkommande barn är ett tema som kan användas som en ingång och ställa frågor som sträcker sig bortom själva området. En sådan fråga berör kategoriseringar av de individer som socialtjänsten kommer i kontakt med. Att kategorisera ting i vardagen är någonting vi gör ganska oreflekterat som samtidigt hjälper oss skapa ordning. Den kategorisering som sker när människor söker hjälp hos socialtjänsten är en dock mindre oskyldig process där individen, i all sin komplexitet, förenklas för att passa en på förhand given kategori. Skillnader inom kategorin och likheter mellan kategorierna osynliggörs.
Att kategoriseras som ensamkommande barn är en förutsättning för att få tillgång till en god man, socialsekreterare, boende i ett familjehem eller HVB-hem. Men det innebär också beskrivningar av hur den kategorin är, t ex traumatiserade, mår dåligt, lätthanterliga, kräsna etc. Hur påverkas ensamkommande barn av de beskrivningarna och hur länge kommer den givna kategoriseringen att gälla? När kan det ensamkommande barnet skaka av sig den kategoritillhörigheten och dess innehåll? Det bör tilläggas att jag är medveten om att socialsekreterare också är en kategori och att även den, i vissa avseenden, kan vara negativt laddad. På samma gång är det en kategoritillhörighet som inte behöver förfölja den kategoriserade i alla sociala sammanhang. Det framstår som möjligheten att kliva in och ut ur en kategori blir en form av överordning reserverad för vissa samhällsgrupper.
Referenser
Ahrne, Göran (2007): Att se samhället. Malmö: Liber.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008): Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, E. Hans; Ascher, Henry; Björnberg, Ulla; Eastmond, Marita (2010): Mellan
det förflutna och framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande.
Göteborgs Universitet: CERGU.
Backlund, Åsa; Eriksson, Riita; von Greiff, Katarina & Åkerlund, Eva-Marie (2012):
Ensam och flyktingbarn – barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. FoU
Nordväst; FoU Nordost; FoU Södertörn.
Backlund, Åsa; Eriksson, Riita; von Greiff, Katarina & Åkerlund, Eva-Marie (2014):
Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar - erfarenheter från Stockholms län. FoU Nordväst; FoU Nordost; FoU Södertörn.
Barnombudsmannen (2010): Så här förbättrar kommunerna mottagandet av
ensamkommande asylsökande barn: Rekommendationer från tio kommuner och
Barnombudsmannen i en dialog den 8 december 2010. Stockholm: Barnombudsmannen
(Dnr 9.5:0874/10).
Barron, Karin (1999): Ethics in qualitative social research on marginalized groups I:
Scandinavian journal of Disability Research. vol.1(1).
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012): Diskuranalys I: Bergström Göran och Boréus Kristina (red.), Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Best, Joel (1995): Typification and Social Problems Constructions. I: Joel. Best (red.),
Images of Issues. Typifying Contemporary Social Problems. New York: Aldine de Gruyter.
Bhabha, Jacqueline (1999): Out of the frying pan and into the fire? Unaccompanied child asylum seekers in the United States. Social Politics. 6(2). 263–270.
Billquist, Leila & Johnsson, Lisbeth (2007): Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. I:
Socialvetenskaplig tidsskrift. Nr.1.
Billqvist, Leila (1999): Rummet, mötet och ritualerna. En studie av socialbyrån,
klientarbetet och klientskapet. Doktorsavhandling. Göteborg: Institutionen för socialt
arbete: Göteborgs Universitet.
Boréus, Kristina (2011): Diskursanalys. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.), Handbok i kvalitativa metoder.Malmö:Liber.
Bryan, Catherine & Denov, Myriam (2011): Separated Refugee Children in Canada: The Construction of Risk Identity. I: Journal of Immigrant &
Refugee Studies. 9. 242-266.
Burr, Vivian (1995/2003): Social constructivism. London: Routlegde.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007): Introduktion. I: Mats. Börjesson & Eva. Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner - en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Chambon, S. Adrienne (1999): Foucault’s Approach: Making the Familiar Visible. I: Chambon, S. Adrienne; Irving, Allan & Epstein, Laura (red.), Reading Foucault for Social
Work. New york: Columbia University Press.
Codex (2015): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Corsaro, William A.( 2011): The Sociology of Childhood. London: Sage
Eastmond, Marita (1998): Nationalist Discourses and the Construction of Difference: Bosnian Muslim Refugees in Sweden. I: Journal of Refugee Studies.Vol.11/nr2. Eide, Ketil (2005): Tvetydige barn. Om barnemigranter i et historisk komparativt
perspektiv. Bergen: Sosiologisk institutt, Universitetet i Bergen.
Eide, Ketil (2007): Enslige asylbarn og historiens tvetydighet. I: Barn nr. 3-4. Norsk senter for barneforskning.
Engebrigtsen, Ada (2002): Forlatte barn, ankerbarn, betrodde barn. Ett transnasjonalt
perspektiv på enslige mindreårige asylsøkere. Norsk institutt for forskning om oppvekst,
velferd og aldring (NOVA). Rapport 7/02.
Epstein, Laura (1999): The Culture of Social Work. I: Chambon, S. Adrienne; Irving, Allan & Epstein, Laura (red.), Reading Foucault for Social Work. New york: Columbia University Press.
Foucault, Michael (1961/1983):Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund:Arkiv.
Foucault, Michael (2008): Diskursernas kamp. Texter i urval av Thomas Götselius & Ulf Olsson. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag.
Foucault, Michel (1975/2003): Övervakning och straff- fängelsets födelse. Lund: Arkiv. Giddens, Antony (1991): Modernity and Self-identity. Cambridge: Polity Press.
Hengst, Heinz (2009): Collective Identities. I: Qvortrup Jens, Corasaro William A. & Honig Michel-Sebastian (red.), The Palgrave Handbook of Childhood Studies. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Herz, Marcus (2012): Från ideal till ideologi. Konstruktioner av kön och etnicitet inom
socialtjänsten. Örebro universitet.
Hessle, Marie (2009): Ensamkommande men inte ensamma – Tioårsuppföljning av
ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Hultmann, Ole (2008): Ensamkommande barn – psykologiska perspektiv. Examination för handledar- och lärarutbildning, steg 3-nivå.
http://www.grkom.se/download/18.617428bd117abc0da4880002233/oles_uppsats.pdf (hämtad 2014-10-01).
Hydén, Lars-Christer (1995): Det sociala misslyckandet som berättelse. Att återställa den moraliska ordningen. I: Socialvetenskaplig tidskrift .Vol 2./nr 3. s. 194-207.
Irving, Allan (1999): Waiting for Foucault: Social Work and the Mulitudinous Truth(s) of Life. I: Chambon, S. Adrienne; Irving, Allan & Epstein, Laura (red.), Reading Foucault
for Social Work. New york: Columbia University Press.
Johansson, Thomas (2012): Kändisfabriken – Identitet, makeover och kroppens tid. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Juhila, Kirsi; Pösö, Tarja; Christopher, Hall & Parton, Nigel (2003): Introduction: Beyond a Universal Client. I: Hall, Christopher; Juhila, Kirsi; Parton, Nigel & Pösö, Tarja (red.),
Constructing Clienthood in Social work and Human Services. Interaction, Identities and Practices.London & Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (2003) Inledning: At skabe en klient. I: Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (red.), At skabe en klient: institutionelle
identiteter i socialt arbejde. København: Hans Reitzel.
Kamali, Masoud (2002): Kulturkompetens i socialt arbete. Om socialarbetarens och
klientens kulturella bakgrund. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Kohli, Ravi (2007) Social Work with Unaccompanied Asylum-seeking Children. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Lelander, Philip & Johansson, Thomas (2007): Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, Mona & Vinthagen Stellan (2009): Makt, motstånd och förändring. Maktteorier. I: Lilja, Mona & Vinthagen Stellan (red.), Motstånd. Malmö: Liber
Lundström, Tommy (2008): Aktforskning. I: Meeuwisse, Anna; Swärd, Hans; Eliasson-Lappalainen, Rosmari; Jacobsson, Katarina (red.), Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur och Kultur.
Malkki, Liisa (1992):National Geographic: The Rooting of Peoples and the Territorialization of National Identity among Scholars and Refugees. I: Cultural
Anthropology. Vol.7/nr.1. s. 24-44.
Malkki, Liisa (1995a): Purity and Exile: Violence, Memory and National Cosmology
among Hutu Refugees in Tanzania. Chicago: University of Chicago Press.
Malkki, Liisa (1995b): Refugees and exile: from ’refugee studies’ to the Natural order of things. I: Annual Review of Anthropology. Vol 24. s. 495-523.
Mattson, Tina (2010): Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
Meyer, Anneke (2007): The moral rhetoric of childhood. I: Childhood Vol.14(1). s. 85-104.
Migrationsverket (2015): Aktuellt om… ensamkommande barn och ungdomar.
http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a34607721145c/1421757337506/Aktuellt_om_jan uari_2015.pdf (hämtat 15-02-04)
Migrationsverket; Sveriges kommuner och landsting; Skolverket; Länstyrelserna; Socialstyrelsen (2013): Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar. http://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba6310f9d/1381926398965/Rapport_ensamk ommande+barn_februari+2013.pdf (hämtat 15-02-04).
Mäkitalo, Åsa (2005): Dokumentation som formerande resurs. Om institutioners immanenta pedagogik. I: Nordisk Pedagogik. Vol. 25. s. 123-138.
Nilsson, Roddy (2008): Foucault – en introduktion. Malmö: Égalité.
Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007): Age order and children´s agency I: Wintersberger, Helmut; Alanen, Leena; Olk, Thomas; Jens Qvortrup (red.), Childhood,
generational order and the walfare state. Exploring children´s social and economic welfare. Odense: University Press of Southern Danmark.
Peterson, Abby & Ålund, Alexandra (2007): Etniciteter: Ras, Kön, Klass, Identitet och kultur. I: Peterson, Abby & Hjerm, Mikael (red.), Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups.
Petersson, Frida (2013): Kontroll av beroende: substitutionsbehandlingens logik, praktik
och semantik. Malmö: Ègalité.
Qvortrup Jens, Corasaro William A. & Honig Michel-Sebastian (2009): The Palgrave
Handbook of Childhood Studies. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Rädda Barnen (2004): Att möta de ensamkommande barnen. Stockholm: Rädda Barnen. http://resourcecentre.savethechildren.se/sites/default/files/documents/2489.pdf (hämtat 2014-10-16).
Rädda Barnen (2008): Hur har det gått? Ensamkommande barn – mottagandet sedan
http://resourcecentre.savethechildren.se/sites/default/files/documents/2834.pdf (hämtad 2014-10-01).
Sandberg, Greta (2010): Etnicitet, ungdom och socialt arbete – En analys av
kulturbegreppet i ett komplext och kluvet forskningsfält. Linnéuniversitetet: Institutionen
för socialt arbete. Rapportserie i socialt arbete: Rapport Nr 2 (avhandling). SFS 1994:137. Lag om mottagande av asylsökande m.fl.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.
Silverman, David (2006): Interpreting Qualitative Data: Methods for Analyzing Talk, Text
and Interaction. London: Sage.
Socialstyrelsen (2010): Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013a): Ensamkommande barns och ungas behov – En kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013b): Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar- En vägledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013c): Barns behov i centrum. Grundbok BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013d): Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till barn och ungas
hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2014:5: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i
verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2011:64. Asylsökande ensamkommande barn. En översyn av mottagandet. Stockholm: Fritze.
Stretmo, Live & Melander, Charlotte (2013): Får jag vara med? Erfarenheter från
ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp.
FoU i Väst.
Stretmo, Live (2010): Bilder av ensamkommande barn - En studie av nationell policy riktad mot ensamkommande barn i Norge och Sverige under perioden 2000 till och med 2009. I: Andersson, E. Hans; Ascher, Henry; Björnberg, Ulla; Eastmond, Marita (red.),
Mellan det förflutna och framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande.
Göteborgs Universitet: CERGU.
Stretmo, Live (2014): Governing the unaccompanied child – media, policy and practice. Department of Sociology and Work Science: University of Gothenburg.
Tursunivic, Mirzet (2002): Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik. I: Sociologisk
Watters, Charles (2001): Emerging paradigms in the mental health care of refugees. I:
Social Science and Medicine. 52. 1709-1718.
Watters, Charles (2008): Refugee Children: Towards the Next Horizon. New York: Routledge.
Wernesjö, Ulrika (2012): Unaccompanied asylum-seeking children: Whose perspective? I: Childhood. 19(4). 495-507.
Wikström, Hanna (2009): Etnicitet. Malmö: Liber.
Wimelius, Malin; Isaksson, Joakim; Eriksson, Malin; Hanberger, Anders; Ghazinour, Mehdi (2012): Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar-förutsättningar för
mottagandet och kunskapsläget. Umeå Centre for Evaluation Research.
http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.128027.1363208999!/menu/standard/file/103187_ensamkomman de-flyktingbarn-och-ungdomar-e-n-kunskapsversikt-wimelius-m-fl-2012.pdf. (hämtad 2014-10-01).
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000): Diskursanalys som
teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wyness, Michael (2012): Childhood and Society. Basinstoke: Palgrave Macmillan.
Ålund, Alexandra & Alinia, Minoo (2011): I skuggan av kulturella stereotypier. Perspektiv på forskning om genus, jämställdhet och etniska relationer i Sverige. I: Sociologisk
Forskning, årgång 48 nr.2.
Ålund, Alexandra (2002): Sociala problem i kulturell förklädnad I: Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red.), Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur.