2 Teoribakgrund
5.6 Avslutande reflektioner
Kortskrivning, som verktyg för att synliggöra och utveckla tankar, låter onekligen positivt i teorin, men fungerar det i praktiken? Vi har sett att några elever har upplevt det som problematiskt att ”tänka med pennan” och inte kunnat utnyttja den möjlighet till aktivt lärande som skrivandet kan bidra till. Men för att återknyta till Vygotskijs teorier om att språk och tanke alltid påverkar varandra ömsesidigt, så har vi även sett exempel på att elever upplevt skrivandet som generativt. Vi har också sett exempel på det Björk skriver om att de redan nerskrivna orden fungerar som en språngbräda för nya associationer och fortsatt tänkande och vi har även mött elever som har upplevt att de har fått bättre minne. I dessa fall har eleverna använt skrivandet som ett aktivt inlärningsverktyg och syftet med kortskrivning har kunnat uppnås.
43
6 Slutsatser
Vår första slutsats är att kortskrivning kan vara ett fungerande verktyg för många elever när det gäller att stödja deras tänkande och lärande. En förutsättning är dock att de använder skrivandet som ett aktivt inlärningsverktyg. Vi har sett att flera av de elever som deltog i vår undersökning har kunnat synliggöra tankar, erfarenheter och kunskaper med hjälp av kortskrivning. Men vi har också sett att det finns elever i de båda klasserna som inte har kunnat göra det. En anledning till det sistnämnda tror vi är att eleverna har en negativ inställning till skrivande och definierar sig själva som icke-skrivare, men vi tror att den främsta anledningen är att eleverna är ovana vid expressivt tankeskrivande. De är därför osäkra på hur en sådan text kan se ut och vad den kan innehålla. Det skulle kunna vara så att många inte vet hur de ska tänka utanför den ram som de är vana vid, och hur de sedan ska kunna skriva ner det som de har tänkt. Vi tror att kortskrivning därför kan hjälpa eleverna att utveckla deras förmåga att reflektera, vilket gör detta verktyg lämpligt att använda för att nå de mål som kursplanerna i svenska beskriver.
Vår andra slutsats är att vi som lärare måste vara uppmärksamma på vilka föreställningar eleverna har om lärande och undervisning och hur dessa påverkar deras beteende i klassrummet. I vårt fall har kortskrivningarnas utformning och elevernas uppfattningar om den haft betydelse. Vi har i vår undersökning sett att elever som är vana vid den fråga-svar- utformning som kännetecknar slutna frågor, även försöker att få autentiska frågor att passa in i detta mönster.
Slutligen har vi kommit fram till att kortskrivning har stor potential eftersom detta verktyg både kan användas som ett mål i sig själv men även som ett medel för att nå andra mål. Kortskrivning kan vara ett mål i sig själv genom att eleven exempelvis får möjlighet att synliggöra sina egna tankar och sin egen kunskap, utveckla sitt skrivande samt resonera och reflektera kring ett ämnesinnehåll. Exempelvis kan kortskrivning även användas för att skapa ett flerstämmigt klassrum där flera röster får höras genom att elevernas texter lyfts fram och diskuteras. På så sätt kan kortskrivning fungera som ett verktyg för att försöka nå andra mål.
Även om våra iakttagelser och resonemang endast gäller för eleverna som deltagit i vår undersökning tror vi att det finns motsvarigheter till dessa elever i andra klasser, vilket gör att våra slutsatser även kan vara relevanta för andra lärare.
44
7 Avslutning
För oss har det varit oerhört givande att genomföra denna undersökning och få inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Det var intressant att eleverna lyfte fram flera av de fördelar med kortskrivning som kurslitteraturen beskriver, men att de också gav oss en uppfattning om de risker som kan finnas med kortskrivning. Genom vår undersökning har vårt didaktiska tänkande utvecklats på så sätt att vi är än mer medvetna om att inte ta något för givet. Alla elever är unika och de överraskar oss ständigt och ger oss nya perspektiv på vår undervisning. I vårt fall tror vi att elevernas föreställningar om hur man lär sig och vad man gör i skolan har utmanats och gett eleverna nya erfarenheter av vad skrivande kan vara. Eftersom vi anser att kortskrivning kan vara ett fungerande verktyg när det gäller att synliggöra tankar och kunskaper kommer vi att använda oss av det i vår undervisning, men i fortsättningen kommer vi att involvera eleverna i diskussionen kring de didaktiska frågorna ”hur?” och ”varför?”. Vi kommer också att använda oss av kortskrivning eftersom vi anser att kortskrivning är ett lämpligt verktyg att utnyttja för oss lärare som vill skapa en undervisning som utmanar och anknyter till elevernas erfarenheter och kunskaper.
Avslutningsvis vill vi rikta blicken framåt mot fortsatt forskning kring kortskrivning. Vi såg under tiden som eleverna kortskrev att flera av dem tog korta pauser för att tänka innan de fortsatte att skriva. Om det vore möjligt tycker vi att det vore spännande att analysera dessa pauser i förhållande till innehållet i elevernas texter, för att på så sätt försöka upptäcka hur elevernas associationer och nya tankar väcks. Då skulle vi kunna se exakt vid vilken tidpunkt som eleverna tog en paus och hur deras texter växte fram. Med andra ord skulle vi kunna få en bild av vilka ord i deras texter som har fungerat som en språngbräda för det fortsatta skrivandet. Vi tror att det skulle kunna ge oss viktig information om hur våra elever tänker och hur det påverkar deras skrivande.
45
Källförteckning
Tryckta källor
Bergöö, Kerstin, Jönsson, Karin & Nilsson, Jan (1997). Skrivutveckling och undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Björk, Maj (1995). Att lära genom att skriva. I Birgit Lendahls & Ulla Runesson (red.), Vägar till elevers lärande (sid 57-74). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Løkensgard Hoel, Torlaug (2008). Utprøvande skriving i læringsprocessen. I Rutt Trøite Lorentzen & Jon Smidt (red.), Å skrive i alle fag (sid 39-50). Oslo: Universitetsforlaget.
Molloy, Gunilla (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, Cecilia (2008). En läsande och skrivande människa. I Birgitta Kullberg & Cecilia Nielsen (red.), Skriftspråka eller skriftbråka? Att utvecklas till en läsande och skrivande människa (sid 11-25). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Repstad, Pål (2009). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Holmbergs AB.
Sandström Madsén, Ingegärd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära. I ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Västra Frölunda: Intellecta Docusys.
Smidt, Jon (2004). Sjangrer og stemmer i norskrommet. Oslo: Universitetsforlaget.
Smidt, Jon (2008). Skriving og skriveformål – barns og unges veier til ulike fag. I Rutt Trøite Lorentzen & Jon Smidt (red.), Å skrive i alle fag (sid 22-36). Oslo: Universitetsforlaget.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S. (1999). Tänkande och språk. Andra tryckningen. Svensk översättning av Kajsa Öberg Lindsten. Göteborg: Daidalos AB.
Internetkällor
Från Skolverkets hemsida
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087, hämtad 2009-11-01
46 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=5&skolform=21&id =3205&extraId=, hämtad 2009-11-01 Från Vetenskapsrådets hemsida http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf, hämtad 2009-11-06
47
48
Bilaga 1 Förmätning
Namn:
Klass:
1. Rangordna vad du tycker att ni gör mest på svensklektionerna. 1 är minst och 4 är
mest.
____ Läsa
____ Skriva
____ Tala
____ Lyssna
2. Rangordna hur du lättast lär dig saker. 1 är minst och 4 är mest.
____ Läsa
____ Skriva
____ Tala
____ Lyssna
3. ”Jag tycker att svenska är ett viktigt ämne”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
4. ”Jag tycker om att skriva i skolan”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
49
5. ”Jag tycker om att skriva hemma”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
6. ”Jag tycker att det är lätt att skriva”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
7. Sätt ett eller flera kryss för de olika sorters texter som du skriver minst 1 gång i
veckan. ____ Sms ____ Mail/Chatt ____ Dagbok ____ Blogg ____ Novell/Berättelse ____ Poesi/Dikt ____ Tidningsartikel/Reportage ____ Faktatext
____ Annat, i så fall vad? ___________
8. ”För mig är skrivande ett bra sätt för att uttrycka vad jag tycker och tänker”. Ringa in
den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
50
9. ”Jag skriver stödord eller sammanfattningar av det läraren säger under lektionstid”.
Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
10. ”Jag skriver gärna texter som handlar om mina tankar och åsikter” Ringa in den siffra
som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
11. ”Jag skriver gärna faktatexter”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
12. Berätta vad du tycker om svenskämnet och svensklektionerna. Vad tycker du är bra
och mindre bra? Vad vill du helst göra på svensklektionerna? Vad vill du inte göra på svensklektionerna?
51
Bilaga 2 Eftermätning
Namn:
Klass:
1. Rangordna hur du lättast lär dig saker. 1 är minst och 4 är mest.
____ Läsa
____ Skriva
____ Tala
____ Lyssna
2. ”Jag tycker om att skriva i skolan”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
3. ”Jag tycker att det är lätt att skriva”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
4. ”För mig är skrivande ett bra sätt för att uttrycka vad jag tycker och tänker”. Ringa in
den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
52
5. ”Jag skriver gärna texter som handlar om mina tankar och åsikter”. Ringa in den siffra
som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
6. ”Jag tycker att kortskrivning är ett bra sätt för att visa vad jag tycker och tänker”.
Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
7. ”Jag tycker att kortskrivning fungerar när jag ska sammanfatta något, exempelvis en
lektion eller en genomgång”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
8. ”Jag tycker att kortskrivning passar mig”. Ringa in den siffra som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
9. ”Jag vill att det ska vara helt tyst i klassrummet när jag skriver”. Ringa in den siffra
som stämmer för dig.
1 2 3 4
Stämmer helt Stämmer inte alls
10. ”Jag skulle vilja fortsätta med kortskrivning”. Ringa in den siffra som stämmer för
dig.
1 2 3 4
53
11. Hur tycker du att det har varit att prova på kortskrivning? Motivera och ge exempel.
54
55
Bilaga 4 Intervjuguide
Bakgrund
Elevens inställning till skola och skrivande
Elevens upplevelser av sig själv som skrivare
Vad skriver eleven i skolan och på fritiden?
Elevens upplevelser av att vara elev
Elevens upplevelser av och tankar om kortskrivning
Hur var det första gången?
Vad tycker eleven om kortskrivning nu?
Har uppfattningen om kortskrivning förändrats? Vad beror det på?
Hur ser eleven på kortskrivning som ett återkommande moment?
Vilken betydelse har frågornas utformning?
Hur påverkas eleven av klimatet i klassrummet?
Hur upplevde eleven tidsbegränsningen?
Hur upplevde eleven det att skriva för hand?
Vill eleven fortsätta med kortskrivning?
Form – innehåll
Hur upplever eleven avsaknaden av formella krav och riktlinjer?
Hur ser eleven på att texten inte blir bedömd?
Vågar eleven vara förtrolig och skriva sina tankar och känslor?
Är eleven öppen för att prova nya arbetssätt?
Upplevd – faktisk norm
Observationerna
För- och eftermätning
Övrigt
Elevens förslag på annan utformning, andra förbättringar
Elevens spontana kommentarer
56